Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sony A560/A580: bäst bildkvalitet i APS-C-klassen, bättre än Canon och Nikon

Produkter
(logga in för att koppla)
Sedan kan den skenbara felfrekvensen dessutom ytterligare vara till Canons och Nikons nackdel då marknadsandelarna bland avancerade användare som dels kollar efter fokusfel och som har ljusstarkt optik nog att mindre fokusfel syns p g a tunnt skärpedjup är betydligt större. Kanske är det t o m 20 avancerade Canon eller Nikonanvändare för varje Sonyanvändare i det här segmentet. Med samma rapporteringsfrekvens med samma felfrekvens kommer då Sony att se 20x bättre ut om hänsyn bara tas till antal klagomål. Vore intressant om Fotosidans medlemmar vore intresseradr nog att genomföra en systematisk genomgång för att få pålitliga siffror.
 
Sedan kan den skenbara felfrekvensen dessutom ytterligare vara till Canons och Nikons nackdel då marknadsandelarna bland avancerade användare som dels kollar efter fokusfel och som har ljusstarkt optik nog att mindre fokusfel syns p g a tunnt skärpedjup är betydligt större. Kanske är det t o m 20 avancerade Canon eller Nikonanvändare för varje Sonyanvändare i det här segmentet. Med samma rapporteringsfrekvens med samma felfrekvens kommer då Sony att se 20x bättre ut om hänsyn bara tas till antal klagomål. Vore intressant om Fotosidans medlemmar vore intresseradr nog att genomföra en systematisk genomgång för att få pålitliga siffror.

Självklart svårt att få absoluta tal i detta. Det är faktiskt rätt svårare än man kan tro vid en snabb anblick att testa fokusproblem och förstå hur man ska hantera dem och eventuellt avhjälpa dem (ibland går det helt enkelt inte). Kan bara erinra om att inte heller en kille som Micke Risedal upptäckte direkt att hans 5D MkII upptäckte direkt att hans kamera hade problem med AF. Han trodde sig alltså leva i den bästa av AF-världar ett bra tag innan han .... "men vaffan har hänt med skärpan. Det var ju inte där jag fokuserat" - typ.

När det gäller Sony så kan jag bara säga att jag ändå har följt detta och haft KM/Sony-kameror ut tre generationer, KM D7D, Sony A350 och A550. När det gäller 7D så hade jag vålsam BF med några av mina 7 objektiv. Så våldsam att det aldrig gick att få ihop det utan jag fick helt enkelt avstå från AF helt n del objektiv. Felen blev klart mindre med A350 men likväl hade mitt verkliga sorgebarn Tamron 24-§135 fortfarande stora problem om än mindre än med D7D.

I Dyxum som väl är den stora mötesplatsen för KM/Sony-folk var det massor av långa trådar kring AF-problem med D7D och D5D. Detta har minskat enormt med modellerna A850/A900 och A5XX-serien. AF-frågor är väldigt sällsynta numera och det trots att Sony nu säljer väldigt många fler kameror.

Det finns säkert en korrelation mellan de allt mer sofistikerade AF-systemen i de mest exklusiva Canon-modellerna och hur de leveransjusteras. Proffs kanske dessutom kollar sina kameror noggrannare - jag köper det också. Icke desto mindre så är det inte OK att så avancerade kameror som dessutom riktar sig till proffs i många fall inte är bättre justerade än rena instegsmodeller. Man kan ju undra vad det då är man betalar måndubbelt mer för att få när själva bastekniken inte tillåts komma till sin rätt p.g.a. mer eller mindre systematiskt leveransjusteringsslarv.

Jag har dessutom sett en del tester (inte bara en) där man jämfört exv. Sony A5XX med Canons 7D när det gällt AF-systemets förmåga att låsa i svargt ljus, där Sony-kamerorna klarade detta bättre. Vi pratar nu om stillastående motiv. Det är basfunktionalitet alltså.

När jag köpte min A550 hände något helt fantastiskt. Mitt Tamron 24-135 som tidigare fokuserat så taskigt att det knappt hamnat inom skalan på testarket med min D7D fokuserade helt plötsligt perfekt! Alltsedan dess är det mitt verkliga älsklingsobjektiv som jag alltid har med mig på resor. Det sitter på i 90% av fallen.

Sony har faktiskt gjort underverk med AF i nämnda kameror oven och numera ser jag AF-problemen för min egen del som en icke-fråga. Jämför jag med min gamla D7D så är det en otrolig skillnad. Det går aldrig att justera ett kamerahus som detta så att det funkar med alla objektiv. Man var tvungen att välja vilka objektiv man ovillkorligt villa ha att fungera optimalt och sedan låta det bli som det blev med de andra. Detta problem finns inte nu. Min A550 funkar nu bra med alla mina objektiv. Dessutom är det en vansinnig skillnad på fokuseringsegenskaperna i dåligt ljus. Det behövdes inte så mycket för att D7D skulle börja tröstlöst leta efter något att låsa på i mörkret. Med A550 är det en helt annan historia och ibland undrar jag hur sjutton den faktiskt fixar det den fixar idag.

Som sagt, det finns säkert de som har fokusrelaterade problem med Sony-kameror idag med men det är väldigt sällan jag sett det vare sig här på FS eller på exv. Dyxum. Under resans gång har dessutom fokusmotorn blivit betydligt snabbare, vilket dessutom gjort alla mina gamla Minolta-objektiv snabbare. Det är en stor fördel i jämförelse med de objektiv som har fokusmotorn inbyggd i objektivet. Där tvingas man byta ut sina objektiv och köpa nya om man vill åt den prestandaökningen och det är exv. precis vad som hänt med en del av exv. Canons sortiment. Old tech är faktiskt inte bara dåligt jämt.
 
Vore ju tråkigare om det blev sämre med nyare kameror och objektiv, oavsett fabrikat. men Sony är verkligen på gång efter vad jag kan förstå.
 
Sedan kan den skenbara felfrekvensen dessutom ytterligare vara till Canons och Nikons nackdel då marknadsandelarna bland avancerade användare som dels kollar efter fokusfel och som har ljusstarkt optik nog att mindre fokusfel syns p g a tunnt skärpedjup är betydligt större. Kanske är det t o m 20 avancerade Canon eller Nikonanvändare för varje Sonyanvändare i det här segmentet. Med samma rapporteringsfrekvens med samma felfrekvens kommer då Sony att se 20x bättre ut om hänsyn bara tas till antal klagomål. Vore intressant om Fotosidans medlemmar vore intresseradr nog att genomföra en systematisk genomgång för att få pålitliga siffror.

Kan ligga mycket i vad du skriver. Baserat på marknadsandelar är ju din teori åt det sannolika hållet, dock svår att bevisa.

Men jag kör (måhända återigen) mina egna personliga erfarenheter. Var i princip Nikonanvändare åren 1980-2008 körde dock Canon parallellt åren 1982-1986, men även Leica R och M. Från år 2003 blev Canon mitt huvudmärke och jag har även ett sidosystem från Sony som körs parallellt med Canon sedan början av 2009.

Låt mig påpeka att det finns en massa Canonägare därute som inte ens vet att det är fokusfel på deras kameror alternativt objektiv. Flera har kommit till mig och sagt att deras gluggar och kameror är perfekta.
Uppsatt på stativ, oneshot, fast belysning har senare visat på mina provmotiv att deras prylar frapperande ofta varit långt ifrån perfekta.

Min personliga erfarenhet (kan vara slumpmässigt) av egna och andras Nikonkameror är att det föreligger en betydligt mindre frekvens av riktigt störande AF-fel.

Likaså är min personliga erfarenhet av egna och andras Sonykameror i deras FF-serie samt de aps-c jag kommit i kontakt med att AF har mindre felprocent än Nikon. Canon är den värsta boven för mig vad gäller dåligt kalibrerad AF vid leverans.

Vad gäller dslr bygger mina iakttagelser på 11 st Canonhus, 8 st Nikonhus samt 5 st Sonyhus. Alla ägda av mig, men senare i många utbytta och sålda (vem f-n kan sitta med så många kamerahus och till vilken nytta?).

7 st Canonhus had allt ifrån grava till irriterande AF-fel frpån leverans, Nikonhusen hade bara ett som var riktigt gravt felaktigt plus ytterligare 2 som var godtagbara men pendlade på toleransen. Sonykamerornas AF satt i samtliga fall utom ett spot on. Det aps-c hus som ramlade lite utanför visade sig ha en lättare transportskada.

Frekvensen fel av ovannämnda typ på andra kameror än de jag ägt/äger av dessa märken (såväl pro- som semiprohus) som folk kommit med till mig för att få bedömda (jag är ingen jätteexpert men kan grunderna bra frö testning av AF) visar ändå att Canon toppar vad gäller AF-fel och Sony toppar åt "rätt håll". De exemplar av Nikon jag testat har i stort sett haft bra kalibrerad AF.

Men detta blir ju bara en fingervisning p g a de större mängder Nikon och Canon som cirkulerar jämfört med Sony.

Tror det blir svårt att få det hela statistiskt säkerställt. Jag kan haft tur resp otur där andra haft det vice veras med olika märken.
 
Sedan skall påpekas att vi diskuterar olika fokusfel. Det som nämns mest hos Canon och Nikon är reproducerbara back och frontfokusfel som är p g a bristande noggranhet i produktionen. Det är mindre rabalder över idiosynkratiska och icke konsekventa fokusmissar som handlar om AF sensorernas noggranhet. Undantagen är med tredjepartsobjektiv och 1D mark iii. Sedan går det att ställa om mark iii så den blir mindre nervös i sin fokus.
 
Sedan skall påpekas att vi diskuterar olika fokusfel. Det som nämns mest hos Canon och Nikon är reproducerbara back och frontfokusfel som är p g a bristande noggranhet i produktionen. Det är mindre rabalder över idiosynkratiska och icke konsekventa fokusmissar som handlar om AF sensorernas noggranhet. Undantagen är med tredjepartsobjektiv och 1D mark iii. Sedan går det att ställa om mark iii så den blir mindre nervös i sin fokus.

Precis! Vill dock tillägga att jag testat Sonys, Canons och Nikons toppmodeller mot varandra efter att Canonhuset varit inne för behövlig justering av astigmatisk AF-sensor. Sony A900 träffar i oneshotläge bättre prick under lite mörkare förhllanden än Canon 1DsMKIII/5DMKII (Sonyn är givetvis också ställbar vad gäller AF-prioritet). Nikon D3x träffar lika bra.

Sedan är AF-systemen lite olika uppbyggda. Börjar vi blanda in snabbhet innan fokus hamnat rätt får vi även räkna med andra faktorer.

Jag har använt likvärdiga objektiv med hög ljusstyrka vid största bländaröppning samt fasta objektiv med mycket hög ljusstyrka. (24-70/2,8 , 50/1.4 och 85/1.4 resp 85/1.8. Sistnämnda p g a att Canon inte har någon 85/1.4 och jag äger ingen 85/1.2 utan endast 85/1.8

Hur som helst är det tråkigt att mitt eget huvudmärke (Canon) förefaller vara överrepresenterat vad gäller dåligt leveransavsynade/kalibrerade AF-system.

Det kanske förefaller som jag gärna försvarar Sony. Och det kanske ligger något i det, men i så fall beror det på att jag inte hört ett enda klagomål vad gäller A900/A850:s AF-precision, samt inte upplevt några som helst problem med dem. Nu är detta modeller med dubbla AF-processorer. Vad gäller Sonys APS-C kameror saknar jag tillräcklig erfarenhet av dem för att bedöma deras AF-precision.
 
När det gäller fokushastighet tjänar även Nikon af-s och Canon objektiv på nyare hus med snabbare AF processorer.

Det gäller väl bara de gamla skruvdrivna objektiven hos Canon precis som när det gäller gamla Minolta-objektiv. Det jag avsåg var en av de uppgraderingar Canon gjort av sina telezoomar där en del av försäljningsargumenten var just att de blivit snabbare. Dessa objektiv har ju precis som Sonys nya SAM-objektiv och några få av Minoltas gamla motsvarande mer exklusive modeller (SSM) motorn i objektiven och berörs ju inte om den inbyggda motorn i kamerahuset uppgraderas.

I Sonys fall är dock de allra bästa nya objektiven Zeiss-objektiven som alla (vad jag vet) fortfarande gör med skruvdrift.
 
Precis! Vill dock tillägga att jag testat Sonys, Canons och Nikons toppmodeller mot varandra efter att Canonhuset varit inne för behövlig justering av astigmatisk AF-sensor. Sony A900 träffar i oneshotläge bättre prick under lite mörkare förhllanden än Canon 1DsMKIII/5DMKII (Sonyn är givetvis också ställbar vad gäller AF-prioritet). Nikon D3x träffar lika. Vad gäller Sonys APS-C kameror saknar jag tillräcklig erfarenhet av dem för att bedöma deras AF-precision.

Vad jag menar är att man på en 1D seriekamera kan justera t ex hur snabbt AF skall reagera och justera fokus om något springer framför eller om det tycks bli en oförutsett rörelse hos motivet vilket också kan vara en felsignal. Mer tröghet =mindre snabb att reagera, mindre risk för fel vid statiska motiv. Mindre tröghet=reagerar snabbare på förändring, större risk för svajig fokus på statiskt motiv.
 
Det gäller väl bara de gamla skruvdrivna objektiven hos Canon precis som när det gäller gamla Minolta-objektiv. Det jag avsåg var en av de uppgraderingar Canon gjort av sina telezoomar där en del av försäljningsargumenten var just att de blivit snabbare. Dessa objektiv har ju precis som Sonys nya SAM-objektiv och några få av Minoltas gamla motsvarande mer exklusive modeller (SSM) motorn i objektiven och berörs ju inte om den inbyggda motorn i kamerahuset uppgraderas.

I Sonys fall är dock de allra bästa nya objektiven Zeiss-objektiven som alla (vad jag vet) fortfarande gör med skruvdrift.

Canon har aldrig i bemärkelse klokoppling haft skruvdrift. Däremot, i praktiken, kan man ju argumentera att de konventionella mikromotor objektiven har skruvdrift med motor i objektivet istället för huset.

Men jag menade att även USM objektiv fokuserar snabbare på nyare hus. Fokusmotortyp är bara EN av flera faktorer som avgör AF hastighet. AF sensorns natur och processorprestanda är andra faktorer som uppgraderas i nyare kameragenerationer.
 
När det gäller fokushastighet tjänar även Nikon af-s och Canon objektiv på nyare hus med snabbare AF processorer.

Det gäller väl bara de gamla skruvdrivna objektiven hos Canon precis som när det gäller gamla Minolta-objektiv. Det jag avsåg var en av de uppgraderingar Canon gjort av sina telezoomar där en del av försäljningsargumenten var just att de blivit snabbare. Dessa objektiv har ju precis som Sonys nya SAM-objektiv och några få av Minoltas gamla motsvarande mer exklusive modeller (SSM) motorn i objektiven och berörs ju inte om den inbyggda motorn i kamerahuset uppgraderas.

I Sonys fall är dock de allra bästa nya objektiven Zeiss-objektiven som alla (vad jag vet) fortfarande gör med skruvdrift.

Snabbare AF-processorer är väl inte samma sak som snabbare AF-motor?
Elektronik och sensor behövs för kvickare beslut, medan objektivdriften såklart bestämmer tiden för att åstadkomma fokus.

Jag har dock en känsla av själva omställningen av objektivet står för den mesta av den totala tiden. Säkerligen har också skruvobjektiv olika utväxling, så att ett objektiv med stora tunga linser och stor bländare måste skruvas fler varv osv. Är det objektiv med inbyggd fokusmotor så är det beroende av objektivets motordrift.

Därför tycker jag det verkar mycket vanskligt att öht. testa olika tillverkares kamerahus emot varandra i det avseendet när så väldigt mycket hänger på objektivet och det inte är möjligt att använda samma objektiv på bägge kamerorna. i stort sett intetsägande ju.

(De flesta Zeiss och alla G-objektiv kör med SSM)


/Mats
 
Snabbare AF-processorer är väl inte samma sak som snabbare AF-motor?
Elektronik och sensor behövs för kvickare beslut, medan objektivdriften såklart bestämmer tiden för att åstadkomma fokus.

Jag har dock en känsla av själva omställningen av objektivet står för den mesta av den totala tiden. Säkerligen har också skruvobjektiv olika utväxling, så att ett objektiv med stora tunga linser och stor bländare måste skruvas fler varv osv. Är det objektiv med inbyggd fokusmotor så är det beroende av objektivets motordrift.

Därför tycker jag det verkar mycket vanskligt att öht. testa olika tillverkares kamerahus emot varandra i det avseendet när så väldigt mycket hänger på objektivet och det inte är möjligt att använda samma objektiv på bägge kamerorna. i stort sett intetsägande ju.

(De flesta Zeiss och alla G-objektiv kör med SSM)


/Mats

Visst är det så att inom hela spannet är i bra ljusförhållanden i varje fall, objektivets, eller husets AF motor (i kombination med objektivets konstruktion) mer avgörande än huset. En Canon 650 från 1987 fokuserar säkert snabbare med en 300/2,8L än en EOS 1D III med en 50/2,5 Makro (även om jag inte testat) men detta tar inte bort systematiska skillnader mellan system och, om man endast höll på denna linje skulle det inte vara någon mening att förbättra husens AF prestanda. Men det är så att nyare hus har snabbare AF med ALL optik som sätts på. Det är som att säga att det inte är någon idé att sätta in en 6 växlad växellåda i en bil bara för att det är motorstyrkan som avgör hastigheten till större del än växellådan. ALLA delar spelar in.

Eftersom man har de objektiv man har är det högst relevant att jämföra nyare hus med äldre hus och dyrare hus med billigare för att se vad man tjänar eller förlorar vid byte. Det är också relevant för köpare in i system att se hur systemen presterar. Man brukar t ex i fokustester på instegsmodeller testa husen med kitgluggen, här är systemen fullt jämföra för kunden och skillnader som syns är de kunden kommer att erfara. Jag vill dessutom påpeka att sett till hela objektivarsenalen är det t o m så att FOTOs tester av Sony, Pentax, Canon, Nikon, Olympus ger Sony en fördel (man tester med att SAM objektiv) då Olympus, Canons och Nikons objektiv i större utsträckning har bra autofokusmotorer i objektiven (AF-S,SWM,USM) än de från Sony. Testerna blir således mer representativa för vad en Canon och Nikonkonsument kan förvänta sig än en Sonykonsument - sett till hastighet.

Men återigen är fokusmotorn bara EN del i systemet. Jämför t ex Nikkor 70-300/4,5-5,6 VR med 80-200/2,8 AF (vridzoom). I bra ljus avgör fokusmotor och typ av fokus (innerfokus,frontfokus eller rear fokus) och här är 70-300an snabbare. Sänk ljusnivån och plötsligt vinner den gamla 80-200 p g a bättre ljusstyrka och större differens i fas vid fokusinställningen p g a större bländare. Detta trots att den äldre zoomen handikappas av fokusmotor i huset och fokus i de tyngre främre elementen.

Men detta gör inte standardiserade tester irrelevanta, någon måttstock är ju bra att ha. Avancerade köpare inser begränsningen i testerna och familjefotograferna testar ju inte sina AF prestanda lika mycket i krävande förhållanden.

Men som jag påpekat många gånger i den här tråden så måste man se till system då man köper in sig. Jag har inga problem att se Sonys styrkor och svagheter, men det besynnerliga är deras höga objektivpriser och det begränsade begagnatutbudet ffa i det övre segmenten. Dagens högupplösta kameror kräver ju för full valuta för pengarna att man har objektiv som matchar sensorn och här är det ju Carl Zeiss och Sony/Minolta G serien man vill åt.
 
Vad jag menar är att man på en 1D seriekamera kan justera t ex hur snabbt AF skall reagera och justera fokus om något springer framför eller om det tycks bli en oförutsett rörelse hos motivet vilket också kan vara en felsignal. Mer tröghet =mindre snabb att reagera, mindre risk för fel vid statiska motiv. Mindre tröghet=reagerar snabbare på förändring, större risk för svajig fokus på statiskt motiv.

I stort sett samma jujsteringsmöjligheter finns på A900/A850 vad gäller tröghet/snabbhet. Jag vet skillnaden då jag haft 1DKMkIII.
 
Måste säga att det är mycket givande att ha en saklig och objektiv diskussion med en som är kunnig och insatt som du./ Fredrik

Tack det samma!

Det är ju så att de flesta dslr i det lite högre segmentet begåvats med AF-funktioner som inte bara automatiskt hjälper användaren. De ställer även krav på användaren att ställa in och fintrimma AF för bästa möjliga resultat i relation till fotograferingssituationen.

En typisk sådan kamera är exv Canon 7D som har ännu mer parametrar att ställa in än 1DMkIII (som väl de flesta vet hade en rejäl dipp p g a felaktig submirror på de första serierna). Sonys system har lite enklare undermenyer med färre valmöjligheter; främst AF-precision vs AF-hastighet, men även ytterligare nedväxling för mer krävande motiv. I övrigt förlitar man sig på de dubbla AF-processorerna.

En A900 kan därför köra följande AF med 5bps med bra resultat, vilket är lite av hastighetsrekord för en FF-kamera med 24MP. 1DsMkIII fixar 4bps.

Däremot har Canon 7D/1DMKIV motivavkänning där centerpunkten kan ges prioritet och i teorin "minnas" det rörliga motivet och växlar momentant till annan punkt när motivet lämnar arean för ursprunglig centerpunkt så länge avtrycket hålls nere. Skulle en stolpe komma i vägen reagerar inte kameran på det. Mycket värdefullt när det fungerar, men ett litet h-e för de som plåtar lagsporter. Likadant klädda spelare med samma mönster i kläderna får ju då AF-systemet att flippa ut. (OBS, detta inte skrivet för att "undervisa" dig som är medveten om funktionen, men andra på tråden är till stor del Sonyanvändare och har inte stiftat bekantskap med denna funktion). Här får man alltså välja annan metod för följande AF.

Normalt i standardsetup är ju många dslr i "grönt läge" samt även i andra lägen inställda på att vid följande AF fokusera på närmsta föremål. Här gäller det ju att också ändra i setupen. På många dslr går ju personliga inställningar att lagra och snabbt få fram.

Så har jag gjort med min AF-metoder såväl på Canon som Sony. Den senare har på sin pasm-ratt 3 st snabbläggen för personliga inställningar där jag exempelvis ställt in nummer 1 med tidsförval, autoiso, kontinuerlig AF på högsta sekvens med hastighetsprio plus DRO (Dynamic Range Optimizer) i autoläge
samt kvalitet raw+jpg. De andra 2 lägena ha andra inställningar.

Så AF är ju bara ett hjälpmedel som man måste lära sig att använda efter resp kameras resurser.

Men ett AF-system som är felkalibrerat vid leverans så det inte prickar rätt i oneshotläge i bra belysning mot kontrastrikt motiv med ljusstarka objektiv utgör ju en "grundbult" för ännu värre fel ju mer sofistikierat AF-systemet är ( dvs har många inställningsalternativ).

Tack för trevlig diskussion//L
 
Visst är det så att inom hela spannet är i bra ljusförhållanden i varje fall, objektivets, eller husets AF motor (i kombination med objektivets konstruktion) mer avgörande än huset. En Canon 650 från 1987 fokuserar säkert snabbare med en 300/2,8L än en EOS 1D III med en 50/2,5 Makro (även om jag inte testat) men detta tar inte bort systematiska skillnader mellan system och, om man endast höll på denna linje skulle det inte vara någon mening att förbättra husens AF prestanda. Men det är så att nyare hus har snabbare AF med ALL optik som sätts på. Det är som att säga att det inte är någon idé att sätta in en 6 växlad växellåda i en bil bara för att det är motorstyrkan som avgör hastigheten till större del än växellådan. ALLA delar spelar in.

Eftersom man har de objektiv man har är det högst relevant att jämföra nyare hus med äldre hus och dyrare hus med billigare för att se vad man tjänar eller förlorar vid byte. Det är också relevant för köpare in i system att se hur systemen presterar. Man brukar t ex i fokustester på instegsmodeller testa husen med kitgluggen, här är systemen fullt jämföra för kunden och skillnader som syns är de kunden kommer att erfara. Jag vill dessutom påpeka att sett till hela objektivarsenalen är det t o m så att FOTOs tester av Sony, Pentax, Canon, Nikon, Olympus ger Sony en fördel (man tester med att SAM objektiv) då Olympus, Canons och Nikons objektiv i större utsträckning har bra autofokusmotorer i objektiven (AF-S,SWM,USM) än de från Sony. Testerna blir således mer representativa för vad en Canon och Nikonkonsument kan förvänta sig än en Sonykonsument - sett till hastighet.

Men återigen är fokusmotorn bara EN del i systemet. Jämför t ex Nikkor 70-300/4,5-5,6 VR med 80-200/2,8 AF (vridzoom). I bra ljus avgör fokusmotor och typ av fokus (innerfokus,frontfokus eller rear fokus) och här är 70-300an snabbare. Sänk ljusnivån och plötsligt vinner den gamla 80-200 p g a bättre ljusstyrka och större differens i fas vid fokusinställningen p g a större bländare. Detta trots att den äldre zoomen handikappas av fokusmotor i huset och fokus i de tyngre främre elementen.

Men detta gör inte standardiserade tester irrelevanta, någon måttstock är ju bra att ha. Avancerade köpare inser begränsningen i testerna och familjefotograferna testar ju inte sina AF prestanda lika mycket i krävande förhållanden.

Men som jag påpekat många gånger i den här tråden så måste man se till system då man köper in sig. Jag har inga problem att se Sonys styrkor och svagheter, men det besynnerliga är deras höga objektivpriser och det begränsade begagnatutbudet ffa i det övre segmenten. Dagens högupplösta kameror kräver ju för full valuta för pengarna att man har objektiv som matchar sensorn och här är det ju Carl Zeiss och Sony/Minolta G serien man vill åt.

Bra skrivet. Håller med om det mesta. Klart att man måste se till hela systemet.
Det jag tidigare menade med att det finns fördelar med motor i huset. Jag tror också att skillnaden mellan motor i huset och gamla skruvdrivna objektiv och de som har inbyggda motorer ibland överdrivs till de senares fördel när det gäller snabbhet. Jag tror precis som Mats att när det gäller objektiv med kortare brännvidd så är skillnaden mindre än när det gäller telen.

Detsamma tror jag gäller exv. hela debatten kring prestanda på högre ISO. Om en kamera som är riktigt bra på höga ISO sett till brushanteringen, så kan nog den glädjen förtas om man har en AF i kameran som inte fixar att låsa i dåligt ljus. Fokusera manuellt i mörker med många moderna kameror är svårt och det kan t.o.m. vara svårt om man ser det minsta skumt även i dagsljus.

Men de flesta kan väl vara överens om att det är en fördel både med fokusmotor och bildstabilisering i huset om man ser till att man då kan tillgodoräkna sig förbättringarna i ett nytt hus med alla sina gamla objektiv. Dessutom fungerar ju den mekanism som i KM/Sony-världen som låter AF låsa på målet vid ett halvtryck och som automatiskt kopplar ur för MF om man vill och behöver. Det funkar inte med motor i objektiven (DMF eller Direct Manual Focus), en funktion jag alltid gillat när jag haft den och saknat när jag inte haft den (som nu).

Däremot är det väl ingen tvekan om vartåt utvecklingen verkar vara på väg. Vi får både mer av AF och bildstabilisering inbyggda i objektiven. Det gäller ju faktiskt även Sonys vägval i exv. NEX-kamerorna där motorn i husen ratats för att få ner storlek och vikt. Det jag bara underströk är att man kan bli tvungen att byta ut sina objektiv (vilket kan kosta en hel del) om exv. AF eller bildstabiliseringen förbättras avsevärt och man tycker det är värt det. Jag vet att jag läste upprörda canonistinlägg när Canon lanserade en ny ljusstark zoom typ 70-200 med förbättrad bildstabilisering. Där handlade det om ett intropris som låg på över 30 000 om jag inte missminner mig. Det var väl dubbelt upp mot tidigare modell. Den prisnivån gick dock ner ganska snabbt om jag inte helt kommer ihåg fel.

I övrigt kan jag bara hålla med och vara klart avundsjuk på att Canon har en helt annan prisbild än Sony på en hel del. En del av Sonys prissättning är ju bara för mycket. Det gäller ju främst kanske 300mm/2,8 telet som ju Cyberphoto säljer för 95 000:-. Sonys 70-200/2,8 är ju även den klart dyrare än motsvarande Canon-objektiv. Även deras teleförlängare betingade fantasipriser såg jag på Sony Style. Undrar om någon köper sånt från Sony? Det enda goda med den prisbilden är väl bara att det blir mindre pengar över till destruktivt leverne för Sony-folket :).

Som tur är finns ju Tamron, Sigma och Tokina och alla deras objektiv blir stabiliserade på Sony-hus vilket långtifrån är fallet med Canon och Nikon-objektiven även om en del tredjepartsobjektiv numera har inbyggd stabilisering till de båda marknadsledarnas produkter också.
 
Senast ändrad:
Dessutom fungerar ju den mekanism som i KM/Sony-världen som låter AF låsa på målet vid ett halvtryck och som automatiskt kopplar ur för MF om man vill och behöver. Det funkar inte med motor i objektiven (DMF eller Direct Manual Focus), en funktion jag alltid gillat när jag haft den och saknat när jag inte haft den (som nu).

På Canon och Nikonkameror är direkt manuell fokus standard på alla objektiv med ringformad ultraljudsmotor (USM/AF-S), du behöver inte någon omkopplare för detta. Så funktionen i sig är inte beroende på om motorn sitter i kameran eller objektivet.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar