De enda kameror som jag har hört knirka när man tar i dem, är Canon 5D Mk II, och där gällde det hela kamerahuset. Kanske huvudanledningen till att så många av dessa lägger av vid fuktiga förhållanden? Till skillnad från övriga märken.
Jag trodde vi kunde hålla trådarna relativt objektiva, men det verkar inte riktigt så. Tyvärr framkastar du, Gunnar (som eljest brukar vara sansad) en totalt felaktig beskrivning av 5DMkII. Handgreppet knirkar förvisso,men absolut inte hela kamerahuset.
Knirkandet beror på en avsiktlig konstruktion: en liten lucka längst ned på greppet in mot kamerakroppen. Den lilla luckan ska kunna tas bort för att leda in en extern kraftkabel vid behov. För att det ska fungera har man sålunda skapat en smal spalt där det annars skulle blivit en brottanvisning.
Fuktiga förhållanden. Ja, inte vilka som helst. Det var arktiska förhållanden och orsaken var/är vertikalgreppet som inte har mötande tätning av gummiliknande material som själva kamerans batterilucka. Den batteriluckan måste monteras av för att vertikalgreppet ska kunna monteras.
Detta är emellertid lätt åtgärdat genom att trä en o-ring av gummi över den del av vertikalgreppet som penetrerar kamerahusets batterikammare.
Det är däremot en miss av Canon. Sonys lösning är bättre på såväl gamla A700 samt A900/A850 med VG-70 resp VG-90 monterade. I A900:ans fall visade det sig vid samma arktiska tripp.
Vid mer normala förhållanden: svensk vinter, regniga höstar med mera brukar vanligen fotografen lägga av innan kameran.
För övrigt brukar det knirka, eller låta något annat om i princip alla kamerahus om man vrider och vänder och skakar på dem tillräckligt länge i tyst miljö. Orsakerna är i princip alltid av underordnad betydelse för kamerans hållbarhet och livslängd.
En kollega här på FS beskrev hur hans 5D åkte rakt i asfalten från nästan 2 meters höjd. Den överlevde men fick ett märke men fungerade perfekt. En svindyr analog Leica R-3 mot med monterad motor och ett 180/2.8 lade av bara av kondensångorna från isen på en hockeyrink.
I en annan tråd visades hur en Nikon D3 med monterat 24-70/2.8 som stillsamt förvarades i en vadderad fotoväska till sin ägares förvåning fullbordat en skilsmässa med objektivet. Objekivets bajonett hade släppt.
Men alla 5DMkII lägger alltså inte av vid arktiskt klimat, alla Leica R3-mot lagger inte av p g a lite kondens, alla Nikon D3 får inte objektivet att "tappa fattningen" och alla 5D klarar inte av att tappas i asfalten och alla A900+VG 90 klarar inte arktiskt klimat.
Personligen upplevde jag hur en ny Nikon promodell (analog F3) bara höll för 2000 exponeringar innan slutaren var slut och måste sersättas. Å andra sidan förlorades en väl använd Nikon FE i skogen under ett vintereportage och hittades under snön efter 2 dagar. Stoppades i plastpåse och fick tina upp sakta med urtaget batteri. Fungerade felfritt i ett par års pressbruk till.
Pointen är att det går inte att skapa en absolut sanning av saker som inträffat under ett fåtal tillfällen vid speciella omständigheter.
Ta nu inte illa upp Gunnar. Jag ville bara påpeka detta för att hålla "märkestänkandet" borta.
Vänligen/L
