Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sony A77

Produkter
(logga in för att koppla)
Du är min favoritpostare här på FS Lennart A, kunnig, trevlig (vilket diskvalificerar många) och med humor. Keep up the good work!
 
Nikon D7000 verkar överträffat ev. förväntningar och inte blivit sågad, eller hur?:)

Tror du missförstod mig lite....folk klagar,sågar kameran till en början för att den inte innehåller eller uppfyller dom kraven och höga förväntningar som satts upp långt innan kameran ens finns tillgänglig...detta brukar dock lägga sig ganska snabbt när det visar sig att kameran trotts att den inte uppfyller alla krav/förväntningar är en bra kamera.

Givetvis finns det även kameramodeller som ibland överträffar förväntningarna och klagandet mm uteblir men dom kamerorna är ganska lätträknade...att D7000 skulle blir såpass bra va nog ingen som förväntade sig....Canons 60D(för ta en kameramodell i samma prisklass/segment) däremot fick ett ganska ljummet välkomnande och många blev besvikna pgr av för högt uppsatta förväntningar...det är sällan en kamera överträffar dom högt ställda förväntningarna som många har.
 
Nikon D7000 verkar överträffat ev. förväntningar och inte blivit sågad, eller hur?:)

Fast det var ganska många som blev rejält sura när de upptäckte att D7000 inte riktigt matchade D300s, speciellt när Nikon sa att D7000 även skulle ses som en uppgradering av D300-serien (det vill säga någon D400 var inte på gång än på ett tag).
 
Äh jag i skeptisk!


Det här börjar ju låta som rena Maranatamötet!
Nu väntar vi bara på att Målle Lindberg ska komma ner från himlen (i fallskärm) med fräslsningen i form av en A77:a i sin norra karda (eller är det kanske Lasse Borgs kompis som kommit hem från USA?). Församlingen har uppenbarligen redan sett ljuset och talar i tungor.

Jag kan inte låta bli att fascineras av denna A77 som redan innan någon överhuvudtaget sett den tydligen fått helt magiska och mytiska egenskaper. Vi får väl innerligt hoppas att inte förväntningarna är för höga och kommer alltför mycket på skam. Ett kamerahus är ett kamerahus och det blir inte bättre bilder än dina gamla objektiv tillåter. Vi får väl hoppas att folk har råd att uppgradfera kitobjektivet också för annars ligger nog besvikelsen farligt nära :). Det här med ännu fler pixlar har som sagt en väldigt brant kurva för avtagande nytta.

Det jag skulle vilja se är om Sony tänker utnyttja den allt högre upplösningen på sensorerna till att göra något lite nytt åtminstone för Sony SLT, såsom att exv. i samma tagning (istället för i tre olika), skapa ännu mer brusfria bilder, skapa HDR-bilder eller bygga en enda bild med av flera tagna med olika skärpeplan. Det skulle vara riktigt intressant. Annars tänker i alla fall jag vänta lite med jublet (som jag sett redan bryta ut i ett antal andra forum). Är det inte lite väl tidigt att ta ut den glädjen i förskott?

Själv önskar jag mig nog hellre en vädertätning att lita på. Tycker det är utmärkt att åtminstone en av konkurrenterna vädertätat både hus och kitobjektiv till ett system man kan lita på i alla väder - till ett bra pris. Vad spelar det för roll om huset är tätt om objektiven läcker?


Er ständigt hängivet skeptiske

Doktor Dängroth

För att recitera S. Sauk: Äöhh, ja é också schkeptisht.

Om Målle Lindberg kan sägas mycket. Därför tänker jag inte spä på med mer om honom. Maranatamötes-liknelsen äger dock i många sammanhang här på FS en icke ringa relevans.

Förväntningar som fallit platt till marken, och genom marken ner till de regioner Målle försöker undvika, på nya kamerakåkar har vi väl varit med om här på FS många gånger. Så pass många gånger att vi säkert inom oss vet att våra eventuella förhoppningar kommer på skam väldigt ofta.

Det kanske är lätt för mig att nu framstå som en återhållsamhetens ängel (sannolikt med svarta vingar) eftersom jag skaffat så pass mycket kvalificerad utrustning genom åren och därmed egentligen sitter nöjd. Men denna anskaffning har ju faktiskt kostat nästan min själ (och pengar) p g a för höga förväntningar.

Rannsakar jag mig själv kan jag för hela mitt liv inte inse att jag skulle behöva en enda pryl till för att mina bilder skulle bli bättre. I själva verket kunde jag stoppat redan 2004 vad kamerahus anbelanger och suttit helt nöjd med en Canon 20D och en Canon 1DSMkII. Men vad jag vet nu i eftertankens kranka blekhet visste jag inte då eller senare. Men bortsett från lite lullull har det inte skett speciellt fantastiska saker med kamerakåkarna sedan dess. Och då menar jag dslr.

Visst, LV och video har tillkommit. Det som jag varje kamerageneration hoppats skulle bli avsevärt bättre har uteblivit i stort sett: Nämligen en BRA autofokusfunktion och högre DR. Inte dessa jävla ständigt ökande pixlar, färre funktionsknappar och längre menyer där man bläddra bort sig bland inställningarna så att exempelvis inte kölvattnet syns efter båten man tänkt sig fotografera när den stagvände.

Tyvärr är jag inte mer än människa och därtill teknikintresserad och har väl deltagit i många "maranatamöten" här på FS. Fast under senaste tiden med en viss deja-vukänsla och ett gnagande tvivel som kommit sig av att "XXXXX har lanserat ny kamera som kommer att revolutionera (frälsa) oss-feeling i trådarna". Bara för att aldeles för kort tid efteråt är det en ny modell som i princip får deltagarna att vilja placera modellen före på museum eller elektronikskrothögen. Och så håller det på varv efter varv.

I själva verket har jag blivit minimalistisk av mig med åren. Enklare kamera (dock av hög kvalitet vad gäller material och slitstyrka) och skarp glugg räcker för mig. En A900 uppfyller de basala behoven plus mycket mer därtill om man vill grotta ner sig i elektronikens vindlingar. Jag vet det nu lika väl som jag vet att jag inte kan låta bli att fascineras av vad en A77 kan tänkas prestera. Så därför häckar jag här i församlingen men tänker inte börja tala i tungor.

I rättvisans namn har ju de senaste Sonysenorerna uppfyllt ett av mina gamla önskemål: Bättre DR vilket bevisats i Nikon D700, Pentax K-5 och Sony A580. Jättebra!

Ser jag historisk på det hela: jag var medlem i FC (Fotograficentrum) anno dazumal och ägnade mig helt åt dokumentärfotografi. Då härskade andra trender: Rutiga arbetarskjortan på, helst en gammal sliten Rolleiflex eller en mekanisk SRL med övertejpad logga, endast en normalglugg och snöre istället för kamerarem. Jag var politiskt inkorrekt och införskaffade en Canon A-1 i slutet av 70-talet (första kameran med PASM och numeriska värdevisningar). Skämtsamt pratades det om ifall jag inte borde bli utesluten ur lokalavdelningen. Men vissa menade nog allvar.

The times they are a ´changin´.....

Hur som helst är det nog dokumentärfotografin som ligger mig varmast om hjärtat fortfarande och vi befinner oss i en tid där allt ska gå så jävla snabbt. Snart lär väl kameran bestå av ett minichip som opereras in under pannbenet och koppas till ögonen. Eftersom hjärnan inte alltid kan registerar EXIF och lagra det säkert kommer nog en proktolog i samarbete med en neurokirurg att se till att ett minneskort med ett enkelt handgrepp kan stoppas in i arslet och via nervbanorna registrera hela biolden plus EXIF.
Störningar i form av tarmgaser kommer att bli det nya brusproblemet.

Så levde jag efter mina innersta tankar skulle jag nog sälja merparten av min utrustning och ägna mig åt min dokumentärfotografi istället för att deltaga i "maranatamöten". Men de är ju faktiskt roliga att deltaga i och så träffar/möter man intressanta människor och lär sig en massa saker.

Men en sak är jag säker på: A77 är inget frälsaredskap och det kommer inte A666 heller att vara. Fast jag kommer att delta i fler väckelsmöten men vara jäkligt återhållsam med att handla nya prylar. Själv tycker jag inte det är kul att äga för mycket. Isynnerhet inte om nyanskaffningarna inte utgör ett rejält lyft.

Jag ser fortfarande en framtid för dokumentärfotografin i dess rena, skitiga och lite råa form. Samhället är stadd i sådan förvandling att saker och ting behöver dokumenteras. Inte minst missförhållanden.

Därför försöker jag återskapa min 40 bilders bildsvit "Folkhemska Bilder" och göra den lite modernare. Tyvärr har jag fastnat i det arbetet p g a övervämning i kåken, men nu är den avklarad efter 4 månader och man har flyttat in igen. Så det kanske blir fart på den produktionen igen.

Här är en länk till början av projektet. Tyvärr är jag så pass svartsynt att det nog märks i bilderna. Annars har jag misslyckats.

www.fotosidan.se/member/portfolio/view.htm?ID=295562

Frid på er Bröder/Systrar och Väl mött i Bönehuset!!

//Lennart
 
Lennart, en av mina kusiner sade vid ett väl valt tillfälle att: "man ska ha en jävligt snabb bil för att hinna hem från butiken innan ens just nyinköpta dator blivit omodern". Det gäller för kameror också om man ser till hippfaktorn. Lyckligtvis funkar min gamla IBM T60 likväl som mina gamla Konica Minolta och Sony-hus precis lika bra som mitt nyare A580. Det går som sagt att ta hyfsade bilder med kameror som är både 2 , 5 och 30 år. Inget större fel på min gamla resekamera Pentax ME från 70-talet (bara räkneverket som lagt av) men det har ju ingen som helst betydelse egentligen) eller den Olympus OM 2 jag ärvt från min syster heller.

Tänkte bara säga några besinningens ord när jag i andra trådar såg folk som slog Canon-folket i skallen med hur fantastisk A77 skulle bli utan att någon av oss verkligen vet ett dugg om det. Inte ens A-laget i Vaxholm har ju den typen av tremens ens under de vilda sommarmånaderna och de ens i dessa tider då den sociala kontrollen helt har släppt (sedan de rev Missionshuset på 60-talet). De byggde detta enorma missionshus som tog 18-1900 pers vid en tid då det inte ens fanns 2000 fast boende i hela stan men då det moraliska förfallet var av en sådan art bland stadens gamla frigivna fästningsfångar, andra dropouts, fiskare och hårt krökande bassar att man var tvungna att importera en gammal nykter alkis till frikyrkopastor som kom och läste lusen av packet - och löss hade man och fanns det.

Det finns väl annars bara ett bra sätt att begränsa överkonsumtion och "bra ha sparandet" och det är väl att flytta lite oftare. Då fattar man ju om inte förr att det är jäkligt jobbigt att flytta all nostalgia och allt bra ha. Jag ser numera att jag bara använder 2-3 av mina objektiv i någon större omfattning och de är så bra att jag har svårt att se att jag skulle bli speciellt mycket nöjdare med något nytt. Kamerahusen har åtminstone i de senare generationerna lämnat väldigt lite att önska. Jag tror att många borde börja känna en avtagande nytta med nya fotogrejer idag. Det tillför som sagt påtaglig avtagande nytta på marginalen.

Är det verkligen värt att uppgradera? Den frågan har blivit verkligen relevant för mig och det handlar verkligen inte om pengar. Jag har svårt att se att jag skulle bli så värst mycket piggare och gladare av ett nytt kamerahus. Däremot tycker jag det fortfarande är väldigt kul med den inspiration man får av andra fotografer med andra både bredare och djupare kunskaper än de jag har. Så jag läser hellre böcker om foto nu än skaffar mig nya kameragrejor och jag kommer fortsatt att följa utvecklingen men det innebär inte att jag kommer uppgradera så fort det kommer en ny generation kamerahus - det krävs mer än så numera. Jag har redan fyra DSLR-hus och det börjar bli fullt med hyllvärmare i bokhyllan utan tillstymmelse till andrahandsmarknadsvärde. Vad ska man egentligen med sånt?

Men jag vill verkligen inte tillbaka till den analoga tiden då fotoklubben i "Midsommer" gick till strid med "No microchips, no batteries and no goddamn pixels". Jag ser bara en starkt avtagande nytta.
 
Senast ändrad:
Märkligt egentligen, först började den här diskussionen ganska lågmält och nyfiket, för att övergå i mer entusiasm vartefter ryktes-information blev mer och mer tillgänglig. Sedan när det förbaskade kameraskrället aldrig lanseras övergick det i ojandes över alla brister som kameran förmodligen har och nu verkar den allmänna uppfattningen vara att den blir nog halv-ok i alla fall på sin höjd, men förmodligen rätt kass med bara massa pixlar till ingen nytta.
Som, upplever jag det själv åtm., den utpekade främsta hejaklacksledaren för A77, tänkte jag bidra med lite av mina tankar varför jag fortfarande har ganska höga förväntningar, men som absolut kan falla platt till marken. Det finns en stor risk för det. Faktum är att om EVF-en inte levererar bra så blir det en katastrof för Sony och många kommer nog då att totalt överge systemet, troligen jag också.

Jag ser mig själv inte som det minsta fanatisk, men just den här modellen har faktiskt potential att vara något större än en vanlig uppdatering som gör den intressant. Sony har visat på bra initiativ och idérikedom med en hel radda innovativa finesser, fast lite spridda här och var. Det räcker liksom inte till som helhet och det finns egentligen ingen kameramodell idag som är precis som jag vill ha den, eller håller måttet jämfört med det bästa från Canon och Nikon. A550 var en kul kamera och gjorde att åtminstone jag blev biten av fotografi på nytt, men uppföljaren A580, fast den har förbättras på ett antal punkter har ju också försämrats på ett antal sätt. Någon uppföljare till A700 kom ju aldrig och jag anser inte att A77 riktigt är det eftersom det är en helt annan teknik och hursomhelst är alldeles för sent ute. Att Sony kallar den efterträdare till A700 är mera ett sätt att rädda sitt skinn, men det håller inte. De kunde gott och väl ha lanserat en robust vädertätad metallkamera med liknande tekniska specifikationer som A550/A580.
Många inkl. jag själv har varit frustrerade över alla dessa enklare modeller som kommit en efter en utan att egentligen tillföra speciellt mycket. A900 är ju fantastisk helt klart, men den är ju den gamla KM-skolan och skiljer sig en del från de modernare Sony-kamerorna. Den börjar också tyvärr bli lite till åren nu och hur mycket man tycker om den så börjar den som sagt bli dags för pension nu. A850 var en märklig release som är exakt samma kamera som A900, fast med strypt seriehastighet (jag är säker på att det bara är en programmerad strypning). Kan inte funka att försöka luras som att det är något ”nytt”, eller att det är mer bredd med två FF-modeller i sortimentet.

Så, A77 är sista chansen. Det måste bli riktigt riktigt bra och vara något som tar ett stort kliv framåt jämfört med vad konkurrenterna har. Chansen är stor anser jag att de lyckas och faktiskt presenterar något som är överlägset Canon 7D och Nikon D300 och D7000. Med överlägset menar jag då att den är lite grann bättre på de allra flesta parametrarna, lika på en del och kanske marginellt sämre på någon enstaka punkt. Det är ju såklart en ögonblicksbild och de andra kommer strax att presentera nya modeller. Nu är ju iofs. den där ”tävlingen” rätt ointressant för folk håller ju inte på att byta märke hit och dit bara för en enstaka kamera, men om den blir en stor framgång försäljningsmässigt och dessutom är tillräckligt ”proffsig” utan någon egentlig brist att peka på, så kan det göra att Sony blir etablerat på riktigt, vilket jag skulle se som en stor fördel som användare och som sätter igång en postitiv snöboll av tillbehör osv.

Det här gäller bara OM EVF-en blir så bra att den kan mäta sig med en optisk sökare! Tydligen finns det många som definitivt inte tror det och om de får rätt är det god natt för Sony-systemet. Det är en gigantisk risk som Sony tar och de måste ju själva vara medvetna om detta. De enda som riktigt vet hur bra den elektroniska sökaren blir är ju Sony själva och tydligen har det räckt till för att de ska fatta beslutet att totalt överge DSLR. Att sensorn räcker till i överflöd så att det blir ypperlig kvalitet även med ljusförlusten från SLT-spegeln tror jag inte är något problem alls, men EVF är som sagt akilleshälen.

Jag har aldrig varit speciellt imponerad av A55 (och inte heller NEX), trots att den mer eller mindre tagit storslam i utmärkelser. Den funkar till målgruppen den riktar sig mot, men kan inte på allvar mäta sig emot bättre DSLR-kameror. Många tar ju A55 som måttstock för att försöka i förväg bedöma och gissa hur A77 blir, men det tror jag inte har så stor relevans. Om inte EVF, batteritid och eftersläpning, lag mm. är oerhört mycket bättre i A77 jämfört med A55 så blir A77 en totalflopp och Sony kommer att marginaliseras ännu mer. Alla som ”hållit ut” längre än vad som är sunt och rimligt i väntan på en efterföljare till A700 lär då tappa resten av förtroendet för Sony.
Just att Sony själva satsar allt på ett kort gör att jag ändå tror att det kommer bli en kamera i absolut världsklass som överträffar alla APS-C modeller från andra tillverkare.
Hursomhelst kommer det inte bli som den allmänna uppfattningen verkar vara här att det blir en kamera som är lite bättre än nuvarande modeller och liknar andra kamerasläpp som gjorts både av Sony och andra.

Vi har all anledning att ha skyhöga förväntningar! Det kommer att bli ett jättekliv eller en jätteflopp. Vinna eller försvinna för Sony.

Jag vet inte riktigt vad jag tror längre. Allt hänger på EVFen, men den massiva sågning av alla experter gör att jag blivit tveksam. Någon halvmesyr som är halvbra/halvdålig som det ges uttryck för här kommer det absolut inte att bli.

Så på frågan "om det är värt att uppgradera" är svaret tveklöst ja om nu A77ans elektroniska sökare levererar bra. Om inte är det dags att byta system, för då finns ingen framtid med Sony. Någon liten steg-för-steg uppdatering är det i alla fall inte enligt min mening.


/Mats
 
För att recitera S. Sauk: Äöhh, ja é också schkeptisht.

I rättvisans namn har ju de senaste Sonysenorerna uppfyllt ett av mina gamla önskemål: Bättre DR vilket bevisats i Nikon D700, Pentax K-5 och Sony A580. Jättebra!

//Lennart

Endast för att bevisa att jag följer och lusläser allt du skriver så fann jag ytterligare ett fel som du begått denna dag. "Du menar väl Nikon D7000 ?"
Jag är ej ute efter beröm eller att märka ord NÄÄÄÄÄÄ då !

Mvh. /Lennart Rättare.
 

Bilagor

  • Jaguar frontlook (Custom).jpg
    Jaguar frontlook (Custom).jpg
    22.4 KB · Visningar: 186
Sten-Ålke!

Tankar liknande mina spårar jag i din skrivning. Dock kan kan vissa av argumenten som får oss att plädera för samma sak divergera lite.

Men jag har bara för mycket prylar som jag inte har lust ska bli hylldekorationer. Sonysystemet vill jag behålla. Men därtill har jag dubbletter på mitt Canonsystem, d v s 1 st Eos 7D, 1 st 5DMkII privat och de är i praktiskt taget nyskick och ligger i sina originalkartonger med urtagna batterier. Inget av husen har gått mer än 2000-3000 exponeringar i skyddad miljö. Därtill battegrepp till dem som inte ens är uppackade.
Plus några kvalitetsgluggar (L och andra).

Sedan har jag dubletter på dem i yrket och de är ju lite yttre slitna. Men jag måste vara dum i skallen som inte lägger ut privatsystemet som är i nyskick för försäljning. Det är bara det att jag är så himla trött på att sitta och svara på mail efter mail med skambud hit och dit. Så tiden går.

Och pengar för mig är numera ett problem p g a branschen. Är väl nere på 25% av vad jag borde ha för omsättning. Så varför jag inte får tummarna ur är egentligen bara en fråga om att jag inte är någon idog försäljare samt blir förbannad för lätt på folk som inte tar redan låga priser på allvar. Och sedan bor jag illa till för spekulanter som vill komma och titta. Annat är det ju att bo i en storstad. Nå skit samma.

Begreppet uppgradering är rätt kufiskt, För mig innebär det i själva verket saker som att byta grafikkort i datorn, just uppgradera till nyare programversion vilket förutsätter att man har den gamla i behåll.

Att uppgradera en dslr innebär nästan uteslutande att man köper en ny. Tycker begreppet då blir felaktigt, men det är vedertaget numera.

Precis som du finner jag betydligt större nöje i att lära mig mer och mer via fackböcker. Satt igårkväll och framställde fotoreslistiska HDR-bilder efter konstens alla regler och avskydde resultatet. Men däremot har jag fördjupat mig ordentligt i interpolering (e g uppskalning av bilder) och olika skärpningsmetoder samt skapande av olika funktionsmakron.

Jag ska ta mig själv i kragen och göra en ny utställning baserad på rena, raka och råa bilder utan någon annan baktanke än att tillfredsställa mig själv. Väl upphängda i kommunens konsthall har jag med de bilderna förvisso lagt huvudet under bilan, men då jag inte emotser någon profit kan jag ju i alla fall inbilla mig i att jag skiter i vad andra tycker. Men jag har fått fina recensioner tidigare på olika gallerier så vad som händer vid eventuell sågning är väl att fåfängan får sig en törn. Men jag känner att jag måste göra det.

Här kan jag dock se nyttan av de mindre kameror som kommit ut, typ A55 som jag provade. Lätt att ta med och tillräckligt hög upplösning även för utställningsbilder. Även en NEX kan vara bra i olika sammanhang.

Man kan alltså ha många tankar om vad som skulle vara "bra att ha", men sätta det emot vad man har och ofta konstarera man att det man har räcker och blir över. Och när man konstaterat det så har man ju faktiskt överkonsumerat.

En man (jag kommer inte ihåg namnet) skrev en gång ungefär den här ordalydelsen: Det enda som kan befria oss från en rovgirig kapitalism består av eliminerandet av 2 faktorer. Det första är att ständig tillväxt inte är nödvändig och det andra är att människan slutar profilera sig och tala om vem man är genom sina ägodelar. Kommunism? Nej, han menade att det fanns en distinktion mellan rovgirig och humanistisk kaptilalism. Tanken är ju sympatisk på sitt sätt för skulle människan visa på andra sätt än genom ägodelar vem han/hon är skulle ju konsumtionen minska och därmed tillväxten bli minst sagt reverserad. Frågan vad som skulle uppstå istället lämnades obesvarad. Jag hittade inget svar i det sammandraget. Borde tagit reda på vad författaren och boken hette. Vet bara att han var ekonom.

Nåväl, om vi nu alla skulle börja tveka att "uppgradera" så skulle väl i alla fall kameraindustrin haverera.
Nja, kanske inte. Men minska skulle den och uppgraderingstakten skulle bli lägre. För att då kunna sälja nya modeller måste det då till verkligen revolutionerande skillnader mellan generationerna av kameror.
Och...fan, jag kan inte reda ut konskvenserna, upptäcker jag.

Hur som helst verkar det som om kameraindustrin (finns flera branscher-i stort sett alla) är helt beroende av lojala överkonsumenter (vissa benämner dem duktiga idioter).

Men ändå, det är ett sundhetstecken att man tvekar uppgradera om man inte finner något större mervärde i det.

Jag är ute på djupt vatten nu och kan inte logiskt få ihop mitt resonemang riktigt märker jag. Bäst att sluta skriva mer i detta inlägg.

Sorry om det blev för mycket OT.

//Lennart (som mycket väl kan tänka sig att banta sin fotoutrustning rejält, men inte kan hålla fingrarna i styr när det gäller att prova nya kameror på det ena eller andra sättet. Det torde göra mig till en ambivalent vandrande paradox, antar jag)
 
Endast för att bevisa att jag följer och lusläser allt du skriver så fann jag ytterligare ett fel som du begått denna dag. "Du menar väl Nikon D7000 ?"
Jag är ej ute efter beröm eller att märka ord NÄÄÄÄÄÄ då !

Mvh. /Lennart Rättare.

En nolla hit eller dit spelar ingen roll, sade prästen när han sket i vasken...eller har jag förväxlat ordspråken? ...drämde veken i predikstolen?...när hästarna skenade mot kyrkmuren?
Allvarligt talat så synes det mig i vilket fall som om Nikon har döpt 2 modeller till samma namn. Eller kan jag månne utelämnat en nuffra? Jag får väl förstås ta på mig skulden och reklamera det j**la tangenbordet.

/Lennart af Felskrifve
 
Märkligt egentligen, först började den här diskussionen ganska lågmält och nyfiket, för att övergå i mer entusiasm vartefter ryktes-information blev mer och mer tillgänglig. Sedan när det förbaskade kameraskrället aldrig lanseras övergick det i ojandes över alla brister som kameran förmodligen har och nu verkar den allmänna uppfattningen vara att den blir nog halv-ok i alla fall på sin höjd, men förmodligen rätt kass med bara massa pixlar till ingen nytta.
Som, upplever jag det själv åtm., den utpekade främsta hejaklacksledaren för A77, tänkte jag bidra med lite av mina tankar varför jag fortfarande har ganska höga förväntningar, men som absolut kan falla platt till marken. Det finns en stor risk för det. Faktum är att om EVF-en inte levererar bra så blir det en katastrof för Sony och många kommer nog då att totalt överge systemet, troligen jag också............................


/Mats

Jag kapar ditt inlägg för det var längre än t.o.m. jag brukar skriva och måste säga att det var en av de bästa analyser av läger för Sony i dags läget jag läst. Mycket bra sammanfattning. Just din skrivning om de risker Sony nu tar är väldigt intressanta men de sprider faktiskt sina risker och de investerar i framtiden i flera tänkbara teknikspår, så visst kan de helt köra in i väggen med A77 men jag tror också precis som du att om man inte bara får en bättre kvalitet i REVF:en än den som finns i dagens SLT-modeller, så kan det bli mycket intressant eftersom jag är säker på att vi kommer att få se ett antal smarta overlayer i både EVF och vanliga Live view som vi ännu inte sett. A55:an som vi idag sett har marknadens mest smarta och intuitiva Live View kommer säkert i ljuset av A77 lyftas ännu ett steg. ...men det finns så mycket fördomar och alla ser inte vad man faktiskt kan vinna med en bra EVF man är helt låst på vad man tycker sig förlora i en avsaknad av OVF.

Med investering i framtida spår menar jag faktiskt inte SLT utan Sonys nya patent med fasdetekt AF-sensorerna inbakade i huvudsensorn. Det tror jag kommer vara en hit inte bara tillverkningsmässigt för rationellare och effektivare tillverkning utan främst för att då kan man inte heller avfärda A77 och andra SLT-modeller med att pellixspegeln stjäl ljus så att man alltid tvingas till en aning sämre prestanda i lågljus än kameror med gamla spegelmekanismer. Så det tredje spåret bara måste bli fullvuxna systemkameror med A-mount helt utan spegel om något år förhoppningsvis. SLT bara måste vara en interimsteknisk kompromiss. Vem vill ha SLT när man kan köra med raka rör och få snabb AF i alla lägen utan några som helst bildkvalitetskompromisser. Men för att det spåret ska bli den succé Sony måste ha för att rycka åt sig ett initiativ så krävs att folk kan förlika sig med kompromissen att vänja sig vid EVF.

Tyvärr tror jag att A77 hur bra den än blir ställs mot Nikons och Pentax kameror med samma sensor och där kommer Sony A77 att komma in först som god trea och det kommer inte spela någon roll om ISO hetsas upp till över 100 000 när konkurrenterna är ännu lite vassare på marginalen. Hur ska vi överleva utan ISO 100 000? Med OVF på toppen av det så går det som det går och den svartkonservativa fotobranschen kommer veva elektromekaniken ett steg till tills både Canon och Nikon äntligen hinner byta till EVF de också. Först då kommer nog den tekniken att bli rumsren.
 
Så, A77 är sista chansen.

Det här gäller bara OM EVF-en blir så bra att den kan mäta sig med en optisk sökare!

A77 är knappast Sonys sista chans(dom har hittills klarat sig bra utan någon semi-pro kamera) och A77 behöver inte på något sätt bräcka eller vara överlägsen konkurrenternas likvärdiga modeller...det räcker att den hamnar på samma nivå som konkurrenternas likvärdiga modeller för att dom flesta som köpt in sig i Sonys system och länge suktat efter en semipro-kamera i APS-C segmentet skall köpa den.

Kan redan nu utan att ha tittat i den säga att EVF:en inte kommer att kunna mäta sig med en OVF av bättre klass/kvalité....så stort steg i utvecklingen har dom inte tagit på så kort tid.
 
Mats!

Nu får du ju sluta att deppa ihop. Känns nästan som du gett upp på Sony ju :)

De har ju varit en udda fågel på kameramarknaden sedan start, men de har ju också varit bäst vid varje större släpp. Jag tänker på a700, , 550, 900, 850 och ja, varför inte NEX och a33/55 ...

Även om inte alla passade dig så har du väl ändå ägt majoriteten av dem (skojjar lite nu ;-) )

Enda sättet för Sony att ta marknad är ju att släppa revolutionerande och coola grejjer, eller att prisa sig in på marknaden som de gjorde med FF-modellerna. Jag är helt övertygad om att de kommer finnas kvar även om EVF:en inte är ett mirakel. (sen är det ju trevligt om den ÄR ett mirakel)

Näää, inte byta system nu Mats, vem skall vi då ha som testpilot på varje ny Sonykamera som släpps?

................... ;-)

//Björn
 
Sten-Ålke!

Tankar liknande mina spårar jag i din skrivning. Dock kan kan vissa av argumenten som får oss att plädera för samma sak divergera lite.

Men jag har bara för mycket prylar som jag inte har lust ska bli hylldekorationer. Sonysystemet vill jag behålla. ..............................................

Precis som du finner jag betydligt större nöje i att lära mig mer och mer via fackböcker. Satt igårkväll och framställde fotoreslistiska HDR-bilder efter konstens alla regler och avskydde resultatet. Men däremot har jag fördjupat mig ordentligt i interpolering (e g uppskalning av bilder) och olika skärpningsmetoder samt skapande av olika funktionsmakron.

Jag ska ta mig själv i kragen och göra en ny utställning baserad på rena, raka och råa bilder utan någon annan baktanke än att tillfredsställa mig själv. Väl upphängda i kommunens konsthall har jag med de bilderna förvisso lagt huvudet under bilan, men då jag inte emotser någon profit kan jag ju i alla fall inbilla mig i att jag skiter i vad andra tycker. Men jag har fått fina recensioner tidigare på olika gallerier så vad som händer vid eventuell sågning är väl att fåfängan får sig en törn. Men jag känner att jag måste göra det.

Här kan jag dock se nyttan av de mindre kameror som kommit ut, typ A55 som jag provade. Lätt att ta med och tillräckligt hög upplösning även för utställningsbilder. Även en NEX kan vara bra i olika sammanhang.

Man kan alltså ha många tankar om vad som skulle vara "bra att ha", men sätta det emot vad man har och ofta konstarera man att det man har räcker och blir över. Och när man konstaterat det så har man ju faktiskt överkonsumerat.



//Lennart (som mycket väl kan tänka sig att banta sin fotoutrustning rejält, men inte kan hålla fingrarna i styr när det gäller att prova nya kameror på det ena eller andra sättet. Det torde göra mig till en ambivalent vandrande paradox, antar jag)

Det är väl ingen motsättning att man gillar att kolla på ny teknik och att man därför inte nödvändigtvis måste ha ägt minst ett kamerahus ur varje ny generation?

Annars tror jag vi är ganska lika i tanken och jag har blivit mindre och mindre intresserad att äga saker över tid. Få saker får mig att höja på ögonbrynen längre när det gäller teknik. När GPS:erna kom och man kunde koppla ihop dessa med PC och sjökortsprogram typ Fugawi så tyckte jag det var obeskrivligt cool. Fick en GPS av jobbet när jag fyllde 50 år 2000. Sedan dröjde det till jag hittade digitalfoto och DSLR-tekniken. Men det verkligt häftiga tycker jag FotoWare är som vi just håller på att införa på jobbet för att integrera alla typer av data, både i database och alla typer av filer från foton till PDF:er och Office-filer och göra dessa sökbara i ett enda sammanhang i ett DAM-system (Digital Asset Management). FotoWare kan alltså tas långt utanför fotohanteringen och användas till att integrera i princip alla typer av data inklusive databasposter som saknar filreferenser och fillänkar och dessutom kan det användas för att automatisera och styra processerna runt alla dessa typer av dokument och filer. Jag har sett några försök under åren med dokumenthanteringssystem men inget har funkat hittills men nu gör det det för att man fått en användbar metadatastandard på plats.

I övrigt kan jag bara hålla med om att trenden mot mycket mindre och smidigare kamerasystem som dessutom inte försakar bildkvalitet som kompakterna ju gör är tidens mest lovande trend. Mobilkameror i all ära men ännu är de inte tillräckligt bra bildmässigt och tillräckligt kompetenta. Små kamerasystem kommer göra att fler har sina kameror med sig när de behövs. Är det något jag skulle kunna falla för så är det det. Men eftersom jag måste hålla ner min kvot av presumtivt "junk", så får jag väl köpa en åt frugan och tjuvlåna den vid behov :). Små resekameror är oöverträffade resekompisar.

Lycka till med ditt utställningsprojekt. Jag tror det är väldigt viktigt att göra sånt som man bara vill för egen del och inte bara sånt andra ber en om eller som är bra för "karriären" eller plånboken. Vi gör det alldeles för sällan många av oss. Grejen är ju dessutom att om man verkligen vill göra något för sig själv så gör man det ofta riktigt bra och då kan det t.o.m. vara bra på andra plan också.
 
A77 är knappast Sonys sista chans(dom har hittills klarat sig bra utan någon semi-pro kamera) och A77 behöver inte på något sätt bräcka eller vara överlägsen konkurrenternas likvärdiga modeller...det räcker att den hamnar på samma nivå som konkurrenternas likvärdiga modeller för att dom flesta som köpt in sig i Sonys system och länge suktat efter en semipro-kamera i APS-C segmentet skall köpa den.

Kan redan nu utan att ha tittat i den säga att EVF:en inte kommer att kunna mäta sig med en OVF av bättre klass/kvalité....så stort steg i utvecklingen har dom inte tagit på så kort tid.

Du har säkert rätt i att de som enbart ser OVF:ens optiska förträfflighet i just den grenen inte kommer förmå sig att köpa en kamera som A77 men det är ju lite som att bara räkna skulderna vid en bouppteckning och skita i bankkonton och andra tillgångar. En EVF kan ju faktiskt en massa saker som en renodlad OVF aldrig kommer att kunna. Om användarna verkligen lägger alla äggen i vågskålarna så kanske bilden kommer upplevas som annan av åtminstone en del. Lennart har ju exv. beskrivit hur EVF:en kan göra det möjligt att detaljzooma direkt i EVF:en. De flesta kamerorna har motsvarande funktion endast i Live View och i svåra ljusförhållanden så kan det vara betydligt svårare att se än i EVF:en.

Min egen favorit var annars den mycket eleganta, intuitiva och transparenta växlingen mellan Live View och EVF som i A55 kan fås att styras (via ett enkelt menyval) via ögon sensorn som tidigare främst använts för att starta AF direkt när fotografen sätter ögat till okularet. Så när ögat sätts till okularet aktiveras EVF och när man tar bort det så växlas bakdisplayen och Live View in. Det får lösningen i A580 med sin gräsliga mekaniska spak att kännas beige 1900-tal. Det här kommer säkert Sony att göra ännu bättre och snyggare i A77:an
 
Min personliga åsikt är att ingen skärm någonsin kan spegla verkligheten. Därför kommer EVF alltid vara sämre.
Men för den saken inte säkert sämre för bilden. För bilden ska ju visas "plant" senare? Kanske gör det lättare. WYSIWYG
Men jag kommer sakna OVF för jag älskar se bilden i all dynamik innan den tas. Halva nöjet, kan tänka mig att det är lite som fågelskådning en kort stund av lycka. Sett fåglen i kikaren och sedan försunnen ???
 
Alltså, nu säger jag inte att evf kommer att frälsa oss alla, men det kan ju vara bra att testa innan man dömer ut det. Jag var själv väldigt negativ till evf innan jag köpte min a55. Där använder jag ju mest liveview ändå, men visst funkar det. Klart att det inte kommer ersätta ovf, precis som att titta ner i ett 6x6 schakt inte kan ersättas med en pytte apc-ovf !
Därmed inte sagt att jag hellre plåtar med en gammal tvåögd schaktsökarkamera än en modern apc.

//Björn
 
Apropå EVF: visst ringer det små klockor när man läser allt detta om att en EVF aldrig kommer kunna ersätta OVF bla bla bla... Eller tidigast 2020 eller vad det nu var för dumheter...seriösa fotografer bla bla...

Personligen är jag övertygad om att EVF kommer vara dominerande inom en inte alltför avlägsen framtid, fördelarna är så många och nackdelarna med upplösning och eftersläpning bli allt mindre. Men visst, jag själv trodde inte på autofokus för seriöst fotande...eller på digitaltekniken när man stod där med en 1,3 MP kamera..

Så jag tänkte vara lite framsynt för en gångs skull ;-) Dessutom har jag just bytt till en EVF-kamera och uppskattar fördelarna med inte bara skärpeförstoring utan att jag ser i sökaren exakt hur alla ändringar i exponering, vitbalans m m blir innan bilden tas.. Att jag ser i en sekund hur bilden blev utan att behöva ta kameran från ögat.. Och så vidare.. Pinsamt nog saknar jag inte optisk sökare så mycket trots 40 års användande av SLR/DSLR utan ser fram mot nya tekniska landvinningar inom EVF-området.

Däremot vill jag fortfarande ha en sökare, det är därför kameror som NEX och Pen varit ointressanta.. man kan väl få vara konservativ på någon fläck. Intressant att min 8-åriga dotter precis som pappa bara vill fota med sökaren, inte skärmen, nu när hon kan välja fritt på nya kameran (Panasonic G3).
 
Min egen favorit var annars den mycket eleganta, intuitiva och transparenta växlingen mellan Live View och EVF som i A55 kan fås att styras (via ett enkelt menyval) via ögon sensorn som tidigare främst använts för att starta AF direkt när fotografen sätter ögat till okularet. Så när ögat sätts till okularet aktiveras EVF och när man tar bort det så växlas bakdisplayen och Live View in. Det får lösningen i A580 med sin gräsliga mekaniska spak att kännas beige 1900-tal. Det här kommer säkert Sony att göra ännu bättre och snyggare i A77:an

Under sen kväll fick jag besök av en A55-ägare och kunde i relativt dålig belysning inomhus konstatera att EVF har för- och nackdelar jämfört med en OVF. Nackdelarna är vä kända vid det här laget och behöver inte upprepas detaljerat, tror jag (viss eftersläpning, grynighet).

Men att precisonsinställa skärpan via förstorat utsnitt i EVF tycker jag är en jättefördel som fungerar bra i dåligt ljus. Körde med 24-70SSM o brännvidd 70mm vid f/2.8 mot föremål med ljuskälla bakom och kontrastrikare föremål framför och bakom vid sidan av "huvudmålet" som utgjordes av en blyertspenna nedstucken i en bordsspringa 8 meter från sensorplanet. Varje försök att manuellt ställa skärpan via en OVF misslyckades mer eller mindre, AF missade också, men EVF förstorad 6,4x och manuell snabb justering via fokusvredet direkt (tack för SSM-drift) satte skärpan exakt. Mycket snabbare än att leta upp kontrasytrikare föremål i samma skärpeplan och låsa AF på.
En blyertspenna på 8 meters avstånd är jävligt svår att pricka annars under de premisserna.

Så, hur mycket jag vid mer normala förhållanden föredrar OVF så börjar jag omvärdera EVF. Aningen bättre upplösning, mindre eftersläpning och jag tror att EVF kommer att vinna mer terräng även på mer "proffsiga" kameror än A55 (som för övrigt innehåller nästan för många funktioner). En sak som dock MÅSTE bli justeras på denna typ av kameror är strömförbrukningen.

Fördelen som Sten-Åke beskrivit ovan är inte heller dum. Dock tycker jag bättre om A550/A580:s displayupphängning, men A77:an har uppenbarligen en annan än A55.
Utsnittsförstoring i sökaren känns som ett beroendeframkallande hjälpmedel. I alla fall för mig.

Däremot känns denna finess till viss del förlorad med ett SAM-objektiv på såvida man inte vet med sig att man absolut måste fokusera manuellt och redan har ställt omkopplaren från AF till MF.

//Lennart A
 
Ja jag har ju också haft en A55 ett litet tag och jag kan säga att jag märkligt nog inte hade några som helst problem att acceptera EVF:en. Det märkliga var ju att jag gillade den fina stora ljusa bild jag fick i A55 och upptäckte att jag åtminstone i hyfsat ljus föredrog denna före det lite halvskumma "tunnelseende" man inte sällan får i APS-C DSLR:er. När man blir äldre är ljuset viktigt för ögats möjligheter att uppfatta både skärpa och färg. I mörker blir det mesta lite suddigt.

En annan bonus var att EVF:en i A55 ju förstärker bilden i svagt ljus så att man under mycket svagt ljus fortfarande kan se vad man ska fokusera på när en vanlig OVF i mina traditionella OVF-försedda kameror såsom A550 och A580 redan blivit helt svarta. Ok bilden är inte snygg i mörkret (brusig och ful är den) men det är trots allt en bild som ger ledsyn vid komposition och fokusering och det är bättre än ingen alls. Så jag ansluter mig helt till Lennarts skrivning ovan. Jag gjorde min jämförelse av A550 och A55 i en mörk korridor med svagt ströljus från ett angränsande rum. Effekten var exakt som den Lennart beskrivit.

Men det finns en hake och det är att det krävs att man kör med centrumpunkten som enda fokuspunkt, annars funkar det betydligt sämre, men det är fine för mig.

När folk upptäcker hur mångsidigt EVF är och vilka fördelarna är på allvar, så tror jag många kommer omvärdera EVF. OVF är långtifrån överlägset på alla plan även om den är det på en del viktiga punkter.
 
Senast ändrad:
Under sen kväll fick jag besök av en A55-ägare och kunde i relativt dålig belysning inomhus konstatera att EVF har för- och nackdelar jämfört med en OVF. Nackdelarna är vä kända vid det här laget och behöver inte upprepas detaljerat, tror jag (viss eftersläpning, grynighet).

Men att precisonsinställa skärpan via förstorat utsnitt i EVF tycker jag är en jättefördel som fungerar bra i dåligt ljus. Körde med 24-70SSM o brännvidd 70mm vid f/2.8 mot föremål med ljuskälla bakom och kontrastrikare föremål framför och bakom vid sidan av "huvudmålet" som utgjordes av en blyertspenna nedstucken i en bordsspringa 8 meter från sensorplanet. Varje försök att manuellt ställa skärpan via en OVF misslyckades mer eller mindre, AF missade också, men EVF förstorad 6,4x och manuell snabb justering via fokusvredet direkt (tack för SSM-drift) satte skärpan exakt. Mycket snabbare än att leta upp kontrasytrikare föremål i samma skärpeplan och låsa AF på.
En blyertspenna på 8 meters avstånd är jävligt svår att pricka annars under de premisserna.

Så, hur mycket jag vid mer normala förhållanden föredrar OVF så börjar jag omvärdera EVF. Aningen bättre upplösning, mindre eftersläpning och jag tror att EVF kommer att vinna mer terräng även på mer "proffsiga" kameror än A55 (som för övrigt innehåller nästan för många funktioner). En sak som dock MÅSTE bli justeras på denna typ av kameror är strömförbrukningen.

Fördelen som Sten-Åke beskrivit ovan är inte heller dum. Dock tycker jag bättre om A550/A580:s displayupphängning, men A77:an har uppenbarligen en annan än A55.
Utsnittsförstoring i sökaren känns som ett beroendeframkallande hjälpmedel. I alla fall för mig.

Däremot känns denna finess till viss del förlorad med ett SAM-objektiv på såvida man inte vet med sig att man absolut måste fokusera manuellt och redan har ställt omkopplaren från AF till MF.

//Lennart A

Håller med dig Lennart ...Jag är väl medveten om EVF fördelar och att en EVF i många fall är ett bättre verktyg än OVF då jag fotat mycket med Sonys och Panasonics kameror med EVF....EVF är faktiskt ett bättre verktyg än OVF för mig personligen...sen tar det ett tag att vänja sig vid EVF då det är en helt annan känsla/upplevelse att titta genom en OVF.

Men som sagt det är några kritiska punkter som är väldigt viktiga för totalupplevelsen och som är av stor betydelse för många användare och på dom punkterna är inte en EVF i närheten av en OVF i dagsläget.

Sony har inte tagit utvecklingen av EVF i A77 så långt så att den på alla punkter är likvärdig OVF.....men visst utvecklingen går framåt och om några år så kommer säkerligen fler tillverkare hoppat på EVF och EVF kan mäta sig fullt ut med en OVF....men som sagt än är vi inte där.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.