Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sony DSC-F828 vs.Canon EOS-300D.

Produkter
(logga in för att koppla)
Kim10D skrev:
Det vore sååå coolt :)

Tyvärr - den fysikaliska verkligheten är obönhörlig! På kameror med den mindre bildsensorn, t.ex. Sonyn, ger den största bländaren (2,0) motsvarande skärpedjup som Canons med sin större sensor motsvarar med bl. 5,6.
 
Larsa menade väl att det skulle finnas en knapp som man kunde trycka på, som skulle ge en digitalt skapad oskärpa i bakgrunden (och/eller i förgrunden)..precis som man kan göra i PS med lite jobb.
 
Senast ändrad:
...och hur skulle DET gå till? Kameran kan omöjligen veta vad som är bakgrund eller inte. Dessutom går det inte alls att fixa oskarp bakgrund digitalt med vettigt resultat, främst för att oskärpan blir större med ökat avstånd. PS-oskärpta bilder ser oftast väldigt konstiga ut.
 
Kim10D skrev:
Larsa menade väl att det skulle finnas en knapp som man kunde trycka på, som skulle ge en digitalt skapad oskärpa i bakgrunden (och/eller i förgrunden)..precis som man kan göra i PS med lite jobb.
Precis men det blir inte lätt att få in.Dock är det sannolikt något som kommer. Via skärpeinställningen finns ju all information som behövs att användas för att lägga artificiell oskärpa utanför det närmaste inställningsavståndet. Än så länge får man klara detta manuellt.

Om man med kamera, som utnyttjar den mindre bildsensorn, för porträttfotografering utnyttjar full bländaröppning (2,0) motsvarar detta nära bl. 5,6 på en med den större sensorn. Handen på hjärtat: Ni med t.ex. Canon och dess större bildsensor, hur ofta anser ni, som är speciellt intresserade av porträttfotografering, att ni då använder större bländaröppning än 5,6 med (analogt mot småbildsformatet) t.ex. 90 - 130 mm brännvidd och kanske 2 - 2½ m avstånd?

Min uppfattning är att behovet av det korta skärpedjupet nog överbetonas en del av många.
 
NisseM skrev:
Precis men det blir inte lätt att få in.Dock är det sannolikt något som kommer. Via skärpeinställningen finns ju all information som behövs att användas för att lägga artificiell oskärpa utanför det närmaste inställningsavståndet.
Det är inte riktigt. Det finns ingen som helst information om vilka objekt som ligger på respektive avstånd. Det KANSKE skulle funka (i teorin) om kameran mätte alla avstånd över hela bildytan och lagrade all information för bearbetning. I praktiken har kameran ändå oftast problem med att uppskatta avstånd i delar av bilden (Jämnt belysta partier tex.)

Jag tror dock vi snart kommer att få se finesser som mer avancerad bildbehandling direkt i kameran, även i realtid med AF-ramar som följer objekt etc. (jag VET...det finns i Minoltas småkameror redan...)
Handen på hjärtat: Ni med t.ex. Canon och dess större bildsensor, hur ofta anser ni, som är speciellt intresserade av porträttfotografering, att ni då använder större bländaröppning än 5,6 med (analogt mot småbildsformatet) t.ex. 90 - 130 mm brännvidd och kanske 2 - 2½ m avstånd?
Uppskattningen av brännvidder och avstånd stämmer ganska bra för mig iaf. Jag använder oftast f2-f5.6 för porträttbilder, sällan mer.
 
Linmajon skrev:
...och hur skulle DET gå till? Kameran kan omöjligen veta vad som är bakgrund eller inte.

Som sagt man får väl drömma...

Dock som Nils skriver så har ju kameran infot om var skärpan är ställd, allt utanför det skulle då läggas i oskärpa.

Linmajon skrev:
...Dessutom går det inte alls att fixa oskarp bakgrund digitalt med vettigt resultat, främst för att oskärpan blir större med ökat avstånd. PS-oskärpta bilder ser oftast väldigt konstiga ut.

Jo jag har försökt & det blir inte bra.

Däremot så tycker jag att man begränsar sig om man tror att det alltid kommer att vara så, varför ska inte det kunna utvecklas?

Däremot så skulle det vara omöjligt att göra det omvänt på en DSLR, DVS öka skärpedjupet digitalt...

Larsa, i have a dream...
 
Linmajon skrev:
Det är inte riktigt. Det finns ingen som helst information om vilka objekt som ligger på respektive avstånd. Det KANSKE skulle funka (i teorin) om kameran mätte alla avstånd över hela bildytan och lagrade all information för bearbetning. I praktiken har kameran ändå oftast problem med att uppskatta avstånd i delar av bilden (Jämnt belysta partier tex.)

Möjligt du har rätt Mats, men det vore fint & man ska aldrig säga aldrig har jag lärt mig under snart 25 års fotande. När Canon släppte ögonstyrningen i början av 90-talet så var det siencefiction på hög nivå.

Linmajon skrev:

Jag tror dock vi snart kommer att få se finesser som mer avancerad bildbehandling direkt i kameran, även i realtid med AF-ramar som följer objekt etc. (jag VET...det finns i Minoltas småkameror redan...)



Finns även i A1, ska bli spännande att se hur det fungerar. Borde vara oslagbart vid actionfotografering om AF är snabb.

Mvh/Larsa
 
Linmajon skrev:
Det är inte riktigt. Det finns ingen som helst information om vilka objekt som ligger på respektive avstånd. Det KANSKE skulle funka (i teorin) om kameran mätte alla avstånd över hela bildytan och lagrade all information för bearbetning. I praktiken har kameran ändå oftast problem med att uppskatta avstånd i delar av bilden (Jämnt belysta partier tex.)


Jag tror dock vi snart kommer att få se finesser som mer avancerad bildbehandling direkt i kameran, även i realtid med AF-ramar som följer objekt etc. (jag VET...det finns i Minoltas småkameror redan...)

Uppskattningen av brännvidder och avstånd stämmer ganska bra för mig iaf. Jag använder oftast f2-f5.6 för porträttbilder, sällan mer.

Problemet är just tidsåtgången. Naturligtvis blir det inte lätt, men om man just för porträttbilder tänker sig att mätsystemet kan fås att inringa centrala objektdelar av intresse, kan övriga bildelement lättare manipuleras utan att hela bilden behöver avsökas. Ev. kunde man tänka sig ett intraktivt system, som i slutänden visuellt ritade upp motivet för kontroll på bildplatta.

Min uppfattning är att den medvetne porträttfotografen oftast mycket väl kan hantera problemet med skärpedjupet.
 
Hittade den här tråden i en sökning och det känns som man nu kan konstatera en del "i efterhand". (Efter lanseringen av båda kamerorna)

Jag sitter nu med en Canon 300D och har studerat ett antal tester av Sony f828. De fördelar som Sonyn skulle ha blev konfirmerade - det verkar vara en gediget byggd kamera med bra optik och funktioner. Nackdelarna är också tydliga - bruset vid högre ISO är enligt mig helt enkelt oacceptabelt för en kamera i 10.000kr-klassen. Och ja - det finns lägen då man MÅSTE öka ISO för att ta den bild man vill...Det känns onekligen som jag gjorde rätt val när det stod mellan dessa två kameror, men som fotografen http://luminous-landscape.com/reviews/cameras/sony828.shtml poängterar - Sonyn är en riktigt vass "resekamera".
 
Jag hade hört att det var mycket brus, men det e ju löjligt mycket. Kolla på bilden med F828'ans ISO-64 mot 10D's ISO-100, på Luminous sidan.

ISO-800 verkar ju oanvändbart.
 
Den våldsamma kromatiska abberationen gör 828:an helt ointressant i mina ögon..tillsammans med den extremt höga brusnivån.
 
Det som förvånar mig mest i den här och den andra oändligt långa 828-tråden är att det överhuvudtaget kan uppkomma en debatt.. i övrigt instämmer jag med Kims inlägg ovan.
 
NisseM skrev:
Tyvärr - den fysikaliska verkligheten är obönhörlig! På kameror med den mindre bildsensorn, t.ex. Sonyn, ger den största bländaren (2,0) motsvarande skärpedjup som Canons med sin större sensor motsvarar med bl. 5,6.
Så i din "fysikaliska verklighet" beror skärpedjupet på bildbärarens storlek?
Det tror jag bara händer i din verklighet.
För oss andra gäller - på gott och ont - fortfarande att det är brännvidd och bländare som styr som styr skärpedjupet.
Det hjälper inte att klippa ned negativen eller bladfilmen, skärpedjupet blir detsamma inom ett givet utsnitt med given bländare och brännvidd.
Sedan -men det är ju en helt annan sak -ger ju en kortare brännvidd samma bildutsnitt på en liten yta som en längre ger på en motsvarande större. Och då blir skärpedjupet annat. Men, som sagt det är ju en helt annan sak.
Us
 
Sonnaren skrev:
Så i din "fysikaliska verklighet" beror skärpedjupet på bildbärarens storlek?
Det tror jag bara händer i din verklighet.
För oss andra gäller - på gott och ont - fortfarande att det är brännvidd och bländare som styr som styr skärpedjupet.
Det hjälper inte att klippa ned negativen eller bladfilmen, skärpedjupet blir detsamma inom ett givet utsnitt med given bländare och brännvidd.
Sedan -men det är ju en helt annan sak -ger ju en kortare brännvidd samma bildutsnitt på en liten yta som en längre ger på en motsvarande större. Och då blir skärpedjupet annat. Men, som sagt det är ju en helt annan sak.
Us
Om du följt tidigare resonemang så skulle du uppfattat att ingångspupillen styr skärpedjupet. Eftersom ingångspupillen är approximativt lika stor i bägge fallen uppstår den till synes motsägelsefulla effekten. De fysiska lagarna kommer ingen av oss förbi!

P.S.Förutsättningen är att objektiven har analoga brännvidder som ger samma bildvinklar på samma avstånd!
 
Senast ändrad:
NisseM skrev:
Om du följt tidigare resonemang så skulle du uppfattat att ingångspupillen styr skärpedjupet. Eftersom ingångspupillen är approximativt lika stor i bägge fallen uppstår den till synes motsägelsefulla effekten. De fysiska lagarna kommer ingen av oss förbi!

P.S.Förutsättningen är att objektiven har analoga brännvidder som ger samma bildvinklar på samma avstånd!
Om du läser vad jag skriver så är det exakt samma sak som du tar om en gång till. Vilket ger ett litet lustigt intryck.
Us
 
NisseM skrev:
Återigen:

Vad var det då du oroade dig för?
Oroade mig var väl det minsta jag gjorde, däremot tyckte jag det var litet övermaga att tala om fysisk verklighet och sedan röra ihop begreppen så totalt att den enda faktorn var bildmediets (film oller sensorplatta eller vad som behagas) storlek. Den är ju i sammanhanget totalt ointressant till dess man bestämt bildutsnittet och då är tvungen att bestämma brännvidd för att få in tänkt motiv.....men det där tjatar jag inte om flera gånger nu.
Us
 
Sonnaren skrev:
Oroade mig var väl det minsta jag gjorde, däremot tyckte jag det var litet övermaga att tala om fysisk verklighet och sedan röra ihop begreppen så totalt att den enda faktorn var bildmediets (film oller sensorplatta eller vad som behagas) storlek. Den är ju i sammanhanget totalt ointressant till dess man bestämt bildutsnittet och då är tvungen att bestämma brännvidd för att få in tänkt motiv.....men det där tjatar jag inte om flera gånger nu.
Us
Nu tycker jag nog att du är något ute och seglar i diskussionsdjungeln. En självklarhet i diskussioner liknande denna är att alla parter vet vad man talar om. I detta sammanhang, som noga påpekats av flera i denna tråd, måste vid jämförelser (optiska) av olika kameror förutsättas att jämförda objektiv anpassats till filmplanets/bildsensorns storlek. Det innebär att samma bildvinkel, t.ex. för ett s.k. normalobjektiv, blir densamma för jämförda kameror - i annat fall blir ju alla resonemang meningslösa.

Den fysiska verkligheten innebär alltså att kameror med en 1/3 så bred bildsensor som en annan kameras, generellt t.ex. för ett normalobjektiv (samma bildvinkel) får samma skärpedjup vid tre bländarsteg större öppning (t.ex. bl. 2 istället för 5,6) jämfört med kameran med den större bildsensorn!
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar