Annons

Sony DSC-F828 vs.Canon EOS-300D.

Produkter
(logga in för att koppla)
Magnus77 skrev:
Dog diskussionen här, eller finns det något annat än skärpedjupsdiskussioner gällande dessa två modeller? Jag är väldigt inne på att köpa någon av de två modeller som diskuteras och i dagsläget är det mycket som talar för Sonyn, trots att jag sitter med ett fast 50mm och ett 75-300...

Någon som kommit på något "nytt" att tänka på?

Problemet är att all info som nu finns på alternativa kameror saknar belägg i form av tester på annat än preliminära exemplar. Inga bilder finns ännu som kan bekräfta de förbättringar som avsierats. Bildexemplen anser jag personligen representera den viktigaste basen inför ett köpbeslut. Tester på Luminansbrus och upplösning i all ära, men slutresultatet i form av bilder tagna under olika förhållanden säger ofta mer.

Du kan vara övertygad om att det blir liv i luckan, när de första beläggen ser dagens ljus. Så här långt är det dock min förhoppning att åtminstone en del av de teoretiska resonemangen i denna tråd har varit eller kan komma till nytta när höstens kameror blir tillgängliga för noggranna tester.

Har du ytterligare frågeställningar, som du känner anledning att ta upp redan nu - kom igen!

P.S. Ett av skälen till min egen positiva syn på Sonyn är att man har allt-i-ett i form av 7x Zoomoptik av erkänt hög kvalitet - ett skäl så gott som något för min hustru som jag tänkte förära en kamera
 
Senast ändrad:
Hehe.. så det blir "andrakameran" i familjen då? Tjejen har en Nikon CoolPix 3100 och jag en Canon Powershot S45, så jag tänkte att Sonyn skulle vara "huvudkameran"... ;)

Optiken är helt klart det som jag är nyfiken på. Håller den så hög klass som det verkar, blir det intressant. Det som oroar mig, är om den höga upplösningen för med sig några negativa bieffekter. Det "behövs" ju trots allt inte 8mp oftast. Om de fått ge efter på bildkvaliteten för att klämma in många megapixlar, skulle det vara mycket tråkigt...
 
Magnus77 skrev:
Hehe.. så det blir "andrakameran" i familjen då? Tjejen har en Nikon CoolPix 3100 och jag en Canon Powershot S45, så jag tänkte att Sonyn skulle vara "huvudkameran"... ;)

Optiken är helt klart det som jag är nyfiken på. Håller den så hög klass som det verkar, blir det intressant. Det som oroar mig, är om den höga upplösningen för med sig några negativa bieffekter. Det "behövs" ju trots allt inte 8mp oftast. Om de fått ge efter på bildkvaliteten för att klämma in många megapixlar, skulle det vara mycket tråkigt...

Ja... du förstår, min hustru är redan första klass, så det blir ingen skillnad - jag får nog tillåtelse att använda den också!

Vad gäller optiken, tror jag att satsningen på en ny avancerad typ av antireflexbehandling sannolikt är en av nycklarna till framgång. Att man valt Zeiss som konstruktör för optikreceptet har säkert samma bakgrund som för Hasselblad, som i så många år hållit sig till Zeiss för alla sina objektiv. Mer grundmurat rykte i optiksammanhang kan man knappast begära!

Vad gäller de 8 MP tror jag knappast man behöver vara orolig. Den stora kvalitetsökningen tror jag ligger på andra områden (Luminansbrus, färgåtergivning). Med tanke på föregångaren lär även små förbättringar komma optimum nära (retar säkert någon Canonanhängare...).

Man får inte glömma att Sony har oerhörda resurser att ta till. Inte nog med att Sonys erfarenheter på bildsensorsidan är stora (de lär väl vara störst i världen), de har uppenbarligen också lyssnat på marknaden inför sin nya modell. Det verkar som om man på alla väsentliga punkter rättat till tidigare svagheter.

Vissa recensioner av den tidigare Sonymodellen betecknar redan denna som den enda kamera värd betyget: "...den absoluta favoriten bland digitalkameror". Svårt att tänka sig den kommande i något avseende mindre lyckad!
 
Instämmer...

Det jag funderade lite på, var det problem som man läst om med bland annat S45 (4mp) och S50 (5mp) som verkar vara något som andra tillverkare drabbats av också. Det är att optiken och elektroniken inte riktigt är anpassad för de extra pixlarna upplösning på samma yta och att det gör att kameror med lägre upplösning faktiskt kan ge skarpare bild.

Tydligen ska det bli brytningsfel i någon form som gör att det påverkar de närliggande pixlarna negativt om de "sitter för tätt". Vad jag förstår är det extremt tätt mellan pixlarna på CCDn i F828:an. Skulle det kunna få några negativa konsekvenser..

Tyvärr är jag för dåligt insatt i det tekniska och en del kan ju vara rykten bara. Någon som hört något om detta och kan relatera till Sonyns CCD?
 
Magnus77 skrev:
Instämmer...

Det jag funderade lite på, var det problem som man läst om med bland annat S45 (4mp) och S50 (5mp) som verkar vara något som andra tillverkare drabbats av också. Det är att optiken och elektroniken inte riktigt är anpassad för de extra pixlarna upplösning på samma yta och att det gör att kameror med lägre upplösning faktiskt kan ge skarpare bild.

Tydligen ska det bli brytningsfel i någon form som gör att det påverkar de närliggande pixlarna negativt om de "sitter för tätt". Vad jag förstår är det extremt tätt mellan pixlarna på CCDn i F828:an. Skulle det kunna få några negativa konsekvenser..

Tyvärr är jag för dåligt insatt i det tekniska och en del kan ju vara rykten bara. Någon som hört något om detta och kan relatera till Sonyns CCD?

När det gäller objektiv beräknade för de allra minsta bildsensorerna ligger problemet främst på att de måste vara extra skarptecknande. Dessutom måste man ta hänsyn till diffraktionen (avvikelsen från den raka ljusstrålen vid bländaröppningens kanter), som uppstår vid mindre bländaröppningar. Andelen ljustrålar, som böjer av och hamnar utanför oskärpecirkeln, jämfört med de opåverkade i öppningens mitt, blir då såpass stor att en försämrad upplösning börjar märkas.

I det aktuella fallet (Sonyn) är bildsensorns bredd = 8,8 mm. För att beräkna minsta bländaröppning, som ligger på gränsen för vad man brukar acceptera, kan man som i andra fall relatera till vad som gäller småbildsformatet. Omräkningsfaktorn med småbildskameran som bas blir då 8,8 / 36 = 0,244…. För småbildoptik brukar minsta bländaröppning ligga på 22, vilket innebär att mindre bländare för Sonyoptiken än 0,244 x 22 = 5,4. (5,6) inte i onödan bör används. När någon kritiserar Sony för att objektivet inte kan bländas ner mer än till bländare 8, har man alltså fel. Det optimala bländarområdet för Sony-kamerans del ligger alltså mellan 2, 0 – 5,6. Man bör i sammanhanget påpeka att bländare. 5,6 på Sonykameran motsvarar nära bl. 16 på Canonkameran vid vilka två bländare, som tidigare diskuterats, ungefär samma skärpedjup och Luminansbrus blir resultatet om samma slutartid används.

Den som är medveten om den rent fysikaliska verkligheten bakom sitt fotograferande kan alltså lätt optimera bildresultatet. Det sker genom att använda den slutarhastighet som i kombination med känslighetsinställningen (ISO) ger en bländarinställning som inte passerar gränsen för acceptabelt mjuka objektkonturer genom diffraktionen.
 
Rolig länk, Pavel!

Nils: Intressan! Så om jag vid tex landskapsfotografering vill ha djupskärpa, räcker det med f5.6 egentligen? Jag riskerar annars att få oönskade bieffekter när jag använder digitalkamera? Jag har nämligen gått och funderat över varför mina bilder har sådan djupskärpa vid f8, trots att jag med gamla systemkameran lärt mig att använda f16+ vid mörka förhållanden och då jag önskar skärpa både nära och på avstånd...

Är det också så, att den vackra "porträttoskärpan" som jag får med systemkamera kan vara svår att få fram med Sony f828 vid f2.0-2.8, trots att detta hade räckt med systemaren? Eller kan jag motverka detta genom att stå på avstånd och använda zoomen vid 2.8? Om jag förstår dina tidigare inlägg rätt, skulle detta kompensera det hela? Usch, jag får plugga på lite grand. Det känns som jag får börja om igen nu när jag gått över till digitalt. Det tog ett bra tag innan jag lärde mig systemkameran hjälpligt.. ;)
 
Magnus77 skrev:
Rolig länk, Pavel!

Nils: Intressan! Så om jag vid tex landskapsfotografering vill ha djupskärpa, räcker det med f5.6 egentligen? Jag riskerar annars att få oönskade bieffekter när jag använder digitalkamera? Jag har nämligen gått och funderat över varför mina bilder har sådan djupskärpa vid f8, trots att jag med gamla systemkameran lärt mig att använda f16+ vid mörka förhållanden och då jag önskar skärpa både nära och på avstånd...

Så är det! Skärpedjupet vid bl. 5,6 på Sonykameran motsvarar bl. 22 på en småbildskamera om man jämför analoga brännvidder.

Är det också så, att den vackra "porträttoskärpan" som jag får med systemkamera kan vara svår att få fram med Sony f828 vid f2.0-2.8, trots att detta hade räckt med systemaren? Eller kan jag motverka detta genom att stå på avstånd och använda zoomen vid 2.8? Om jag förstår dina tidigare inlägg rätt, skulle detta kompensera det hela? Usch, jag får plugga på lite grand. Det känns som jag får börja om igen nu när jag gått över till digitalt. Det tog ett bra tag innan jag lärde mig systemkameran hjälpligt.. ;)

Du tänker på softningen, men den är inget problem att få fram med någon kamera, om det är den man eftersträvar. Det sker t,ex, med hjälp av en speciell softningslins som sätts på objektivet som ett filter. Har man inte tillgång till sådant, kan man använda ett plant ofärgat filter med ett tunnt fettskikt t.ex. i form av hudfett (tumavtryck). Värre är om man har en softad effekt redan från början. Grunden för en objektivkonstruktör är ju att skapa ett objektiv med optimal skärpeåtergivning och högsta möjliga kontrast. Det senare ligger f.ö. bakom Sonys/Zeiss betoning av avancerad tillämpning av antireflexbehandling av ingående linser. Speciellt när antalet linselement blir stort som i ett Zoomobjektiv är antireflexskikten av avgörande betydelse - det gäller att hindra ljusstrålarna att studsa vilt mellan linselementen inne i objektivet.

Man måste dock observera att för porträttfoto fotograferingsavståndet utgör den viktigaste parametern. De porträttbilder som uppfattas närmast överensstämma med det verkliga intrycket av en person har fotograferats på mellan 1,5 - 2,5 m avstånd. Det beror på att den minnesbild man har av en människas ansikte och karaktär har satt sig i sinnet efter normalt ungängesavstånd som just är det nämnda. Bilder på korthåll ger ju som bekant utstånde kindknotor och näsa etc.medan bilder på långhåll plattar till ansiktet. Man brukar ju säga att ett typiskt porträttobjektiv för småbild ligger mellan brännvidderna 90 - 130 mm. Genom detta brännviddsintervall kan man få lagom porträttutsnitt inom vettiga avståndsgränser.

Om man eftersträvar ett all-roundobjektiv, måste man rimligen utgå från dess skarptecknande egenskap som den viktigaste, vid sidan av övriga optiska avvikelser (kromatisk, astigmatisk etc.) resp. förmågan att teckna en kontrastrik bild.

För alla former av naturfotografering är ju skärpedjupet av allra största betydelse (såväl för makro- som fjärrbilder). För egen del (egentligen min hustrus) kan jag bara konstatera att fördelarna med kamerauppbyggnaden kring ett enda objektiv ger de bästa vibrationerna. Numera har man lång erfarenhet av konstruktion av högklassiga zoomobjektiv (Zeiss inte minst). Hade det varit för trettio år sedan, skulle jag dragit mig för zoom-tanken - inte nu!
 
Intressant diskussion... ni jämför alltså en ny sorts lastbil (som ingen av er har testat) med en ny sorts golf (som ingen av er har testat) och undersöker vilken som tutar bäst på en raksträcka... ? :)
 
KanonCanon skrev:
Intressant diskussion... ni jämför alltså en ny sorts lastbil (som ingen av er har testat) med en ny sorts golf (som ingen av er har testat) och undersöker vilken som tutar bäst på en raksträcka... ? :)
Du måste nog ha missuppfattat det hela. Till övervägande del har vi tagit upp generellt giltiga fakta som enbart har med den fysiska verkligheten att göra dvs. oberoende av kamera- och objektivfabrikat.

De synpunkter som berör skiljelinjen Sony/Canon (representerande exempel på var sin typ av bildsensor) bygger främst på redan existerande modeller av dessa på marknaden. En lång rad tester visar ju redan var de äldre modellerna står. Mängder av bilder finns ju dessutom att jämföra med.

Genom det som redan är känt, kan man ju förstås ha anledning att spekulera lite över de förbättringar för Sonykameran som aviserats. I Canons fall rör det ju sig om en förenkling av tidigare känd dSLR-kamera. Det kan alltså bli en intressant höst när verkliga prestanda presenteras!
 
Ang. kameratester
De kameror i diskussionen, som råkat få utgöra modell för olika typer/storlekar av bildsensor , har varit Sony DSC F717 (mindre bildsensor) och Canon EOS 300D (större bildsensor). Enda existerande jämförelsematerial (detaljerade bildtester) finns på följande Internetadresser:

Sony DSC F717
http://www.imaging-resource.com/PRODS/F717/F71PICS.HTM


Canon EOS 300D
http://www.imaging-resource.com/PRODS/EDR/EDRPICS.HTM

Entusiaster som har eller tänker anskaffa någon av dessa eller analog kamera av annat fabrikat kan ha anledning att kika på dessa tester. Man får i sammanhanget vara medveten om att Canonkameran har dubbla inköpspriset så jämförelsen är inte riktigt rättvis. Trots detta kan bildkvaliteten hos den billigare kameran knappast anses underlägsen den dyrare. Av dessa skäl är det alltså inte särskilt märkligt om många siktar på Sonys 828-modell, som väntas på marknaden oktober-november.

Med tanke på de förbättringar som aviserats för Sonykameran, om de infrias, är det inte ens säkert att alla mer professionellt inriktade skulle säga nej till tanken att lämna dSLR-tanken bakom sig. Det förefaller ju rimligt att Canonkameran, i varje fall om man väljer den tillhörande billiga zoomoptiken, från bildkvalitetsynpunkt kan komma att ligga klart under den nya Sony 828.
 

Med enstaka exempel ur en testserie, av det slag du plockat ut, kan man inte göra vettiga jämförelser. Fallen du tar fram visar ju bara effekten av Luminansbruset för Sonykameran om man på denna utnyttjar höga ISO-värden. Den som följt resonemangen i denna tråd inser att samma höga kvalitet (eller i vissa avseenden högre) faktiskt kan uppnås med användning av den mindre bildsensorn. Gå igenom testserierna, enligt de övergripande Internetadresser jag angav i inlägget över ditt, så får du se,
 
NisseM skrev:
Fallen du tar fram visar ju bara effekten av Luminansbruset för Sonykameran om man på denna utnyttjar höga ISO-värden

Ja, det var liksom det jag ville visa..sonykameran brusar våldsamt jämfört med 300D.

NisseM skrev:
Gå igenom testserierna, enligt de övergripande Internetadresser jag angav i inlägget över ditt, så får du se,

Jag har kollat en hel del på Sonybilderna och de är riktigt bra så länge man håller sig till 100ISO..sen att det inte går att använda vid högre ISO med vettig bildkvalitet är ett stort minus..+ problemet med att få till kort skärpedjup (framförallt vid portträtt) med en sån minisensor.
 
Kim10D skrev:
Ja, det var liksom det jag ville visa..sonykameran brusar våldsamt jämfört med 300D.



Jag har kollat en hel del på Sonybilderna och de är riktigt bra så länge man håller sig till 100ISO..sen att det inte går att använda vid högre ISO med vettig bildkvalitet är ett stort minus..+ problemet med att få till kort skärpedjup (framförallt vid portträtt) med en sån minisensor.
Som denna tråd bl.a. visat är det ingen skillnad mellan kamerornas brus om man jämför bilder som uppvisar samma skärpedjup tagna med de olika kamerorna - jag återkommer längre ner till detta.

I debatten märks ofta (du kommer också in på det), att en av huvudinvändningarna mot att utnyttja en mindre bildsensor skulle vara svårigheten att få kort skärpedjup. På 50 års sikt bakåt skulle flertalet fotografer, världen över, varit överlyckliga över att kunna utnyttja det skärpedjup som nu finns möjlighet till inom ett brett fält av motiv.

För den som vill utnyttja kameran till porträttfotografering och t.ex. vill ha ett ansikte frilagt från bakgrunden, finns en uppsjö möjligheter att klara detta. Att mjuka upp konturskärpa och upplösning i ett porträtt är dessutom mycket lätt att göra med hjälp av diffusionslinser etc. Motsatsen, att förbättra upplösningen är ju inte möjlig – förbättringen av konturskärpa är en sak men upplösningen går aldrig att i efterhand förbättra.

För genomsnittsfotografen förefaller det stora skärpedjupet vara av allra största värde oavsett val av kamera. Den viktiga lärdomen man bör dra av fysikens lagar, som denna tråd bl.a. tagit upp till diskussion, är att en kamera med mindre bildsensor uppnår samma skärpedjup med flera stegs större bländaröppning och därför vid samma slutartid kan utnyttja proportionellt lägre känslighetsinställning. Detta innebär i sin tur att Luminansbruset blir detsamma. Om man antar att den större bildsensorn är tre gånger bredare än den mindre, blir i praktiken resultatet att t.ex.

1/500 sek, bl. 4, ISO 200 för kameran med den mindre sensorn

ger samma bildresultat, vari ingår samma skärpedjup, samma Luminansbrus och samma andel överstrålning utöver de analoga oskärpecirklarna, som beror av ljusets avböjning längs bländaröppningens kanter (diffraktionen)

som kameran med den större sensortypen med:

1/500 sek, bl. 11 (eg. 12) ISO 1600

Förutsättningen är naturligtvis att använd optik förmår utnyttja bildsensorn yta optimalt.

Fördelarna med t.ex. dSLR-tekniken (utbytbar optik etc.) och konventionella eller elektroniska sökare med fast zoomoptik (bekvämligheten) får naturligtvis vägas mot vad man får för pengarna. Någon skillnad i kvalitet blir i varje fall svår att upptäcka på bilder som erhålls i de flesta praktiska fall av fotografering. Detta framgår tydligt om man gör bedömningen av jämförbara bilder som tagits med olika kameror av samma testare t.ex. som kan ses via:

"COMPAROMETER" på:

http://www.imaging-resource.com/IMCOMP/CDISPLAY.HTM
 
NisseM skrev:
Fördelarna med t.ex. dSLR-tekniken (utbytbar optik etc.) och konventionella eller elektroniska sökare med fast zoomoptik (bekvämligheten) får naturligtvis vägas mot vad man får för pengarna.

Nu när priserna ligger ganska lika (300D med ett objektiv för ca:11000:- och Sony 828 för ca:10 000:)
Så tycker jag inte priset ska behöva vara avgörande för valet längre. (skillnad när en D-SLR utan optik..kostade 30 000-35 000:- och en 701/7i 12 000-13 000:)
 
Kim10D skrev:
Nu när priserna ligger ganska lika (300D med ett objektiv för ca:11000:- och Sony 828 för ca:10 000:)
Så tycker jag inte priset ska behöva vara avgörande för valet längre. (skillnad när en D-SLR utan optik..kostade 30 000-35 000:- och en 701/7i 12 000-13 000:)
I prisjämförelsen ligger dock en mycket stor skillnad i kamerauppbyggnad (Sony helt i metall, svart med 7x zoom av högsta kvalitet, verkar gedigen) - (Canon, plastigt silvrig med ett 3x zoom av enklare slag).

Det verkar bli en het höst när den slutliga jämförelsen kan ske med Sonyn också under luppen.
 
Visst, det är sant, jag tycker iaf att valet är enkelt..vill du ha möjlighet till kort skärpedjup, byte av objektiv, lågt brus även över 100ISO och blixtsnabb AF (vet juifs ännu inte AF-hastigheten på Sonyn) så köp en 300D alt 10D.

Vill du ha så stort skärpedjup som möjligt i alla situationer, använder bara 100ISO och tycker optiken som följer med + möjlighet med konvertrar räcker bra..så välj Sonyn alt. A1
 
Senast ändrad:
Ang. det långa skärpedjupet som är mycket användbart på prosumerkamerorna men inte alltid önskvärt så har jag en dröm.

När minolta släpper sin A2 med 8MP-sensorna så har den en knapp för skärpedjupsförkortning via digital väg...

OBS att detta bara är en dröm...

Larsa
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar