ANNONS
Annons

Sony 828 test!

Produkter
(logga in för att koppla)
Problemet med diskussioner av detta slag är att olika debattörer talar förbi varandra beroende på de kriterier de har för sitt kameraval.

När det gäller de små bildsensorer som Sony använder får man av rent fysikaliska skäl svårare att optimera systemet. Kompromisser av olika slag måste göras i större utsträckning än vad som krävs för den större dimension på bildsensor som t.ex. Canon använder i sina dSLR-kameror. Det innebär nackdelar, som dels kräver vassare optik, dels att man måste acceptera högre signalbrus i bildsensorn vid högre ISO-tal.

Den grupp fotografer som anser sig kunna acceptera att oftast utnyttja ISO-inställning 64 - 100 kan alltså i praktiken bortse från det högre signalbruset som gäller andra inställningar.

Vad gäller den aktuella Zeiss-optiken har den i verkligheten visat sig ge obetydlig kromatisk avvikelse - det framgår mycket tydligt av de testbilder som visar objektivets upplösningsförmåga.Hade den kromatiska avvikelsen varit så stor som många tycks tro, hade skärpan inte kunnat bli det den blivit - suverän skärpa ut i kanterna.

Det som felaktigt i flera tester betecknas som kromatisk avvikelse har, som jag påpekat inte alls med sådan att göra. Vad man ser t.ex. på bilder med hög kontrast (gloria runt lampor på nattbilder resp. gränslinjer vid mörka konturer mot en ljus himmel) beror på ljusspridning.

Precis som det blå ljuset (ingående i solljuset) sprider sig i de partiklar och vattendroppar som omger jordklotet, sprider sig det kortvågiga blå ljuset i den del av objektivets glasmassa som berörs av det mest intensiva ljuset i ett visst bildparti.Detta "spiller" därför över på mörkare partier.

Oavsett vad problemet kallas förändras naturligtvis inte nackdelarna med beskrivna problem. Det är emellertid viktigt att man i dikussionen "skiljer agnarna från vetet". Vid dagsljusfotografering (landskap, människor, stadsmiljöer, djur, insekter, blommor etc,) lär ljusspridningsproblemen nämligen inte spela någon större roll - i de senare fallen kommer objektivts förnämliga upplösningsförmåga att visa klassen. .

Proffsfotografen, som strävar efter att kunna greppa alla fotograferingstillfällen, väljer naturligtvis en kamera som ger maximal flexibilitet med en serie objektiv som klarar detta.

Man måste dock vara beredd på att ett enda kvalitetsobjektiv kan kosta lika mycket som hela sony-kameran och väga mer resp. ta upp större volym än detta - alla seriösa fotografer är inte beredda till den uppoffringaen!

Så om man i kompromisserna väger in kostnad, vikt, volym och praktiskt handhavande etc. blir valet olika för olika typer av fotografer. Alla som deltar i diskussionen måste acceptera detta!

I de testbilder som presenterats från Sony 828 i olika tester, visas en hel serie utsökta resultat, som ligger helt vid sidan av den kör av kritik som framkommer, efter att man hakat upp sig på bilder som betraktats i extrem förstoring av detaljer med mycket hög kontrast.

Så lugn pojkar - det finns en kamera för varje fotograf, varje motiv, varje belysningförhållande. Det behövs inget krig för att bestämma vem som "har rätt" - det finns ingen kamera som är rätt för alla!
 
Okej..jag tycker dock det finns bättre alternativ om man vill ha den typ av kamera, inte minst Sonys egna 717..eller varför inte Minolta A-1...båda med mycket fin optik.
 
sagan skrev:
Och hur ser man skillnad på det?
Om du tittar på de två övre exemplen i testserien (Sony resp. Canon) ser du att kontrasten förändrats över ett större område på vardera sidan om den vita vinkeln. Detta har inte med optikens förmåga att projicera ljusstrålar av olika färg mot samma punkt att göra (alltså inte kromatisk avvikelse) utan härrör från det ljus som spridits i ojektivets glas av ljusstrålar längs den ljusa ytans begränsningslinje mot den mörka.

Denna effekt uppkommer över hela bildytan. Hade det främst rört sig om kromatisk avvikelse hade den endast kunnat skönjas i de yttre delarna av en bild.
 
NisseM skrev:
utan härrör från det ljus som spridits i ojektivets glas av ljusstrålar längs den ljusa ytans begränsningslinje mot den mörka.

Det låter som ett optiskt fel som du beskriver det..förstår faktiskt inte skillnaden bättre efter din förklaring.
 
Senast ändrad:
sagan skrev:
Det låter som ett optiskt fel som du beskriver det..
Ja, fast inte vad gäller sådant som i normala fall annars påverkar upplösningsförmågan. Det uppstår enbart när kontrasterna är extrema (t.ex.lampa mot mörk bakgrund eller mörkt bladverk mot ljus himmel).

Ljusspridning som alla andra fenomen som har samband med objektivet måste naturligtvis betecknas som optiskt. Enda möjligheten att minimera problemet ligger i valet av glas med minimal ljusspridning resp. användningen av antireflexbehandling. Den matematiska beräkningen av objektivet, som har med geometrin och den kromatiska avvikelsen att göra ligger utanför ljusspridningsproblemet..
 
Här finns en beskrivning av kromatisk abberation iaf:

http://www.dpreview.com/learn/key=chromatic+aberrations

intressant:

"The description of Chromatic Aberrations below is purely from an optical point of view, what often happens in digital cameras is that the visibility of chromatic aberrations are amplified by an effect called blooming which involves the overflow of charge from oversaturated pixels to neighbouring pixels on the digital camera's sensor."

Jag tolkar det som om det du talar om är en av sensorn förstärkt kromatisk abberation..men härkomsten är från optiken.
 
sagan skrev:
Här finns en beskrivning av kromatisk abberation iaf:

http://www.dpreview.com/learn/key=chromatic+aberrations
Ja den beskrivningen är korrekt (lins-strålgången) men tolkningen av bilderna totalt fel. Var och en bör inse att den breda strimman blått i gränsområdena mellan ljusa och mörka partier i centrum av en bild inte kan ha med kromatisk avvikelse att göra. Det är och förblir ett ljusspridningsproblem. Sådan kromatisk avvikelse (om det varit en sådan) skulle helt omöjliggjort så extremt fin skärpa som t.ex. Zeissoptiken visar upp.
 
sagan skrev:
Här finns en beskrivning av kromatisk abberation iaf:

http://www.dpreview.com/learn/key=chromatic+aberrations

intressant:

"The description of Chromatic Aberrations below is purely from an optical point of view, what often happens in digital cameras is that the visibility of chromatic aberrations are amplified by an effect called blooming which involves the overflow of charge from oversaturated pixels to neighbouring pixels on the digital camera's sensor."

Jag tolkar det som om det du talar om är en av sensorn förstärkt kromatisk abberation..men härkomsten är från optiken.
Det "överspill" som man tillskriver bildsensorn inverkar också. Några säkra beräkningar av andelen av dessa effekter som beror på bildcensorn resp. optiken har dock inte presenterats ännu.
 
NisseM skrev:
Några säkra beräkningar av andelen av dessa effekter som beror på bildcensorn resp. optiken har dock inte presenterats ännu.

Precis..det är svårt att vara säker på exakt vad som härkommer från vad, därför förenklar det otroligt om man kallar det för kromatisk abberation helt enkelt.

Jag tycker det är långt mycket viktigare att folk förstår vad man menar när man skriver kromatisk abberation, än att man exakt i detalj försöker beskriva härkomsten av varje detalj i deffekten (som i stort sätt ingen fattar iaf).
 
Apropå Sony...

En sån här har en hökare i sitt glasskåp o när jag garvade o sa att den lär nog stå kvar länge med det priset så menade han att jag inte begrep vad jag talade om... den sparade ju direkt på CD... wow... finns det marknad för en tocken?

http://www.objektiv.se/SWE/index.asp?aID=1901

/kg som tittar förundrat
 
Till NisseM

Trevligt med någon som har lite perspektiv på det hela. Och inte blint stirrar på 200% förstoringar på sin 15" crt...

MVh
Paul L
 
Och vem har kollat på 200% förstoringar?

Deffekterna (kromatiska abberationen) i bildkvaliten syns tydliget vid helt normal visning...det är det som är problemet, det är inget påhittat marginalproblem.

Bilderna jag la in är i normal (100%) storlek.
 
sagan skrev:
Precis..det är svårt att vara säker på exakt vad som härkommer från vad, därför förenklar det otroligt om man kallar det för kromatisk abberation helt enkelt.

Jag tycker det är långt mycket viktigare att folk förstår vad man menar när man skriver kromatisk abberation, än att man exakt i detalj försöker beskriva härkomsten av varje detalj i deffekten (som i stort sätt ingen fattar iaf).
Nja... här missuppfattade du mig lite. Det rör sig fortfarande inte om kromatisk avvikelse som du ser i centrum och över resten av bildytan!
 
Jag missuppfattade dig inte, jag anser fortfarande att det ska kallas för kromatisk abberation av samma anlednig som jag angav.

Det finns många ord som inte exakt talar om vad saker och ting är.
Men orden accepteras (av de flesta) för att förenkla för folk att samtala...och det är tur det.

Sen får du kalla det vad du vill.
 
Senast ändrad:
Det är också något jag förundrats över; folk diskuterar saker rent tekniskt i bilder som aldrig syns på vanliga kopior. De sitter framför sin skärm, drar upp bilderna 400% och svettas över oskärpa, distorsion och gud vet allt.

Men jag har lite av samma känsla som en del andra vad gäller Sonyn. Defekterna, eller vad ni nu vill kalla dem, syns väldigt tydligt, och bruset är anmärkningsvärt redan på ISO64.
Det ser inte bra ut, helt enkelt. Tycker jag, alltså.
Jag gissar att Sony kommer med någon form av fix, de har gjort fina kameror förut, 828 verkar vettig annars för tänkt målgrupp.
 
sagan skrev:
Jag missuppfattade dig inte, jag anser fortfarande att det ska kallas för kromatisk abberation av samma anlednig som jag angav.

Sen får du kalla det vad du vill.
Ledsen att göra dig besviken. Man kan inte blanda äpplen och päron och sedan kalla dessa för bananer.

Huvudsakligen tre problem är inblandade i problemet ljusspridning så som det uppfattas i bilden:

1. Den som sker genom reflexer mellan linserna (Zeiss har tydligt i reklamen påpekat att deras zoomoptik försetts med en speciell form av antireflexskydd att motverka just reflexproblemet)..

2. Den som sker genom ljusspridningen i själva glasmassan i de olika linseelementen (kan bara åtgärdas genom valet av optiskt glas)

3. Den "blödning" som anses ske i bildsensorn i områden pixlar som ligger nära de överexponerade ljusa partierna dvs. som ger lägre kontrast i omkringliggande mörka områden. Vid små bildsensorer med extremt litet avstånd mellan pixlarna anses detta kunna bero på att fotonerna som träffar en pixel även kan påverka andra som inte träffas av så många.

I fallet med Zeiss-optiken är det uppenbart att den fjärde tänkbara faktorn att accentuera intrycket av ljusspridning - den kromatiska avvikelsen - är minimal. Det framgår tydligt av testbilderna på upplösningen. Andelen kromatisk avvikelse (alltså de rena linsfelen som har med optikreceptet att göra) är närmast försumbara.

Mot bakgrund av fakta ovan vore det fullständigt fel att klumpa ihop ljusspridningens olika delfaktorer och plötsligt döpa om dessa till kromatisk avvikelse vilket det inte rör sig om. En sådan nomenklaturförändring gör det inte alls lättare - tvärtom dras uppmärksamheten då bort från vad som verkligen åsamkar problemen.
 
Senast ändrad:
Ytterligare en faktor som medverkar till spilleffekten, inte att förglömma, är naturligtvis ljusböjningen som sker vid små ingångspupiller, men det känner ju alla till vid det här laget!
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar