Annons

Sony A77

Produkter
(logga in för att koppla)
men som du själv påpekar kan inte alltid tillverkaren veta vad som är 'rätt kalibrering' för det specifika ändamål en specifik fotograf önskar vid varje specifikt tillfälle. och i praktiken blir perfekta konstruktioner som inte uppvisar de relaterade optiska defekterna ekonomiskt ohållbara.

jag tror att om alla kameror och objektiv skulle tillverkas så att alla potentiella kunder blir nöjda skulle kvalitetskontroll och injustering bli betydligt mycket mer tidskrävande och dyrare.
säg att en tillverkare korrigerar optiken och minskar feltoleranserna i AF-systemet så att mikrojustering blir 'onödig' och detta resulterar i en dubblering av slutpris. tror du att det skulle bli en försäljningsframgång?
detta speciellt med tanke på att de flesta fotograferande inte ens verkar reflektera över felfokus annat än i extremfall. (man har tom hört om nikon-användare som inte ens efter flitig använding insett att deras billiga AFD-glugg faktiskt inte fokuserar på deras motorlösa kamera.)

det ger (tydligen?) bättre marginal att finjustera speciellt för de som upplever faktiska problem.

Det stämmer säkert att priserna skulle gå upp, men en kalibrering på verkstad i efterhand kostar c:a 900:-, en kostnad som antingen belastar kunden (om garantin gått ut) eller tillverkaren om det är garantijustering. Så dubbla kostnaden tror jag inte på.

Som slutanvändare skulle jag hellre betala ett antal hundringar mer för att slippa eländet med att packa upp en dyr, efterlängtad kamera eller objektiv och finna att skärpan hamnar åt helsike. Isynnerhet eftersom man sedan själv måste ta ett antal timmar i anspråk för att kolla hur mycket prylen "går fel", packa den, skriva felbeskrivning, bekosta ett företagspaket á 160:-, ta mig till posten och sedan behöva vänta på att prylen ska komma tillbaks i mellan 2 veckor och upp till månader. Vad ska jag plåta med under tiden om jag verkligen behöver grejorna?

Alltså, detta gäller mest och svider mest när det gäller dyrare kameror och primegluggar. I övrigt har du rätt, vilket bevisats för mig ett antal gånger, att många ägare till dslr med APS-C sensor och en ljussvag kitzoom inte är medvetna om att deras utrustning inte är rätt ställd. Och här gör ju tillverkaren en vinst på grund av den omedvetenheten.

Men gäller det primegluggar så hamnar säkert majoriteten av dem hos folk som är mycket skärpemedvetna och det är dumt av tillverkaren att chansa på att ingen ska märka om objektivet ligger långt utanför toleranserna när det gäller dessa objektiv.

Sedan har jag dessvärre hört försäljare som framhåller mikrojustering som en väldigt viktig finess.
- Om något av dina objektiv inte ställer skärpan riktigt rätt kan du själv enkelt fixa det genom mikrojustering och slipper skicka till serviceverkstad eller komma tillbaks till oss för att reklamera kameran eller objektivet.

Mikrojustering får alltså inte göras till ett alibi för att slarva ännu mer med kalibreringen på fabrik, vilket ju kan vara en risk om försäljarexemplet ovan tas ad notam av branschen.

Mikrojustering är alltså ingen ersättning för felställd kamera eller objektiv, utan mer ett litet plåster på såren intill dess gluggen eller kameran skickas för justering. Enl all info (bl a Canons White Paper) så fungerar mikrojustering på EN brännvidd, EN bländare och ETT avstånd. Ändras någon av faktorerna så sker en skärpeplansförflyttning mer eller mindre märkbart. En zoom ska exempelvis enl Intervision justeras på 8 punkter för att objektivet ska pricka rätt inom toleranserna på olika brännvidder, bländare och avstånd.

MEN om man använder mikrojustering för att uppnå vissa resultat (exempelvis de jag angav i mitt förra inlägg om mikrojustering) är det ju en annan sak.

Fast mikrojustering ska inte användas i marknadsföringen som en typ "bli din egen servicetekniker" eller som någon fotoblaska skrev: " Nu slipper man skicka in sina objektiv för kalibrering. Det har blivit hård belastning på garantiverkstäderna p g a att AF inte fungerat bra och därför har nu fabrikanterna tagit detta till sig. Mycket bra!" (lite fritt citerat eftersom jag inte har blaskan intill mig, men jag tror jag bara kastat om några ord)

//Lennart
 
Ja vore man hundra på att objektivet man köper är skarpt redan vid köptillfället så är det värt några hundringar.
Men varför kan inte alla göra som Samyang som alltid levererar skarpa saker.
Ta ex. mitt 8 mm Fisköga som blir ger skarpa bilder hur jag än skruvar på avståndsinställningen.
Står jag på typ en meter ifrån och ställer in 30 meter så blir det skarpt.
Så borde alla objektiv vara. Kostar heller inte mycket och AF sköter jag själv.

Mvh. /Lennart
 
Nominellt ska alltid fokusplanet ligga där fokusen sätts.
detta saknar mening om inte optiken är perfekt korrigerat för alla aberrationer.
annars spelar val av bländare och vitbalans (indirekt) in i var 'exakt' fokusplanet hamnar.

obs - med 'vitbalans' menar jag snarare färgtemperatur på det fokuserade ljuset.
 
Senast ändrad:
Det stämmer säkert att priserna skulle gå upp, men en kalibrering på verkstad i efterhand kostar c:a 900:-, en kostnad som antingen belastar kunden (om garantin gått ut) eller tillverkaren om det är garantijustering. Så dubbla kostnaden tror jag inte på.
jag kanske tog i lite i överkant, men man får då komma ihåg att en sådan service egentilgen enbart är ett nytt försök att justera systemet inom fabrikstoleranser.

Men gäller det primegluggar så hamnar säkert majoriteten av dem hos folk som är mycket skärpemedvetna och det är dumt av tillverkaren att chansa på att ingen ska märka om objektivet ligger långt utanför toleranserna när det gäller dessa objektiv.
sant. men å andra sidan är snabba fasta objektiv de som i praktiken är i mest behov av AF-justering i kameran, eftersom små fel givetvis märks tydligare och det är vanligare än inte att de lider av betänklig fokusshiftning vid nerbländing och kanske besvärlig CA.
i sådana fall behöver användaren kompensera fokus så att vad bländarvärde (och kanske ljustemperatur) som används för dagen ligger mest rätt (eller minst fel).
 
Man kan inte kräva av tillverkaren att åtgärda utrustning som ligger inom de angivna toleranserna, för då är det faktiskt inget fel på grejerna.
Det där har du helt missuppfattat. Vilka toleranser en tillverkare anser vara lämpliga i sin produktion spelar ingen roll. Om en produkt inte fungerar som den ska (t ex ett objektiv inte ger skarpa bilder) så är det säljarens ansvar att fixa det.
 
Ja vore man hundra på att objektivet man köper är skarpt redan vid köptillfället så är det värt några hundringar.
Men varför kan inte alla göra som Samyang som alltid levererar skarpa saker.
Ta ex. mitt 8 mm Fisköga som blir ger skarpa bilder hur jag än skruvar på avståndsinställningen.
Står jag på typ en meter ifrån och ställer in 30 meter så blir det skarpt.
Så borde alla objektiv vara. Kostar heller inte mycket och AF sköter jag själv.

Mvh. /Lennart

Jag har också ett sådant och gillar det !skarpt!!

Riktigt skarpt vet jag inte om det någonsin blir dock. I alla fall inte vid f/3,5, men från 5,6 är det hyggligt i alla fall. Men det är väl så att alla 8mm-objektiv är på det sättet på så små bländare. Skärpedjupet är ju i princip som fixfokus och jag brukar om jag ska fotografera nära för att få perspektiv-effekten ställa det på 0,3 m så blir allt skarpt. Är det på längre håll snurrar jag lite på ratten till 1 m så blir allt skarpt, mer noga behöver man inte vara.

Rätt kul också att om man har en trådlös utlösare kan man stoppa in kameran på alla möjliga ställen.
(Ugnen var dock kall i det här fallet)


Pizza_450.jpg


Skulle verkligen inte vilja att alla objektiv är på det sättet. Man VILL HA oskärpebildning utanför fokusplanet för att kunna isolera huvudmotivet osv. Oändligt skärpedjup är inte nåt att sträva efter i alla lägen. Ofta är just anledningen till att man köper t.ex. ett f/1,4 objekiv att man vill kunna få korta skärpedjup med fin bokeh.


/Mats
 
Senast ändrad:
Det där har du helt missuppfattat. Vilka toleranser en tillverkare anser vara lämpliga i sin produktion spelar ingen roll. Om en produkt inte fungerar som den ska (t ex ett objektiv inte ger skarpa bilder) så är det säljarens ansvar att fixa det.

Specifikationen, inklusive toleranser, är ett "kontrakt" mellan säljare/tillverkare och köpare.
"Ger skarpa bilder" är ju en definitionsfråga, finns inget absolut mått för det.

Tolerans betyder helt enkelt det område som det tillåts (tolereras) variera emellan för att det ska anses vara korrekt. Ligger det inom toleranserna är det inget fel, då fungerar den som det ska!Så är det. Per definition.

Om ett objektiv "inte fungerar" och inte "ger skarpa bilder" fast det är tänkt att det ska göra det så ligger det utom toleranserna. Skulle det göra det inom toleranserna är det ett dåligt objektiv och man bör istället handla en annan modell.

I verkligheten är det tyvärr så att lsutkunden normalt inte har tillgång till den kompletta specifikationen, vilket är en brist. Kanske kan gå att få den om man ber om det, för man måste ju kunna veta vad det är man köper.


/Mats
 
detta saknar mening om inte optiken är perfekt korrigerat för alla aberrationer.
annars spelar val av bländare och vitbalans (indirekt) in i var 'exakt' fokusplanet hamnar.

obs - med 'vitbalans' menar jag snarare färgtemperatur på det fokuserade ljuset.

Ok, så "avancerat" tänkte nte jag, det är över min nivå.

Visste inte att man måste ställa om skärpan beroende på om man fotograferar gröna eller röda saker ;-).

Trodde f.ö. att om skärpeplanet flyttas beroende på zoomning, avstånd till motivet eller bländare att det hade tagits hänsyn till i objektivkonstruktionen. Det borde det göras, annars skulle man ju inte kunna fritt använda t.ex. olika bländare.



/Mats
 
Specifikationen, inklusive toleranser, är ett "kontrakt" mellan säljare/tillverkare och köpare.
"Ger skarpa bilder" är ju en definitionsfråga, finns inget absolut mått för det.

Tolerans betyder helt enkelt det område som det tillåts (tolereras) variera emellan för att det ska anses vara korrekt. Ligger det inom toleranserna är det inget fel, då fungerar den som det ska!Så är det. Per definition.
Om det hade varit så att t ex objektiv marknadsfördes med tydligt angivna toleranser ("det här objektivet fokuserar rätt plus-minus 3 procent") skulle det du skriver vara sant. Eftersom det (som du själv påpekar) inte är så är toleranserna helt ointressanta. Konsumentköplagen är mycket tydlig. Det enda som spelar någon roll är om en produkt fungerar så som kunden kan förvänta sig att den ska.

Köper man ett objektiv till en kamera är det rimligt att förvänta sig att det fokuserar på den punkt där det ska fokusera och att det ger skarpa bilder. Gör det inte det är det säljarens ansvar att fixa problemet. Alternativt låta köpet gå tillbaka.
 
Om det hade varit så att t ex objektiv marknadsfördes med tydligt angivna toleranser ("det här objektivet fokuserar rätt plus-minus 3 procent") skulle det du skriver vara sant. Eftersom det (som du själv påpekar) inte är så är toleranserna helt ointressanta. Konsumentköplagen är mycket tydlig. Det enda som spelar någon roll är om en produkt fungerar så som kunden kan förvänta sig att den ska.

Köper man ett objektiv till en kamera är det rimligt att förvänta sig att det fokuserar på den punkt där det ska fokusera och att det ger skarpa bilder. Gör det inte det är det säljarens ansvar att fixa problemet. Alternativt låta köpet gå tillbaka.

Jo, håller med till viss del åtminstone.
Tillverkarna bruukar ju vara generösa med detta, men tydligen görs det skillnad på person och vad man köpt.

Jag hade en A900 och ett Zeiss 85/1,4 som båda fokuserade fel och adderade till varandra. inget som helst problem att få det gratis justerat så det blev perfekt. Däremot den stackarn so mhar en A500 som fokuserar fel och inte får det åtgärdat just för att det är inom toleranserna lider jag med och tycker det är skit helt enkelt.

Se tråden "Fokusroblem A580". Börjar med en person so mhade problem med sin A580, men senare diskuteras det om den andra killens problem som har en A500.

Vet inte hur det gått i det fallet, men jag tycker det är skitdåligt bemötande han fått i alla fall.

/Mats
 
Spelar inte så stor roll till hur stor del du håller med. Det jag beskriver är hur svensk (och europeisk) lagstiftning fungerar.

MEN LÅGG NER NU,
Börja inte med sånt här tjfs nu igen. Jag håller mig borta från Canontrådarna, men kom inte dragandes hit också med den där dåliga stämningen.

Om du känner till lagarna och hur man ska agera så kan du hjälpa till genom att gå in och hjälpa den stackaren som diskuterat A589 fokusproblem som får kalla handen av Scandinavian Photo med hänvisning till att man inte kan begära mer av konsumentprodukter och nu har en ickefungerande A500 som inte fokuserar rätt. Tror han skulle uppskatta det enormt om du kunde hjälpa till.

http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?p=1689710#post1689710

Du får anpassa tonen. Här i sonyforumet är vi glada och trevliga mot varandra och yttrar oss inte med skitsamma vad dy tycker, eller det där har helt fel i osv,


/Mats
 
Senast ändrad:
...sant. men å andra sidan är snabba fasta objektiv de som i praktiken är i mest behov av AF-justering i kameran, eftersom små fel givetvis märks tydligare och det är vanligare än inte att de lider av betänklig fokusshiftning vid nerbländing och kanske besvärlig CA.
i sådana fall behöver användaren kompensera fokus så att vad bländarvärde (och kanske ljustemperatur) som används för dagen ligger mest rätt (eller minst fel).

Förvisso är det så. Ju ljusstarkare desto mer kritiskt blir det vid största bländaröppning. Sedan ska vi också lägga till ett par faktorer där objektivet ligger inom toleranserna.

1/ Antag att toleransen är +-5%. Objektivet ligger på -4 och alltså inom toleransen. Kamerhusets sensorplan har i exemplet samma toleransnivå och ligger också på -4. Och då uppstår det ganska välkända fenomenet att två komponenter som ligger var för sig inom toleranserna skapar ett värde på -8, d v s 3% utanför tolerans,

Här är det alltså viktigt att ha en 0-punkt att utgå ifrån. Precis som både jag och Mats skrivit tidigare så bör man lämpligast se till att kamerahuset ställs efter verkstadens referensexemplar som bara ska vara neutralt, d v s +-0. Därefter kan man kolla sina objektiv vid referensavstånd och notera avvikelser man inte är tillfreds med.

I fallet 1 borde ju det lyckligaste vara om -4% kombinerades med ett +4% kamerahus, men det kan ställa till det med andra objektiv.

2/ Du nämner vitbalans. Och som jag förstår det det menar du färgtemperatur. Ja, det stämmer i alla fall vid fotografering inomhus på testobjekt i glödlampsljus. Den blåa kanalen drar iväg och R,G o B bryts vid olika punkter. Detta har dock mindre betydelse då man vid rawkonverteringen ställer korrekt vitbalans. Går att se hur våglängden på det blå rättar in sig i ledet i histogrammet. Kör man däremot endast jpeg är det viktigt att ställa in vitbalans redan innan, anser jag. Om man bara tittar på en jpegfil direkt ur kameran för att bedöma skärpan kan man bli lurad annars.

3/ Objektivkvalitet/sort. Många ljusstarka objektiv har redan bra mittskärpa vid full öppning. Mittskärpans exakta punkt påverkas sedan inte så mycket av nedbländning, medan kantskärpa, förgrundsskärpa och bakgrundsskärpa påverkas i högre utsträckning. Zeiss 35/2.0 är ett sådant exempel. Det finns fler exempel att hämta ur Zeissserien. Här är det alltså katastrofalt om det uppstår en mismatch mellan kamera och objektiv. I alla fall på de Zeiisgluggar som har AF (läs Sony).

Fokusshift märks ofta på vidvinkezoomar med kamrörelse ( dvs objektivets utdrag beskriver i zoomrörelsen stegvis en utgående rörelse för att sedan göra en inåtgående (trots att brännvidden ändå har ökat) och vid slutet av rörelsen hamna någon annanstans. Det flesta 18-55:eek:r kitgluggar illustrerar denna rörelse.
Men denna rörelse finns även i betydligt mer avancerade och ljusstarkare vidvinkelzoomar, typ Zeiss Sonnar 16-35/2.8 SSM för Sony. Tittar man på avståndsskalan vid exempelvis 4-5 m avstånd visar markeringen evighet och rör sig egentligen inte synbart därifrån vid 100 m avstånd. Ändå sker en fokusrörelse i objektivet som är knappt märkbar p g a att SSM-motorn är extremt snabb och slaget mellan 2 m och evighet på objektivet endast är ett par mm.
Detta kan ses mycket tydligare på en del andra konstruktioner. Såg ett sigma vars avståndsskala i ett zoomläge visade 5 meter vid 70mm brännvidd (vilket var det korrekta avståndet) bara för att i ett annat zoomläge (35mm) visa 3 meter trots att avståndet var 5 meter. Likväl blev båda bilderna skarpa.
Drar bara upp det här för att visa att det finns många faktorer, förutom de du nämnt.

Det bästa man kan göra, enl min åsikt är att ge fasiken i s k testmotiv när man provkör en ny glugg. Ut och fotografera "vanliga" motiv med olika bländarvärden. Ser bilderna bra ut så man är nöjd vid såväl inställd full öppning som vid några stegs nedbländning ända tills diffraktion uppstår finns det sällan anledning att börja plåta testtavlor. Det är först när man INTE är nöjd som det är befogat att börja grotta ned sig i det.

Här är ett exempel från ett Zeiss 24-70/2.8 SSM o Sony A900 vid f/2.8 efter rawkonvertering. Det är tagit vid 70mm och full öppning f/2.8. Trots att punkten där AF riktats ligger i skugga går den att lyfta p g a att kameran har hyfsad DR.
MEN vad som händer är att utnsittet inte blir märkbart mer detaljerat vid f/5.6 än vid f/2.8. Däremot påverkas annat i förgrund och bakgrund samt vinjettering. Detta visar hur viktigt det är att ha dessa ljusstarkare zoomar rätt kalibrerade eftersom nedbländning inte gör så mycket åt själva mittskärpan vad gäller detaljering även fast skärpedjupet påverkas. Och ännu viktigare blir det vid exempelvis vid full glugg på 85/1.4ZA och 135/1.8 ZA.

Först helbild, sedan vid f/2.8 ett utsnitt där fokuspunkten lades. slutligen en skärmdump vid f/5.6.

//Lennart
 

Bilagor

  • helbildf28.jpg
    helbildf28.jpg
    54.9 KB · Visningar: 298
  • f28.jpg
    f28.jpg
    73.6 KB · Visningar: 293
  • f56.jpg
    f56.jpg
    68.9 KB · Visningar: 293
Mats är det du som sucktar framför spisen efter den goda gratängen ?
Kul mönster när värme elementet kom med på bilden hehe.

Och hörru god Bokeh vill jag ha på vinet !

Mvh. /Lennart
 
Japp, det jag.
.
En zeiss 85/1,4 eller 135/1,8 ÄR som ett fint årgångsvin, samma njutning.


P.S. Det är en pizza D.S.

/Mats

Men hallå varför köra in en pizza i en kall ugn hmmm var pizzan redan varm ifrån pizzerian kanske hehe ?

Samyangs 85 F/1.4 är också ett jäkla bra objektiv synd bara att dom utelämnär AF.
Canons 85 F/1.2 är ju så dyr. Funderar på ett längre macro på minst 150 mm mot mitt 70 som går lite förnära vid 1:1. Men nu vill jag inte inköpa något innan jag fått känna på A77 och ev. börja bygga objektiv park till den.

Mvh. /Lennart
 
2/ Du nämner vitbalans. Och som jag förstår det det menar du färgtemperatur. Ja, det stämmer i alla fall vid fotografering inomhus på testobjekt i glödlampsljus. Den blåa kanalen drar iväg och R,G o B bryts vid olika punkter. Detta har dock mindre betydelse då man vid rawkonverteringen ställer korrekt vitbalans. Går att se hur våglängden på det blå rättar in sig i ledet i histogrammet.
även om jag uttryckte mig lite luddigt, var min poäng att man måste (i princip) ta hänsyn till ljusets färgsammansättning när man justerar fokus i ett optiskt system. ändrar man vitbalans mellan extremer i rawkonverteraren kan man få effekten motsvarande att vad som uppfattas vara i fokus skiftas.

Fokusshift märks ofta på vidvinkezoomar med kamrörelse ( dvs objektivets utdrag beskriver i zoomrörelsen stegvis en utgående rörelse för att sedan göra en inåtgående (trots att brännvidden ändå har ökat) och vid slutet av rörelsen hamna någon annanstans. Det flesta 18-55:eek:r kitgluggar illustrerar denna rörelse.
den sorts fokusshiftning jag syftar på är i princip oavhänglig objektivets zoom- eller varifocalkonstruktion, utan beror på okorrigerad sfärisk aberration.

titta på photzones test av nikon nya 85/1.4:
http://www.photozone.de/nikon_ff/606-nikkorafs8514ff?start=1 (under rubriken 'Bokeh Fringing')
man upplever att fokusplanet flyttar bakåt vid nerbländning. (notera att fokuseringen är låst mellan exponeringarna.)
om man vill ha 'perfekt autofokus' får man alltså justera efter vilken bländare och fokusavstånd(!) man tänker använda.
exempelvis sony-zeiss 85/1.4 är betydligt snällare och shiftar knappt alls:
http://www.photozone.de/sonyalphaff/554-zeissza85f14ff?start=1

men jag håller med om att fokusavståndsskalan på moderna objektiv har tveksam användbarhet med de brister du tar upp.
 
även om jag uttryckte mig lite luddigt, var min poäng att man måste (i princip) ta hänsyn till ljusets färgsammansättning när man justerar fokus i ett optiskt system. ändrar man vitbalans mellan extremer i rawkonverteraren kan man få effekten motsvarande att vad som uppfattas vara i fokus skiftas.


den sorts fokusshiftning jag syftar på är i princip oavhänglig objektivets zoom- eller varifocalkonstruktion, utan beror på okorrigerad sfärisk aberration.

titta på photzones test av nikon nya 85/1.4:
http://www.photozone.de/nikon_ff/606-nikkorafs8514ff?start=1 (under rubriken 'Bokeh Fringing')
man upplever att fokusplanet flyttar bakåt vid nerbländning. (notera att fokuseringen är låst mellan exponeringarna.)
om man vill ha 'perfekt autofokus' får man alltså justera efter vilken bländare och fokusavstånd(!) man tänker använda.
exempelvis sony-zeiss 85/1.4 är betydligt snällare och shiftar knappt alls:
http://www.photozone.de/sonyalphaff/554-zeissza85f14ff?start=1

men jag håller med om att fokusavståndsskalan på moderna objektiv har tveksam användbarhet med de brister du tar upp.

Jamen, vi är nog helt överens i stort. Skillnaden är att vi uttrycker oss lite olika.

Mvh//Lennart
 
Problemet är väl att fas-AF alltid arbetar med helt öppen bländare och därför uppträder felen med objektiv som har bättre "ljusstyrka" än f/2.8. Detta fel ska heller inte vara något nytt utan känt ända sedan snittbildernas tid och manuell fokus.
Den enda möjliga lösningen ska tydligen vara kontrast-af, eller kanske tillfälligt med mikrojustering av AF vid varje specifikt fototillfälle...

Källa
 
Problemet är väl att fas-AF alltid arbetar med helt öppen bländare och därför uppträder felen med objektiv som har bättre "ljusstyrka" än f/2.8. Detta fel ska heller inte vara något nytt utan känt ända sedan snittbildernas tid och manuell fokus.
Den enda möjliga lösningen ska tydligen vara kontrast-af, eller kanske tillfälligt med mikrojustering av AF vid varje specifikt fototillfälle...

Källa

Tyvärr har du rätt i att de gluggarna är kraftigt överrepresenterade. Och därtill grundligt diskuterade i diverse AF-trådar. Många har ju haft ett h-e med ett få sina svindyra EF 85/1.2 L usm att fokusera rätt.
Men med APS-C och ljussvaga zoomar som EF-S 15-85/3.5-5.6 is usm "upptäcks" inte felen av de flesta.
Huvudobjektet ligger inom DOF-området och så är det bra med det...även om gluggen inte riktigt bra kalibrerad.

Detta är emellertid ganska lätt att kolla med DOF-snurra.

När jag kör Canonsystemet så vet du ju att jag har en snittbildskiva monterad i 5DMkII och den ger oftast ett bättre resultat med ljusstarka, grovkuggade objektiv. Annars ingen större skillnad. Ibland är det en välsignelse att LV:n har kontrast-AF, d v s om inte motiven är av den arten att de springer iväg. Å andra sidan blev ju fas-AF inte bättre av att den på mitt och Micke Risedals exemplar var felställd på fabrik så att korssensorn var astigmatisk.

Ett exempel: Jag hade en dåligt kalibrerad 16-35/2.8 SSM (Sony-Zeiss) som var lite darrig vid längre avstånd. Innan jag skickade den för kalibrering satte jag den i en adapter så den gick att köra på en liten NEX-5 med APS-C sensor och adaptern slöade ned den kamerans kontrast-AF rejält. Men, fasiken vilken skärpa det blev på f/2.8 oavsett avstånd och motivtyp (stillastående).

Så kontrast-AF i snabbare form kanske kommer att bli räddningen i framtiden när tekniken måhända har utvecklats ytterligare. Fast jag undanber slika anordningar ute på fältet. Avser den NEX jag nämnde med monterad Zeiss 16-35.

//Lennart
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar