Robin Gyllander skrev:
Jag fattar inte ett dugg hur mycket 9 bländarsteg i dynamiskt omfång är. Hur många steg är det på vanlig negativ färgfilm? så man får något värde att jämföra med. Nu fattar jag hur folk känner sig som inte fattar vad megapixlar är.
9 steg är bra om kvaliten är bra i svärtan, dvs att man får detaljupplösning. En negativ film har det man kallar en stor exponeringslatitud som klarar mer än 9 steg. Dvs du kan slarvexponera en negativ film men ändå få bra dynamiskt omfång.En diafilm har ca 5-6 steg och ingen stor exponeringslatitud, underexponerar du en diafilm blir den för mörk, överexponerr du så blir den för ljus.(ungefär som jpg uttaget från kameran)
Förstår man vad exponeringslatitud är så inser man fördelarna med raw, raw är som negativ film du kan överexponera/underexponera till en viss del men ändå få bra resultat. Hur bra beror på sensorn, dvs hur stort dynamiskt omfång sensorn har. Här gäller då ju högre signalnivå, stor enskild pixelyta desto bättre förutsättningar för en stor exponeringslatitud, exempel på stor exponeringslatitud är D3, Fuji S5.
Sedan beror det på uttaget,vill man få ett visuellt stort dynamiskt omfång så måste man kunna plocka ut information från det svartaste till det ljusaste, hur bra detta ses beror på vilka kurvor som läggs och vad tillverkaren anses vara nödvändigt att plocka ut .Exv Nikon D3 har inte så stort dynamiskt omfång i jpg då det är tänkt att i första hand presentera en bild som är så färdig och kontrastrik som möjligt.
Negativ film, exponeringslatituden är stor, men uttaget dvs den färdiga bilden har allt mellan 6-7 steg möjligen något mer beroende på hur bilden presenteras, print, utskrift.
Mer om detta kan du läsa bla här:
http://www.clarkvision.com/imagedetail/film.vs.digital.summary1.html
http://www.normankoren.com/digital_tonality.html