Sony A560 & A580

[avlustat_medlemskap180119]

Massa trams det här med pro/emipro/entry-level.

Fasdetect LV är en fantastisk funktion som skulle kunna tillföra massor för t.ex. yrkesverksamma pressfotografer, men tydligen blir en kamera automatiskt entry-level för att den har den här funktionen och det blandas ihop med motivprogram osv.

Hade Canon hittat på funktionen hade den hyllats till skyarna och varenda proffs hade eftersökt den.

Canon 60D och Sony A580 är väldigt lika i sina specar, knappar och material. Sony har några killer features som definitivt gör den till en bättre kamera. De ligger ungefär lika i pris, säljs via samma kanaler och marknadsförs till samma målgrupp. Att Canon har slösat bort ett bra utrymme med en gammaldags lcd-display där Sony istället snyggt placerat direktknappar för ISO, matningsläge, DRO/HDR och sensorbaserad LV, gör tydligen Canon-kameran till en proffsmodell och Sonykameran till en instegsmodell. Löjligt.

"Upptäck din kreativa sida med EOS 60D. Uttryck dig genom att skapa fantastiska stillbilder eller filmer i Full HD med hjälp av den vinklingsbara LCD-skärmen och avancerade kreativa funktioner."

Så beskriver Canon kameran själva. Känns inte som att man vänder sig till yrkesfotografer.


/Mats

 

[pet]

http://www.cameragearguide.com/1302/hands-on-report-sony-a580-dslr-camera-review/

http://www.neutralday.com/sony-a580-quick-take-image-samples-and-raw-vs-jpeg-iso-samples/

 

[Fogel70]

"Upptäck din kreativa sida med EOS 60D. Uttryck dig genom att skapa fantastiska stillbilder eller filmer i Full HD med hjälp av den vinklingsbara LCD-skärmen och avancerade kreativa funktioner."

Så beskriver Canon kameran själva. Känns inte som att man vänder sig till yrkesfotografer.

Är det någon som påstått att 60D vänder sig till proffs?

Men jag kan på sätt och vis hålla med Lennart att indelningen av kameror blir lite löjligt, speciellt när det verkar ligga någon slags prestige i vilken kategori kameran tillhör. Det viktiga måste väl ändå vara att hitta en kamera man trivs med, vilken kategori kameran kan tillhöra är ju betydelselöst i detta hänseende.

 

[Photocon]

Nu Lennart bjuder du på lite påställa här, så jag tycker du skall sälja din A900 din 5DMK2 din högahastighets kamera EOS 7D som det tar två år att klura ut AF-systemet på. och köpa dig en Eos 1000D med kitoptik och deras 55-250, säljer du sedan det dyra 135ZA/2.0 så kan du ha en 18st 1000D dinglande runt halsen, när du strosar runt i Ljungby med omnejd.---

Jag bjuder så gärna på det! Canonutrustningen är för yrket och de flesta bilderna är tagna med Sigma 18-50/2.8 resp 70-200/4 på 20D och ibland 7D samt inte så sällan en Canonkompakt G10. Ingen av kamerorna kan väl aspirera på titeln proffskamera utan mer på det löjliga uttryckt semipro.

Jag ber härmed alla uppdragsgivare om ursäkt och ska givetvis sända kreditfakturor där jag återbetalar halva beloppet för utförda tjänster och hela beloppet om G10 använts
Fan, vad dum jag är. Det borde jag ju fattat tidigare att jag måste använda kameror som enl Svenska Kungliga Jantelagens Företrädares Klassificeringsinstitut fått titeln prokamera.
Jag krälar i stoftet av skam.

Ve och fasa, jag upptäckte nyss att jag faktiskt sålt bilder till en Turistbilaga där jag använt en Sony A550 och en NEX. Blir att betala tillbaka där också.

De flesta uppdragen under 2010 har det inte behövts någon FF för, men jag ber att få poängtera att FF-kamerorna som är märkta Sony används helt för privat bruk och är inte införda i firman. Dessutom var de när de såldes icke bärare av det stolta namnet prokamera.
Det är de numera. Det har i alla fall Pixmania bestämt. Och det måste man naturligtvis böja sig för.

Vad gäller objektiv och dess status har ju inte de diskuterats som insteg/semipro/pro så där kan jag känna mig lugn.

Så, förlåt min enfald. Jag trodde att det var yrkesmannens privilegium att välja verktyg och kundens rätt att avgöra om jobbet blev till belåtenhet.

Jag har nu varnat min vän snickaren. Och han var alldeles kallsvettig nu när han ringde igen. Han har förtvivlat letat efter hammare, såg, hyvel, stämjärn, spikar, skruvar och alla möjliga andra verktyg. Inte ett enda har han hittat något namn eller stämpel som det står "pro" på. Förutom sin slagborrmaskin, men det låter han sig inte tröstas med.
Måste se till honom innan han krökar ner sig.

Hade jag varit katolik skulle jag biktat mig per omgående, men gjort är gjort.

Helvete också....jag tar ju betalt för mina artiklar med. Det står inte ens "semipro" på tangentbordet.

//Lennart

 

[Fogel70]

Så, förlåt min enfald. Jag trodde att det var yrkesmannens privilegium att välja verktyg och kundens rätt att avgöra om jobbet blev till belåtenhet.

Jag har nu varnat min vän snickaren. Och han var alldeles kallsvettig nu när han ringde igen. Han har förtvivlat letat efter hammare, såg, hyvel, stämjärn, spikar, skruvar och alla möjliga andra verktyg. Inte ett enda har han hittat något namn eller stämpel som det står "pro" på. Förutom sin slagborrmaskin, men det låter han sig inte tröstas med.
Måste se till honom innan han krökar ner sig.

Det handlar som sagt inte om vem som kan använda verktygen eller hur bra jobbet blir gjort, utan verktygens specifikation. Proffsverktyg förväntas tåla hård yrkesmässig använding i tuff miljö under lång tid.

Givetvis kan en yrkesutövare köpa en skruvdragare på Clas Ohlson för 149:- och använda den, men om han förväntar sig att den ska hålla flera års hård användning så kommer han bli missnöjd. Men givetvis känner alla hantverkare till skillnaden mellan konsument- och proffsverktyg.

 

[xrp]

En stor anledning tilll att byta kamerahus idag är att vi vill byta till en bättre "film". På den gamla goda tiden så fanns inte den anledningen till byte utan det var andra behov som styrde när man bytte. Jag tror att vi idag tenderar att stirra oss blinda på "filmens" betydelse och glömmer andra egenskaper som på filmens tid betydde mer när kameror testades.

Det här är faktiskt lite så som jag tänker: Min gamla A700 skall ju egentligen inte vara vatten värd numera eftersom "filmen" är så dålig, men jag ser andra mycket stora kvaliteter med den (hantering, ergonomi och logik) som för mig mer än väl kompenserar för att dess sensor kanske inte längre kan matcha de allra nyaste i fråga om brus. Än bättre är att dessa kvaliteter är "eviga kvaliteter", dvs. sådana som inte på något sätt blir omoderna bara för att det kommer nya modeller! I dessa avseenden anser jag den tom. vida överlägsen alla andra märken och modeller (utom A850/900 som är lika bra!), och vad jag eventuellt inte har i sensorn längre har jag många gånger igen i det att jag har ett verktyg som jag trivs med och som gör mig glad när jag använder det!

Självklart vill jag att det skall komma en värdig ersättare till den - men inte alls för att den skall bytas ut så snart det kommer något nytt, utan bara för att jag skall veta att jag kan skaffa "en till" när den här väl är utsliten...

 

[xrp]

Men givetvis känner alla hantverkare till skillnaden mellan konsument- och proffsverktyg.

Det är ju inte så svårt, om det står "pro" eller "professional" på verktygen så är det enklare modeller avsedda för vanliga konsumenter. Det är precis samma system som användes för de gamla kasettbanden, där de som var märkta "high quality, low noise" alltid var jäkligt brusiga skitband. En slags enkel omvänd varudeklaration.

Få se nu, vilka kameramärken är det som brukar vara märkta med "proffskamera" på stormarknaderna, och vilket märke har sagt sig absolut inte vilja konkurrera om den marknaden med dem..?

"-Jaså, deras målvakt var utvisad? Ja, var det ändå öppet mål så var det ju inte lika kul... Tur att det här är en vänskapsmatch..."

;-)

 

[Photocon]

Det handlar som sagt inte om vem som kan använda verktygen eller hur bra jobbet blir gjort, utan verktygens specifikation. Proffsverktyg förväntas tåla hård yrkesmässig använding i tuff miljö under lång tid.

Givetvis kan en yrkesutövare köpa en skruvdragare på Clas Ohlson för 149:- och använda den, men om han förväntar sig att den ska hålla flera års hård användning så kommer han bli missnöjd. Men givetvis känner alla hantverkare till skillnaden mellan konsument- och proffsverktyg.

Du hade inte behövt kommentera mitt superironiska inlägg, men egentligen har det allt det här sprungit fram ur frågeställningen vem bestämmer vad som ska benämnas det ena eller andra.

För er som inte har satt upp "reklam undanbedes" på brevlådan kan säkert intyga att det kommer kilovis med reklamustkick från elektronikvaruhusen där det gått inflation i begreppet proffskamera. Eller mer nyanserat "ta bilder som proffsen" (vilket underförstått ska ge en direkt association till att då måste det ju röra sig om en proffskamera).

Min egen traditionella definition av proffskamera varierar däremot vad den ska användas till i yrket: Skulle jag jobbat som tiden jag var anställd pressfotograf skulle jag självklart sett på slutarhållighet, sökare, sekvens, vädertätning, slagtålighet mm. Men kanske inte så mycket på upplösning som lågljusegenskaper.

Fast flera av de där egenskaperna, eller rättare sagt tillräckligt av dem återfinner man på såväl billigare som medeldyra kameror idag. De flesta dslr klarar 100.000 exponeringar. tar jag 150 exponeringar varje dag året om i snitt (vilket jag inte gör) så skulle slutaren palla med 2 år. Under dessa 2 år har 10.000:- kameran hunnit få en högre specad uppföljare för samma pris. okej 2 år till, ytterligare uppföljare och 10.000:- till.
Jag kan alltså istället välja en Canon 1DsMkIII för 65.000:- som blir hopplöst omodern på sex år och tål 300.000 exponeringar, men som nu har sjunkit i värde katastrofalt till samma nivå som en 1Ds har idag=6.000:- som dessutom måste kostas på slutarbyte och lite annan service=5.000:-. Egentligt värde blir då 1.000:-. Fast den har kostat 71.000:- vid det laget. Med de 3 st 10.000:-kamerorna har jag alltså sparat 41.000:- och samtidigt fått kontinuerligt uppdaterad teknik och fått in samma intäkter som med den dyrare kameran.

En ateljéfotograf har andra krav på kameran. Den står i skyddad miljö och kräver kanske endast hög upplösning som främsta krav för yrket.

Fast hursomhelst: Eftersom jag klarat all pressfotografering med kameror ur Canons XXD-serie, dvs gått från 20D till 30Dn till 40D och 7D och min 6 år gamla 20D fortfarande inte gett upp trots över 100.000 exponeringar samt de mellanliggande kunnat säljas så har jag sparat mer än så.

Min 1DsMkII droppade från 69.000:- till 20.000 på 2½ år, min 1DMkII från 40.000:- till 17.000:- under samma tid.

Och xxD kamerorna utsattes för väder och vind, hockeymatcher, fotbollsdito, vanliga reportage, reportage om bergsklättring, fiskereportage, konserter, bönemöten, midsommarfiranden, katastrofer och vanliga olycksbilder. Ja, t o m bilder på politiker (fast det var på vippen att kamerorna kräktes när vissa nyllen kom framför gluggen)

Men självklart ska man välja en hållbar kamera med bästa möjliga tätning och hållbarhet, sekvens och bra AF om man verkligen behöver en sådan i yrket (typ Brutus Östlings fågelfotografering) ELLER i hobbyn. Och det vimlar av hobbyfotografer som har s k proffsmodeller.

Det finns många amatörfotografer (i ordets sämsta bemärkelse) som bara ser sina bilder på skärm eller låter bilderna printas ut i 10x15, men som har kameran som statussymbol och inte ens kan hanter 5% av finesserna på den billigaste s k "instegskameran". Det är grönt läge eller P som gäller.

Sedan finns det många som TROR att de har en proffskamera för att de läst i någon reklam att det är en proffskamera.

Jag tycker helt enkelt inte om de här benämningarna. Lika dumt är det att kalla Nikon D3s för "presskamera". Visst är det en superb presskamera, men också en utmärkt kamera för i princip all fotografering.

En av de skickligaste PROFFS-fotografer jag känner använder en gammal Canon 300D av äkta plast . Visserligen som backup, men även ofta använd när han inte vill släpa på metallklumparna. Vad han gör med de 6MP i den snart 7-åriga plastkameran har fått många att häpna. Allt från ganska snabb action, porträtt, reportage i gruva, ishockey mm. Och här snackar vi bra bilder.

Frid//Lennart

 

[Znutt]

Det här är faktiskt lite så som jag tänker: Min gamla A700 skall ju egentligen inte vara vatten värd numera eftersom "filmen" är så dålig, men jag ser andra mycket stora kvaliteter med den (hantering, ergonomi och logik) som för mig mer än väl kompenserar för att dess sensor kanske inte längre kan matcha de allra nyaste i fråga om brus. Än bättre är att dessa kvaliteter är "eviga kvaliteter", dvs. sådana som inte på något sätt blir omoderna bara för att det kommer nya modeller! I dessa avseenden anser jag den tom. vida överlägsen alla andra märken och modeller (utom A850/900 som är lika bra!), och vad jag eventuellt inte har i sensorn längre har jag många gånger igen i det att jag har ett verktyg som jag trivs med och som gör mig glad när jag använder det!

Självklart vill jag att det skall komma en värdig ersättare till den - men inte alls för att den skall bytas ut så snart det kommer något nytt, utan bara för att jag skall veta att jag kan skaffa "en till" när den här väl är utsliten...

Förr sparade man filmen i kyl eller frys för den inte skulle bli dålig. Därför förvarar jag min a700 i frysen . Så den är som ny jmf med nya kamror...... Någon som vill köpa.... Kan skicka den med kylgods......

 

[Sten-Åke Sändh]

HDR i RAW-format går inte att göra per definition.

Kameran tar ju tre exponeringar som registreras av sensorn i raw-format. Sedan bildbehandlas dessa och sammanfogas till en bild med större dynamiskt omfång, så att det är ju per definition inte RAW hur man än vrider och vänder på det. Klart att kameran skulle kunna spara det som en .ARW-fil, men det skulle ändå inte vara i raw-format. Tack vare att det dynamiska omfånget är utökat såpass mycket så går det utmärkt att plocka upp jpeg-bilden i ACR och jobba vidare en del om man så vill.

Att det skulle vara oanvändbart därför är bara struntprat. Kameran gör ett mycket bra jobb och funktionen i A580 är förbättrad jämfört med A550 där den introducerades. Väldigt många personer har stor nytta av detta och det är trots allt ett fåtal personer som med bracketing klarar att skapa en bättre HDR-bild. inte alla spenderar massa tusenlappar på photoshop och ännu färre blir snabbt så skickliga i det att kamerans inbyggda HDR inte skulle tillföra något, speciellt inom den målgruppen av kunder som kameran vänder sig till.


/Mats

Tycker det du tar upp är viktigt! Det har skett en mycket stark utveckling av just verktygen för JPEG-fotograferna - inte minst i just Sonys kameror. Många av dessa påverkar det dynamiska omfånget såsom DRO Dynamic Range Optimizer och HDR High Dynamic Range. Vi har dessutom Night shot som jag sett förunderliga resultat med när ett antal bilder sammanfogas tiill en och man därigenom får betydligt mycket mindre brus vid nattfotografering. Alla dessa saker flyttar gränser. DxO mäter sensorernas prestanda - de flesta andra bara pratar om samma sak och Sony har med dessa nya JPEG-funktioner försökt ta saken ett steg till. Gemensamt för alla dessa tekniker är att man genom att ta flera bilder av samma motiv med olika inställningar utsträcker DR och minskar bruset till en nivå i färdig bild som sensorn i sig inte har en chans att klara på egen hand. Hur relevant blir det då att bara tala om sensorer? Nästa grej som verkar vara på gång är det stoooora skärpedjupet där flera bilder med olika skärpeplan kombineras till en med mycket stort skärpedjup och mycket hög detaljåtergivning också en sak som en sensor och ett objektiv tillsammans är oförmögna att åstaddkomma i bara en bild. Tekniken förfinas precis som du påpekat och i och med att seriebildstagningshastigheter i A580 och inte minst i A55 ökat markant så byggs exv. HDR nu med 3 istället för 2 bilder som i A550, utan att skaket hinner spoliera slutresultatet.

De som fortsätter att helt dissa JPEG ska också tänka på att mätningen blir allt bättre både av ljus och avstånd. Förbättrad antiskak och AF ger skarpare bilder i de flesta fall. Bättre exponering gör att färre bilder blir felexponerade bortom all räddning som ju är de rent dedikerade RAW-fotografernas paradinvändning - ja att rädda bilder som har utfrätta högdagrar eller tappat nästan alla valörer av svart. Sedan går det faktiskt riktigt bra att i flera moderna "RAW-konverterare" gör viss bearbetning av JPEG också utan större synliga problem i färdig utskrift (borde kanske hitta ett bättre namn på dessa?).

När det gäller Lennarts kommentarer om nivågruppning av kameror i instegs, semipro och proffs så kan jag hålla med om att den indelningen inte är speciellt bra. Det vore enklare om det fanns klarare skillnader än som finns när det gäller gränserna däremellen - om det nu överhuvudtaget finns några gränser som Lennart ifrågasätter sett till vem som använder vad och i vilka sammanhang. Det blir ju väldigt tydligt hur tossig en sådan användning är med just Lennarts vinkling. Om vi nu ska skrota dessa begrepp, så kan man ju fråga sig vad man ska ha istället. Det är väl värt en egen tråd om den inte redan startats och avslutats för länge sedan redan. För det kommer aldrig att räcka med att en kamera är en kamera. Det är heller inte funktionellt. Men precis som Mats butiksexempel där man kallar vad de flesta skulle se som en instegs-Canon för en semipro, så blir ju begreppen helt meningslösa när handeln börjar använda dem på ett sätt som dessutom avviker från mångas uppfattning om vad begreppen står för. Då har de redan börjat spela ut sin roll och det är väl det vi konstaterar här och nu allihop.

 

[Ingju]

Trevlig, underhållande, givande och mycket tänkvärt har skrivits här, Aspman kan konsten att yttrycka sig på ett beundransvärt sätt. jag kan börja med en egenupplevt historia: vi hade i vår kyrka besök av en missionär som berättade om sitt arbete och därtill visade diabilder, dessa var till största delen tagna av henne själv med en Kodak Instamatic, bildkvalitén var lidrigt sagt urusel. men så kom några bilder hon bad om ursäkt för, de var inte tagna av henne själv utan av en kamrat, denna hade inte "svensk" film som hon sa, (bilderna var inte fyrkantiga utan rektangulära d.v.s. småbild) och av utmärkt kvalité. Det är olika hur vi uppfattar saker här i livet. Lite till trådens ämne: toppdisplayen ,som jag har på en av mina kameror uppskattar jag, om inte annat så spar den batteri då den är betydligt strömsnålare än den stora skärmen vilket gör att man inte behöver slå av och på kameran ideligen. Vad kameratester beträffar så förekommer sakfel och underligheter även beträffande andra märken än Sony, men man märker ju bara felen när man själv känner till rätt förhållanden.

 

[Photocon]

Mycket bra att Sten-Åke och Mats tagit upp jpegformatet här. Inte konstigt att det kommer på tapeten då många av A580:s finesser är jpeg-anknutna.

Personligen använder jag alltid inställningen raw+jpg, oavsett kamera. Men i takt med att kamerornas bildprocessorer (jpegmotorer) blivit mer sofistikierade är utfallet av bra jpegbilder direkt ur kameran mycket högre än innan.

Detta är en viktig faktor för många. Icke minst för pressfotografer där det måste gå undan vid deadline. Men även för människor som faktiskt enbart plåtar i jpeg och kanske nöjer sig med en beskärning, autonivåer och skärpning som slutbearbetning.

Det finns en "von oben snobbism" vad gäller raw. Rawfotografering gör förvisso att du bestämmer mer själv av bildens slutgiltiga utformning. Det stämmer också att allt blir i princip bättre efter en kunnigt anlagd rawkonvertering. Men avståndet mellan raw och jpeg har i många fall krympt.

Når det gäller HDR och 3D direkt kameran finns ju ingen annan väg än jpeg och det fungerar bra. I många fall bättre än att ta exv 3 st layers i raw.

Visst, jag tillhör den "gamla skolan" som inte vill att kamerans processor ska framkalla mina bilder och därmed bestämma över dem. men det finns ingen anledning att se ned på de som tar många fantastiska bilder och alltid använder jpeg.

När det gäller mätningar av sensorer i tester är det nog dock ofrånkomligt att man använder sig av raw.

Men det är dags att ta bort "fulstämpeln" från jpeg. Fast med det sagt tycker jag att det ändå borde ligga i alla fotografers intresse att lära sig basic rawbehandling. För i vissa fall kan man bara skapa det sista lyftet och sätta pricken över iet med raw.

 

[Fredrik AVT]

Vänta lite - sakta i backarna. Fördelen med RAW handlar inte bara om slutligt dynamiskt omfång, brus, detaljåtergivning där JPEG kommit med stormsteg. Då man har 12-14 bitars info med RAW kan man justera bilden mer i efterhand med RAW och bara fota på. Väljer man fel vitbalans, kontrast, färgmättnad osv i JPEG har du inte sedan möjlighet att få samma resultat om du redigerar bilden efteråt. Man kan öka kontrast i en JPEG, men inte sänka - för informationen är borta från början. Kvarstår då att ALTID fota i JPEG med alla inställningar på minimum - men då måste man ändå bearbeta filen efteråt - vad är vunnet? Mycket enklare att koncentrera sig på ögonblicket då man fotar med RAW och göra allt det digitala hemma i lugn och ro.

 

[avlustat_medlemskap180119]

Vänta lite - sakta i backarna. Fördelen med RAW handlar inte bara om slutligt dynamiskt omfång, brus, detaljåtergivning där JPEG kommit med stormsteg. Då man har 12-14 bitars info med RAW kan man justera bilden mer i efterhand med RAW och bara fota på. Väljer man fel vitbalans, kontrast, färgmättnad osv i JPEG har du inte sedan möjlighet att få samma resultat om du redigerar bilden efteråt. Man kan öka kontrast i en JPEG, men inte sänka - för informationen är borta från början. Kvarstår då att ALTID fota i JPEG med alla inställningar på minimum - men då måste man ändå bearbeta filen efteråt - vad är vunnet? Mycket enklare att koncentrera sig på ögonblicket då man fotar med RAW och göra allt det digitala hemma i lugn och ro.

Man måste väl inte alltid fota i jpeg för att dra nytta av vissa funktioner som använder jpeg?

Klart att du har rätt i att en RAW-bild innehåller mer information för att kunna justera i efterhand. Jag fotograferar i princip alltid i RAW, utom vid specifika tillfällen då jag avsiktligt låter kamerans bildbehandling göra det åt mig för specifika situationer. T.ex. HDR eller panorama.

Det var faktiskt du osm tog upp detta genom att skriva att HDR i kameran inte var värt något för att det blev jpeg och hellre ville ha HDR i RAW. Vet inte hur du tänkte, för det går ju inte som sagt. RAW är det som sensorn registrerar vid en exponering och HDR är en bildbehandlingsteknik där man skapar en bild genom att plocka ihop olika exponeringar från flera andra bilder.

"Mycket enklare att koncentrera sig på ögonblicket då man fotar med RAW och göra allt det digitala hemma i lugn och ro."

Struntprat. Det här är INTE sant då det gäller att skapa en HDR-bild, vilket var det som saken gällde.En HDR-bild i jpeg-format som kameran skapat utifrån tre stycken RAW-bilder innehåller mer dynamiskt omfång än en RAW-bild med en exponering. Alltså, inte i själva bildfilen i sig, men eftersom olika delar av bilden har olika exponering på "rätt" ställen så blir det så i realiteten.

Du kan efterjustera jpeg-bilden också. Även om du inte har samma spännvidd i jpeg som i raw, så kan du aldrig sträcka ut en raw-bild så mycket att du kan minska exponering på t.ex. en himmel och lätta upp skuggor samtidigt på samma sätt som om du utgår från en "i kameran HDR" som är baserad på tre raw med 6EV exponeringsskillnad. Vill du finjustera i efterhand så har du avsevärt mer utrymme i HDR jpeg-bilden än i en raw-fil.

Att via direktknappen för dynamiskt omfång (som sitter där Canon placerat en lcd-display) välja HDR och sen trycka av är avsevärt enklare än att ställa in bracketing, ta tre exponeringar och sedan i raw-behandla 3 bilder, plocka in dom i PS och linjera dom exakt och antingen manuellt maska fram olika exponering på olika ställen eller inhandla tilläggsprogram för att merga ihop dem till en HDR (som med full automatik inte gör ett bättre jobb än A580). Löjligt att säga att det skulle vara enklare att fixa det i efterhand. Det är tom. krpngligare att bara ställa in bracketing och burst-tagning i kameran än att ställa in HDR och då får du ändå inte automatisk alignering, utan måste antingen använda stativ eller fixa det också i efterhand.

Löjligt att påstå att det är enklare att fota flera bilder i RAW och sen göra en HDR-bild manuellt i bildbehandling.


/Mats

 

[Photocon]

Vänta lite - sakta i backarna. Fördelen med RAW handlar inte bara om slutligt dynamiskt omfång, brus, detaljåtergivning där JPEG kommit med stormsteg. Då man har 12-14 bitars info med RAW kan man justera bilden mer i efterhand med RAW och bara fota på. Väljer man fel vitbalans, kontrast, färgmättnad osv i JPEG har du inte sedan möjlighet att få samma resultat om du redigerar bilden efteråt. Man kan öka kontrast i en JPEG, men inte sänka - för informationen är borta från början. Kvarstår då att ALTID fota i JPEG med alla inställningar på minimum - men då måste man ändå bearbeta filen efteråt - vad är vunnet? Mycket enklare att koncentrera sig på ögonblicket då man fotar med RAW och göra allt det digitala hemma i lugn och ro.

Jag har väntat! Det du skriver, och har fullståndigt rätt i, är ju basic vad gäller raw samt fråmsta orsaken till att jag använder raw.

Mitt inlägg var bara menat som att det var dags att ta "fulstämpeln" från jpeg i många fall eftersom det finns en hel del fotografer som faktiskt uteslutande plåtar i jpeg. Och de blir oftast betraktade lite nedlåtande i många trådar här på FS. Det är säkert enklare för dig och mig som kör raw ständigt att göra en snabb och exaktare korrigering/behandling av en bild eftersom det är något man är van vid.

Om du läste mitt inlägg noggrant antar jag att du noterade min rekommendation att alla bör åtminstone lära sig basgrunderna i rawhantering MEN att jpeg duger bättre nu än tidigare generellt, vilket du också själv skrivit ovan. Så jag förstår inte riktigt vad det är för nytt du vill tillföra med ditt inlägg.

Nu har ju aspekten HDR och 3D som endast ges via jpeg tillkommit. Kan ju endast köras i jpeg.

Jag antar att du känner till att exv Kodak körde med ett format som kunde sammanfattas som "extended jpeg" där bitarna i EXIF-infon kunde tas bort och ersättas med andra parametrar såsom bl a vitbalans. Egentligen ganska likt raw fast i jpegkomprimerat format.

Sedan tillkommer ytterligare en aspekt: Du vet ALDRIG vilka parametrar som en rawfil innehåller, eller rättare sagt gömmer/döljer. Finns klara exempel på att en del rawfiler på högiso innehåller en brusreducering du inte har en aning om även om du har allt i kameran nollat. Det har vidare visat sig att DRO= Dynamic Range Optimizer hos exv Sony (andra kameror har andra betecknigar för samma funktion) "smittar" rawfilen.

Använder du inte ett dedicerat rawprogram för just den specifika kameratypen kommer du aldrig åt de här parametrarna (plus en hel del andra). I Camera Raw kan du aldrig stänga av DRO som åkt med en rawfil. Det går BARA i det dedicerade programmet IDG. Likadant måste man ha tillgång till Capture NX för att nolla vissa värden som åkt med Nikons NEF-filer.

Så det är viktigt att nolla det mesta i kameran om man konvereterar via en ospecifik konverterare typ Adobe camera Raw i Lightroom eller Photoshop CS(x).
Canons egen rawkonverterare DPP öppnar rawfilen precis som jpegfilen är inställd med xv +3 i skärpa och läser även av andra EXIF-värden som är lika med jpegfilen. De går ju att nolla resp ändra här.

Så mitt lilla inlägg tidigare var mer en hyllning till de tillverkare som faktiskt fått jpegmotorerna att fungera bättre men också ta bort "finrumsstämpeln" från raw där de flesta ändå bara gör basic-justeringar som du beskrivit ovan.

Har du en aning om hur många yrkesfotografer som kör jpeg direkt ur kameran med exv Nikon D3? Om inte så har jag det. Det är mååånga. Tidningarna har redan färdiga tryckprofiler som anpassar filen från kameran till aktuell nyans på papperet innan konverternig från RGB till CMYK och filen blir ofta en EPS-fil.
Man tjänar väldigt lite på att köra raw då, men förlorar lite tid. De subtilare nyansskillnaderna försvinner i rastrering och den låga upplösningen 180 dpi som är vanlig inom svensk dagspress.

Men ofta sparas en rawfil för arkivändamål och noggrannare bearbetning.

Något mera jag måste skriva en gång till för att jag råkade berömma jpegprestandans utveckling?

MVH//Lennart

 

[Sten-Åke Sändh]

Vänta lite - sakta i backarna. Fördelen med RAW handlar inte bara om slutligt dynamiskt omfång, brus, detaljåtergivning där JPEG kommit med stormsteg. Då man har 12-14 bitars info med RAW kan man justera bilden mer i efterhand med RAW och bara fota på. Väljer man fel vitbalans, kontrast, färgmättnad osv i JPEG har du inte sedan möjlighet att få samma resultat om du redigerar bilden efteråt. Man kan öka kontrast i en JPEG, men inte sänka - för informationen är borta från början. Kvarstår då att ALTID fota i JPEG med alla inställningar på minimum - men då måste man ändå bearbeta filen efteråt - vad är vunnet? Mycket enklare att koncentrera sig på ögonblicket då man fotar med RAW och göra allt det digitala hemma i lugn och ro.

Vi har haft långa och uttömmande diskussioner om detta tidigare på FS och vi vill nog undvika att denna tråd som så många andra utvecklats till veritabla JPEG vs RAW-trådar. Men mycket kort kan sägas att med JPEG har man en helt annan transparens då det går att läsa med vad som helst praktiskt taget. Det går inte på samma sätt med RAW och det är därför Lennart kör parallellt antar jag eftersom proffs ofta behöver snabbgallra stora mångder bilder. Alla större minnesinstitutioner idag är helt på det klara med att RAW är ett problem ur långtidslagringssynvinkel och om du vill veta mer om detta så finns LDB-centrum http://www.ltu.se/ies/ldb-centrum. Luleå Tekniska Högskola, Rikdarkivet och Kungliga biblioteket samarbetar kring detta.

Oavsett om man skapar JPEG ur RAW eller JPEG-orginal så är det viktigt också att spara orginalen intakta över tid. Det gäller alltså även JPEG, vilket nog många kanske bortser från. Det visade sig väldigt tydligt att man kunde göra mycket bättre nyprocessade JPG-bilder i LR 3.0 än det man tidigare fått ur 2.x och exporterar man ut den nya bilden i 100% så är inte en nyexport någon totalkatastrof. LR skriver aldrig i orginalfilerna vare sig de är i RAW eller inte till skillnad mot hur det var i gamla versioner av Elements.

 

[Fredrik AVT]

Visst är det så att en RAWfil inte är så rå som man vill ha oss tro. Det var en anledning varför jag föreslog att en kamera i HDR läge lika gärna kunde låtsas att efter komprimering till 14 bitar att det var en RAW fil och spara som t ex DNG. TIFF kan vara OK också. Sedan vet jag att många proffs kör JPEG för att få fram bilden snabbt och t ex trådlöst. Detta då nyhetsvärdet är större än kvalitetskravet. Som tur är som amatör har jag tid att välja bild nogrannt och bearbeta. Det mest extrema är sport. Låter som: sätt på supertele. Kör JPEG plåta med 9-10 bps så länge som möjligt och något måste bli bra. Landskaps och porträttfotografer har mer tid.

 

[Photocon]

Vi har haft långa och uttömmande diskussioner om detta tidigare på FS och vi vill nog undvika att denna tråd som så många andra utvecklats till veritabla JPEG vs RAW-trådar. Men mycket kort kan sägas att med JPEG har man en helt annan transparens då det går att läsa med vad som helst praktiskt taget. Det går inte på samma sätt med RAW och det är därför Lennart kör parallellt antar jag eftersom proffs ofta behöver snabbgallra stora mångder bilder. Alla större minnesinstitutioner idag är helt på det klara med att RAW är ett problem ur långtidslagringssynvinkel och om du vill veta mer om detta så finns LDB-centrum http://www.ltu.se/ies/ldb-centrum. Luleå Tekniska Högskola, Rikdarkivet och Kungliga biblioteket samarbetar kring detta.

Bara för att avrunda så vi slipper diskutera mer raw vs jpeg på denna basicnivå. Lagring av rawfiler plus det faktum att varje kameramärke kör sin speciella variant av rawfiler (inte bara fabrikat förresten. Sitter du med en konverterare som är äldre än ett halvår om det vill sig illa kan man inte läsa ens fabrikatets senaste modells rawfiler) är ett växande problem i ordets rätta bemärkelse.

Standardisering av rawfiler låter sig tydligen inte göras. Lagra filen i TIFF är ett råd som är hur dumt som helst. En okomprimerad rawfil från en 24MP dslr är 35-40Mb och "framkallad" 70MB. En icke komprimerad TIFF av denna rawfil efter bearbetning blir alltså 70MB. Här måste ju för arkivändamål en annan komprimeringsalgoritm till.

Spelar faktiskt ingen roll om rawfilen efter bearbetning sparas i jpeg högsta kvalitet. Den är ju inte till för bearbetning i första hand utan just för arkivering och betraktelse. OCH skulle den behöva bearbetas (exv skalas) är det bara att öppna filen som kopia och lämna originalet orört samt justera kopian. En arkivbild per definition är ju annars till för just arkivändamål och betraktelse/utskrift och bör väl inte ändras i valör.

Men det spelar kvitta egentligen. Så länge det inte finns en totalt förlustfri effektivare komprimering är jpeg det bästa som finns att tillgå i dagsläget.

Betänk bara att Phase Ones senaste 90MP bakstycke per bild okomprimerad TIFF skulle behöva ett enormt utrymme. För att inte tala om datorkraft för att betrakta bilderna.

Arkivering av digitala bilder/inscannade analoga bilder håller på att bli ett problem för tidningar och institutioner.

Personligen slipper jag denna problematik och sparar alltid ursprungsrawfilen plus en mindre jpeg för att kunna snabbtitta.

 

[Sten-Åke Sändh]

Från det ena till det andra Mats. De lyckades inte justera min A55 på verkstan så jag blev nöjd trots att de verkligen skruvat på allt. Fick mycket, säger klart mycket bättre bildkvalitet med mina nya objektiv ur min gamla A550 när jag testade i helgen (som jag är väldigt nöjd med) så jag har beslutat att ta deras erbjudande och byta till en A580 istället. Så nu är vi hux flux modellpolare igen. Blir nog bäst så. Jag får väl slå till på en A77:a istället när den kommer lite senare för jag tycker 55:an annars var det roligaste jag haft i kameraväg. Lite känns det allt som att lämna tillbaka en av Micke Frodes havsracekatamaraner efter en flygtur på vattnet och sätta sig i någon gammal tråkig bucklig Buster-sardinburk och puttra hem till Vaxholm igen. Ni som kör bil kanske känner mer igen er i om ni skulle lämnat tillbaka den lånade fabrikstrimmade Ferrarin och tvingats styra hem i er gamla trötta Saab. Inget ont (verkligen inte) om A580 men det är ju som att få en till av samma kamera jag redan har men är den lika bra som min A550 med mina nya objektiv, så får jag väl äntligen göra slag i saken och sälja min A550. De här kamerorna är nog lite väl lika för att jag ska motivera mig att ha två. Det var ju egentligen för att få en mindre resekamera jag köpte A55:an. Nu står jag på ruta ett igen :-( - nästan.

 

[Sten-Åke Sändh]

Bara för att avrunda så vi slipper diskutera mer raw vs jpeg på denna basicnivå. Lagring av rawfiler plus det faktum att varje kameramärke kör sin speciella variant av rawfiler (inte bara fabrikat förresten. Sitter du med en konverterare som är äldre än ett halvår om det vill sig illa kan man inte läsa ens fabrikatets senaste modells rawfiler) är ett växande problem i ordets rätta bemärkelse.

Standardisering av rawfiler låter sig tydligen inte göras. Lagra filen i TIFF är ett råd som är hur dumt som helst. En okomprimerad rawfil från en 24MP dslr är 35-40Mb och "framkallad" 70MB. En icke komprimerad TIFF av denna rawfil efter bearbetning blir alltså 70MB. Här måste ju för arkivändamål en annan komprimeringsalgoritm till.

Spelar faktiskt ingen roll om rawfilen efter bearbetning sparas i jpeg högsta kvalitet. Den är ju inte till för bearbetning i första hand utan just för arkivering och betraktelse. OCH skulle den behöva bearbetas (exv skalas) är det bara att öppna filen som kopia och lämna originalet orört samt justera kopian. En arkivbild per definition är ju annars till för just arkivändamål och betraktelse/utskrift och bör väl inte ändras i valör.

Men det spelar kvitta egentligen. Så länge det inte finns en totalt förlustfri effektivare komprimering är jpeg det bästa som finns att tillgå i dagsläget.

Betänk bara att Phase Ones senaste 90MP bakstycke per bild okomprimerad TIFF skulle behöva ett enormt utrymme. För att inte tala om datorkraft för att betrakta bilderna.

Arkivering av digitala bilder/inscannade analoga bilder håller på att bli ett problem för tidningar och institutioner.

Personligen slipper jag denna problematik och sparar alltid ursprungsrawfilen plus en mindre jpeg för att kunna snabbtitta.

Menade inte att spara en JPEG från en RAW i högsta kvalitet. Det avsåg endast JPEG till JPEG. Ja vi har ju inskannade bilder från gamla glasplåtar på mitt jobb som är uppåt 1 GB stora. Det vanliga är väl emellertid TIFF:ar som arkivbilder i ca 100 Mb och leveransfiler till kund i halva storleken. Om någon vill så kan ni gärna meddela mig hur mycket disk vi behöver ha om vi skulle skanna in 3 miljoner bilder i den kvaliteten (100 Mb per bild). Jag orkar inte ens börja den multiplikationen rent mentalt. Rekommendationen är fortfaranade TIFF men alltfler inklusive de stora bildbyråerna kör uteslutande JPEG och användningen av det formatet ökar på flera institutioner av rena kostnadsskäl samt för transparensen förstås.

Är det någon som ver hur det är att bli övergiven med både obsoleta RAW-format och konverterare som slutar utvecklas så är det jag och alla andra som hade Minolta RAW tillsammans med RAWShooter Premium som Adobe köpte upp och lade ned innan de hade den tvivelaktiga godheten då att kompenserade oss med en gratislicens av Lightroom 1.0. Då jublade man inte direkt när man insåga att man för evigt skulle vara tvingad att alltid spara en kopia av RawShooter för att kunna läsa programmets okonverterbara metadatasidecarfiler. Om man sedan betänker att det tog nära 5 år att få till en vettig ersättningapplikation så. LR 1.0 - 2.x har aldrig gjort någon med vare sig Minolta eller Sony RAW speciellt uppsluppen.

Så jag kommer tvingas att luta mig på gamla RSP för mina gamla bilder till den dag RawShooter tappar kompatibiliteten med Windows X.0. Då kommer både jag och andra att tvingas bita i det sura äpplet och importera bilderna i LR - men vi är inte där än. Alla timmar vi lagt i våra gamla bildmetadata/redigeringar kommer dunsta i cyberspace. Många som kör Canon och Nikon är fullständigt överrtygade om att de lever i den bästa av alla världar och jag är avundsjuk på att de har oskulden kvar och fortfarande är fullständigt övertygade om att de aldrig kommer att drabbas av vårt sura öde.