Annons

Sony A560/A580: bäst bildkvalitet i APS-C-klassen, bättre än Canon och Nikon

Produkter
(logga in för att koppla)
Att ha bildstabilisering i huset är bra då alla objektiv blir stabiliserade. Det är också sannolikt så att det kommer bli svårt att tillverka objektiv i fast brännvidd med normalt få linselement med stabilisator i objektivet (t ex planarobjektiv) och inte tappa i bildkvalitet. Däremot har bildstabilisering i objektivet tydliga fördelar ffa i telen, i min erfarenhet ffa fr o m 200mm. Om man har bilstabilisering i huset (sensorn) så är inte AF sensorerna stabiliserade och skakningarna vid fotografering gör att huvudmotivet rör sig med skakningarna så att AF har ingen fast punkt att fokusera på. Fick erfara detta flera år sedan med en Nikon D2H och Tamron 200-400/5,6. Jag kunda öka ISO till tillräcklig nivå för att undvika skakningsoskärpa men det gick inte att fokusera vid 400mm (gick vid 200) p g a att det jag försökte fokusera på "flyttade sig" p g a skakningar.

Sedan undrar jag: då sensorn flyttar sig för att undvika skakningar, åtminstone på FF kamera där objektivets bildvirkel är minimalt större än sensorns diagonalmått, har ni som använder detta på FF märkt av ökad vignettering på steady shot på?
 
Det gäller ju faktiskt även Sonys vägval i exv. NEX-kamerorna där motorn i husen ratats för att få ner storlek och vikt..

Nej dom ratade inte IBS främst pgr av det utan för att den typen av bildstabilisering som dom använder sig av i NEX-objektiven är av en liten annan typ...en typ som är mer anpassad för film(som den i deras camcorders) plus att den IBS konstruktionen som Sony använder sig av annars inte är speciellt lämpad att använda i filmläget då den avger mycket värmer...sensorn skulle blir överhettad direkt i det lilla o trånga huset om man skulle använda sig av IBS:en vid filmning....Sony gjorde ett val...ett val mer anpassat för den tänkta målgruppen som kameran främst riktar sig till o som ger lika bra funktion/prestanda i både still och filmläget.
 
Att ha bildstabilisering i huset är bra då alla objektiv blir stabiliserade. Det är också sannolikt så att det kommer bli svårt att tillverka objektiv i fast brännvidd med normalt få linselement med stabilisator i objektivet (t ex planarobjektiv) och inte tappa i bildkvalitet. Däremot har bildstabilisering i objektivet tydliga fördelar ffa i telen, i min erfarenhet ffa fr o m 200mm. Om man har bilstabilisering i huset (sensorn) så är inte AF sensorerna stabiliserade och skakningarna vid fotografering gör att huvudmotivet rör sig med skakningarna så att AF har ingen fast punkt att fokusera på. Fick erfara detta flera år sedan med en Nikon D2H och Tamron 200-400/5,6. Jag kunda öka ISO till tillräcklig nivå för att undvika skakningsoskärpa men det gick inte att fokusera vid 400mm (gick vid 200) p g a att det jag försökte fokusera på "flyttade sig" p g a skakningar.

Sedan undrar jag: då sensorn flyttar sig för att undvika skakningar, åtminstone på FF kamera där objektivets bildvirkel är minimalt större än sensorns diagonalmått, har ni som använder detta på FF märkt av ökad vignettering på steady shot på?

Visst är det så Fredrik...bildstabilisering i objektivet har sina fördelar och dessa fördelar märks som du säger främst på dom längre brännvidderna....för mig personligen passar IBS mig bäst då jag inte fotar med/använder mig av brännvidder som är längre än 135mm på FF...det är en stor fördel för mig/mitt fotande att ha bildstabiliseringen inbyggd i huset men för den som fotar sport,djur mm med långa telen så är Canon o Nikons bildstabilisering bättre lämpad.

Jag har inte märkt av att de blir mer vignettering när jag använder mig av steady shot men o andra sidan så har jag inte heller gjort nått riktigt test för att ta reda på om det är nån skillnad.
 
Jag söker igenom alla märkestrådar med jämna mellanrum, för att både läsa nya inlägg och snappa upp olika värderingar och tycken om kamerorna.

Vid nysläpp av ett kameramärke, ligger ofta stora förväntningar speciellt för dom som har det nämda märket och som då ofta har samlat på sig optik till den samma. men här finns en liten procent som är mera målinställda och äger en tjock plånbok, den övervägande delen nöjer sig med en mellanpriskamera plus ett och kanske två objektiv av lägre prisklass.

Först efter något år, ofta längre tid än så kan man mera få hum om hur kameran igentligen motsvarade förväntningarna, först vid nysläppet brukar anmärkningar komma på föregående modell den var nog inte så bra, man behöver kanske motivera sig lite extra för att lägga mera pengar på den nya modellen.

Här kommer Lennart in som en starkt nyanserad fotoman, han är en sällsynt skrebent om kamerors egenskaper och svagheter, han är en av ytterst få på fotosidorna som utan att tveka eller favoritsera ett märke ger sig i kast med vad som är bra och mindre bra.

Som jag uppfattar det är det så himla bra när någon vill delge sanningar som är svåra för många att säga
Han är väl tveklöst först med att även meddela oss saker som AF-säkerhet när mörkret kommer, och att även Semiprokameror i det lite dyrare segmentet inte är felfria inte ens i elementera egenskaper som att få en skarp bild.

För övrigt undrar man hur bra är det med det allt stigande höga bilder per sekund, det liksom razzlar till så är snart minneskortet fullt, ställer inorma krav på kamerans motor samtidigt som höga pixeltal skall flyttas för varje bild, var går gränsen, är det människor så kanske bara en liten vridning av handen kan skönjas vid flera bilder ingenting annat, men det kan inte vara jättelätt för våra tillverkare att få till allt detta.

//Bengt.
 
Dessutom fungerar ju den mekanism som i KM/Sony-världen som låter AF låsa på målet vid ett halvtryck och som automatiskt kopplar ur för MF om man vill och behöver. Det funkar inte med motor i objektiven (DMF eller Direct Manual Focus), en funktion jag alltid gillat när jag haft den och saknat när jag inte haft den (som nu).
DMF är alltid närvarande i Minoltas och Sonys objektiv med SSM-motor i objektivet. Däremot fungerar det inte, inte ens om kamerahuset har DMF, med SAM-objektiven. Jag tror motsvarande gäller för alla andra tillverkare, dvs äkta ringformad ultraljudsmotor har alltid DMF medan fuskvarianter med mkromotor och kugghjul inte har det.

I övrigt kan jag bara hålla med och vara klart avundsjuk på att Canon har en helt annan prisbild än Sony på en hel del. En del av Sonys prissättning är ju bara för mycket. Det gäller ju främst kanske 300mm/2,8 telet som ju Cyberphoto säljer för 95 000:-. Sonys 70-200/2,8 är ju även den klart dyrare än motsvarande Canon-objektiv. Även deras teleförlängare betingade fantasipriser såg jag på Sony Style. Undrar om någon köper sånt från Sony?
De exempel du nämner har en gemensam faktor -- de är alla gamla konstruktioner från Minolta. För dessa konstruktioner måste Sony betala licensavgifter till Konica Minolta. Jämför priser på Sonys egna objektiv så ser man en helt annan prisbild.
 
Jag vill påpeka att denna tråd har blivit intressant och har kommit ifrån partiska inlägg som främhäver ena märket skoningslöst, vilket märke det än gäller. Det är ju så att alla system har sina för- och nackdelar, annars skulle märket inte finnas kvar.

T ex så är val av AF system just en sådan aspekt där olika tillverkares olika lösningar har sina för- och nackdelar. Om man tittar på Canons ringformade USM motorer så fungerar de elektromagnetiskt. Man kan alltså få optimal utväxling för att både uppnå snabb justering då objektivets fokus är lång ifrån det aktuellt valda fokusplanet och sedan sakta in när man närmar sig rätt fokus (som att ha en steglös växellåda om jag förstått det rätt). Med en skruvmotor måste man välja utväxlingen för att prioritera mer nogrannt (även om jag förstått att en viss omväxling möjligen sker) då det designas men man kan inte få det bästa av två världar. Dessutom har USM (och AF-S och SSM) samt vissa skruvmotorer i Canons övriga sortiment ( t ex 50/1,4 med skruv USM) frikopplad manuell och autofokus. detta medför att man kan uppnå både snabb AF och ha hög precision vid manuell fokus då man kan ha många graders rotation i manuella fokusringen och ändå ha snabb AF.

Om man har klokoppling till en motor i huset frikopplar man endast denna motor vid MF. Detta gör att ett objektiv optimerat för snabb AF med få varv av fokusmotorn för hela fokusspannet också har få graders rotation av fokusringen vid manuell fokus mellan oändlighet och närgränsen. Ett klassiskt exempel är Minoltas 35-80 från slutet av 80 talet. Snabb AF men manuell fokus var väldigt svår att ställa in p g a at väldigt små utslag i den manuella fokusringen gav en stor skillnad i var man lade skärpeplanet.

Men detta är bara ena aspekten. Man byter kamerahus oftare än objektiv. Ju mer mekanik man har i objektivet desto mer kan gå sönder. Man behåller kanske ett 10 år gammalt objektiv, men om det går sönder kan det vara svårt att laga. Har man då motorn i objektivet är det bara till att köra MF eller slänga det. Har man däremot all motorik i huset är risken att objektivet går sönder mindre, och en 10 år gammal kamera idag är ändå inte värd så mycket, om man ens vill använda ett 10 år gammalt digitalhus (f u att TFT och LCD har begränsad livslängd har ju även sensorn det. Detta är bortsett från slitage av slutare och spegelmotor som är mer beroende av antal exp).

Sedan, trots inlägg som hävdar motsatsen, tror jag, åtminstone vad gäller tredjepartsobjektiv, att de anpassade för fokusmotor i kamerahuset kommer vara mer framtidskompatibelt för överskådlig framtid. Vi har sett många gånger att en ny kamerageneration har gjort att t ex Sigmas objektiv med HSM motor inte längre fungerar som de skall (flera gånger med Canon, med tumfokusering med Nikon D200 generationen, och nu med Sony A55/A33). Det lär finnas åtminstone något hus, ffa i de övre segmenten, som fortfarande har motor i huset, precis som hos Nikon och då kommer dessa objektiv utan egen fokusmotor att fungera som de skall.
 
Sedan, trots inlägg som hävdar motsatsen, tror jag, åtminstone vad gäller tredjepartsobjektiv, att de anpassade för fokusmotor i kamerahuset kommer vara mer framtidskompatibelt för överskådlig framtid. Vi har sett många gånger att en ny kamerageneration har gjort att t ex Sigmas objektiv med HSM motor inte längre fungerar som de skall (flera gånger med Canon, med tumfokusering med Nikon D200 generationen, och nu med Sony A55/A33).
Sigmas problem med Sony A33/A55 har inget med HSM att göra. Problemet är att Sony har gjort ändringar i fattningen som är inom de specificerade gränserna men som Sigma inte har respekterat. Resultatet är att den mekaniska styrningen av bländaren på en del objektiv, en del av exponeringarna, kärvar så att bländaren inte öppnas efter exponeringen.
 
Sigmas problem med Sony A33/A55 har inget med HSM att göra. Problemet är att Sony har gjort ändringar i fattningen som är inom de specificerade gränserna men som Sigma inte har respekterat. Resultatet är att den mekaniska styrningen av bländaren på en del objektiv, en del av exponeringarna, kärvar så att bländaren inte öppnas efter exponeringen.

Helt otroligt att sådant kan hända!
 
Sedan undrar jag: då sensorn flyttar sig för att undvika skakningar, åtminstone på FF kamera där objektivets bildvirkel är minimalt större än sensorns diagonalmått, har ni som använder detta på FF märkt av ökad vignettering på steady shot på?

Har inte märkt vinjetteringsökning. Däremot när SSS (Super Steady Shot som är Sonys stab.system) är aktivt kan vid vissa brännvidder och TIIDER bluddra ihop bildresultatet en smula. D v s påminna om mikroskakningar utan att vara mikroskakningar.

Har märkt det några gånger när man kör exv en 85/1.4 på 1/100 sek-1/200 sek. D v s vid tider som traditionellt räknas i spannet som rekommenderade minimitider i förhållande till brännvidden.
(Typ 50mm objektiv 1/60 sek, 24mm 1/25-1/30 sek).

Det verkar då som om om den vibrerande sensorn IBLAND blurrar ihop de 24MP på sensorn en smula.
Vid långsammare tider märks ingenting. Inte heller vid snabbare tider.

Fenomenet har f ö uppmärksammats i en tråd om A850/A900 FF-kameror av några mycket erfarna och tekniskt kunniga personer.

Så att ha SSS aktivt i "tid och otid" är inte att rekommendera. På APS-C kamerorna märks inte fenomenet mig veterligen, men en FF-sensor har ju betydligt större svängningsmassa. Jag har svårt att förklara det ytterligare men fenomenet uppträder. Och är repeterbart på samma tid vid samma fototillfälle. Alltså ingen dramatisk blidförsämring vid normala printstorlekar, men tydlig skillnad vid större printar.

Vitsen med bildstabilisering är ju främst att objektivet ska kunna användas vid längre tider i förhållande till brännvidder. Därför känns det aningen fånigt att SSS-systemet på de billigare APS-C modellerna måste aktiveras/avaktiveras via att rota i menyn. FF-kamerorna och exv A700 (aps-c) har reglaget direkt på kameran.

Jag tycker om Sonys SSS annars, men tycker att Canons IS i objektivet är lite effektivare på längre brännvidder. Nikons VR likaså.
 
Helt otroligt att sådant kan hända!
Sigma har som policy att inte licensiera infornation om objektivfattningar. I stället gör de en "reverse enginnering", dvs de mäter på andras objektiv och försdöker förstå. Antagligen har de då inte insett att de placerade någon del fel och nu när Sony flyttade något en liten bit, uppenbarligen enligt specifikationen då alla Minolta-objektiv sedan 1985 fungerar, när de gjorde de nya SLT-kamerorna med den halgenomskinliga spegeln, blev det någon konflikt. Jämför man A33/A55 mot andra Alpha-kameror ser man att den nya mekanismen för bländarstyrning till vänster i fattningen (sett framifrån) ser annorlunda ut. Det är antagligen här problemet ligger. Sigma frixar detta på berörda objektiv mot uppvisande av kvitto på en A33/A55 och Sigma-objektivet. De byter någon del i fattningen.

Detta är bara ett exempel på problem man kan råka ut för om man köper objektiv från en tillverkare som inte har korrekta designdokument.
 
Detta kan givetvis vara en hård smäll för Sigma som försöker profilera sig som ett mer lyxigt märke med dyrare objektiv och högre marginaler.

Jag vill dock påpeka att det finns risker för Sony också. Nu hoppas jag att det finns logiska skäl till denna förändring - t ex få upp serietagningsprestanda och att det inte är för att skrämma folk från att köpa piratobjektiv. Jag tror ibland att Canon och Nikon har gjort sådant på ren tji för att öka försäljningen av egna tillbehör. Att dömma av inlägg på FS har det lönat sig för Canons del.

Nu är Sonys situation annorlunda. Tittar man på crop objektiv har Sony vad jag minns 10-24, 18-55,18-70,16-80 och 16-105. 18-70, 16-105 och även det dyrare 16-80 har alla blivit sågade (kolla MTF i FOTO) och 10-24 är en Tamronkonstruktion som tyvärr är det minst skarpa av vidvinkelzoomarna. Kvarstår piratgluggar för A55/33 köpare som söker högkvalitativ crop optik. Skrämmer man bort folk från att köpa piratoptik då originalutbudet är begränsat riskerar man att köpare nobbar kamerorna och att detta spiller över på köpare av crop icke pellixkameror. "När byter de vår fattning så att våra piratgluggar inte fungerar om vi vill uppgradera kamera i framtiden?" Det kan vara ett vågspel från Sonys sida att pellixkamerorna säljer i sig ändå och man vill sälja mer lönsamma tillbehör då man känner sig ha ett lovande koncept. Sony har dock fortfarande så små andelar och eget objektivutbud att idéen kanske inte fungerar - det som fungerat för Nikon och Canon (som gör mig lite sur) kanske inte fungerar för Sony. Det starkaste argumentet att köpa en Sony crop i mina ögon är ju att man får bildstabilisering med alla objektiv - man kan alltså lika gärna köpa billiga tredjepartsobjektiv (vilket Sony i och för sig inte tjänar pengar på men kanske marknadsandelar som kan bli lönsamt då objektivutbudet ökar).
 
MTF är en sanningssägare helt klart. Men "sågade" är väl lite att ta i? 16-105 har i vanlig praktisk fotografering visat sig vara riktigt trevlig ocj skarp, men 18-70 var ingen hit.
Jämfört med Canons kitglugg 18-55 är väl det närmast jämnt skägg med Sonys motsvarande SAM-glugg.
Övriga har jag inte provat. Tamron har ju f ö ett par riktigt bra objektiv, men de är företrädesvis inte i dedicerat aps-c format. Tänker exv på macrot 90/2.8 och 28-75/2.8 XR Di.

Men frågan gällde ju Sigma också. Jag tror att Sigma efter denna "läxa" kommer att gå annorlunda tillväga och inte göra om den här tavlan.
Man har ju länge haft några riktiga pärlor (många av macrogluggarna, 50/1.4 HSM, 24-70/2.8 HSM dock i DG-format. I sitt segment DC är väl deras 18-50/2.8 i princip klassledande) i sitt objektivutbud och verkar satsa hårdare än tidigare på exklusivare gluggar i såväl FF- som APS-C format.

Vidare kommer vi säkert att få se en inbrytning i segmentet micro 4/3, Sony E-mount etc från Sigma och andra fristående objektivtillverkare. Så jag grundar min tro på att man helt enkelt inte har råd med sådana här missar i framtiden. Men visst kan det ske.

De kameramärken som medvetet stänger ute tredjepartstillverkare riskerar att bita sig själv i svansen om de inte själva har ett objektivutbud med samma prestanda och prisnivå som de fristående objektivproducenterna.

Du kan dock mycket väl ha rätt i dina farhågor. Försöker bara själv se det ur lite annorlunda perspektiv.
Jag håller dock med om att Sony själva måste fixa bättre gluggar överlag i instegs- och mellansegmenten för aps-c till konkurrenskraftiga priser. Deras FF-gluggar med G-märkning och dito Zeissbyggda är ju effektiva plånboksinnehåll-destruktörer. I synnerhet vad gäller den svenska prissättningen.
 
Detta kan givetvis vara en hård smäll för Sigma som försöker profilera sig som ett mer lyxigt märke med dyrare objektiv och högre marginaler.
Detta är inte hur jag har uppfattat Sigma. Att man ser billiga instegskameror som säljs av stora affärskedjor med ett Sigma i stället för original kit-objektiv ser för mig ut som att affären sparar pengar genom att använda ett billigare objektiv. Känns icke-lyx oxh inte som dyrare och med högre marginaler.

Jag vill dock påpeka att det finns risker för Sony också. Nu hoppas jag att det finns logiska skäl till denna förändring - t ex få upp serietagningsprestanda och att det inte är för att skrämma folk från att köpa piratobjektiv.
SLT-kamerorna saknar ju mekanism för spegeluppfällning, och då spegeluppfällning och nerbländning sitter ihop på de billigare SLR-kamerorna kan man anta att den nyutvecklade nerbländningsmekanismen ser annorlunda ut för att den är ny, inte för att det orsakar problem för Sigma.
 
Jag vill dock påpeka att det finns risker för Sony också. Nu hoppas jag att det finns logiska skäl till denna förändring - t ex få upp serietagningsprestanda och att det inte är för att skrämma folk från att köpa piratobjektiv. Jag tror ibland att Canon och Nikon har gjort sådant på ren tji för att öka försäljningen av egna tillbehör. Att dömma av inlägg på FS har det lönat sig för Canons del.

När det gäller Canon var det åtminstone tidigare inte ens möjligt att få köpa en licens att använda EF-fattningen, alla tredjepartstillverkare var därför tvungna att "reverse engineera" fattningen. Det var ett av de officiella skälen till att Zeiss inte gjorde sina objektiv i Canonfattning, nu har det sedan något år ändrats om det i sin tur beror på att Canon numer säljer licenser eller att Zeiss ändå har valt att "reverse engieera" känner jag inte till.
 
Jag håller dock med om att Sony själva måste fixa bättre gluggar överlag i instegs- och mellansegmenten för aps-c till konkurrenskraftiga priser.
Har du inte sett de nyligen introducerade objektiven i "Easy Choice"-serien?

Sony DT 35mm F1.8 SAM (SAL35F18)
Sony 85mm F2.8 SAM (SAL85F28)
Sony DT 50mm f/1.8 SAM (SAL-50F18)
Sony DT 30 mm/2.8 Macro SAM (SAL-30M28)

Billiga objektiv med bra prestanda.
 
Har du inte sett de nyligen introducerade objektiven i "Easy Choice"-serien?

Sony DT 35mm F1.8 SAM (SAL35F18)
Sony 85mm F2.8 SAM (SAL85F28)
Sony DT 50mm f/1.8 SAM (SAL-50F18)
Sony DT 30 mm/2.8 Macro SAM (SAL-30M28)

Billiga objektiv med bra prestanda.

Jo, jag har sett dem. Däremot inga tester. Annars är ju brännvidderna och ljusstyrkorna mycket välkomna för mer seriösa aps-c användare. OBS, med seriös menar jag absolut inte att de som föredrar zoomar är oseriösa, men det är extremt sällsynt att zoomar är bättre eller lika bra som fasta objektiv. Så presterar dessa objektiv bra är det ett lyft.
 
Problemet är ju också det att många som köper familje och hobbykameror köper ffa zoomar. Men för de mer seriösa köparna av dessa kameror är ju dessa fadta gluggar ett rejält och lovande lyft.
 

Baserat på FOTOs test var Sonys CZ 16-80 en besvikelse, inte fòr att den var direkt dålig men för att MTF inte matchade konkurrenterna och att prestanda gentemot pris var en besvikelse, och detta är Sonys prestigeglugg som standardglugg inom APS-C. Sony har ju inget bättre. Den måste fajtas med Canon 17-55/2,8 IS USM och Nikon 17-55/2,8 (som i o f s också var en liten besvikelse men kan bländas ner för bättre prestanda).
 
På Canon och Nikonkameror är direkt manuell fokus standard på alla objektiv med ringformad ultraljudsmotor (USM/AF-S), du behöver inte någon omkopplare för detta. Så funktionen i sig är inte beroende på om motorn sitter i kameran eller objektivet.

Då har ni tur igen men de har vi inte som Sonyanvändare den gången heller.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar