ANNONS
Annons

Sanningen bakom Paul Hansens vinnarbild

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag kommer inte att beklaga om en eller annan krigsfotograf stryker med framigenom. Då kan de överlevande fotograferna plåta honom/henne i stället för oskyldiga barn!
 
Det första som jag tänker när jag ser bilden på fotograferna är: hyenor.
 
Jag vet inte jag men nog mår jag lite illa när jag ser detta...
Själv tänker jag bara "gud vad skönt att jag inte var ute på det jobbet". Hade jag varit det, hade jag mått riktigt illa.

[Edit] Bara för att förtydliga: Det är ingen kritik mot PH. Det är en bra och viktig bild. Men jag är glad att jag inte var där.
 
Senast ändrad:

Har en ex-flickvän vars morfar var chefredaktör på Se under dess glansdagar, har hört en hel del väldigt otrevliga historier om några av vårt lands mest hyllade och respekterade fotografer. Så jag tror nog bara att P Hansen ingår i en lång och föga ärofylld tradition av "bilden till varje pris". Inte för att det gör saken bättre, men ändå. Eller som kvällstidningsmurvlarnas devis lyder... Kolla aldrig en bra story!
 
Ni som tycker att situationen på bilden är förfärlig (bortsett ifrån det förfärliga i att flickan skjutits i huvudet):

Hur hade ni föreställt er att bilden togs? Hur påverkar sättet bilden togs på värdet av att den publiceras?
 
Det här är ju en bild som verkligen kan ge upphov till funderingar.
Och även era kommentarer.
En del slutsatser tycker jag är lite väl snabba och ogenomtänkta.

Vad är fotografens roll i en situation som den på Haiti? Eller som det nu är i Libyen?
Som jag ser det är det ju så att de är där för att jag själv inte kan, vill eller törs åka dit. De representerar ju oss läsare och de är där för att förmedla en bild som den skrivna och talade journalistiken inte kan förmedla på samma sätt.

(Inom parentes kan man ju fundera över varför skrivande journalister inte blir utsatta för liknande kommentarer som de ovan. "Skrivarna" lär väl ha rört sig i samma områden dom också)

Nu finns det ju säkert fotografer som drar nytta av situationer enbart för att tjäna pengar. Men jag tror att de är ett mycket litet fåtal. Dessa fotografer riskerar ju sina egna liv för att kunna visa bilder från diverse osäkra situationer. Vi vet att bilder är extremt viktiga för att förändra människors uppfattning. Tänk på bilder från Vietnamkriget och hur de bidrog till att opinionen vändes mot kriget.

/Johan
 
Vilket ståhej det har blivit kring detta.

Jag vet inte om jag är krass, men jag är inte ett dugg förvånad.

Man måste kanske separera det fotografiska och det etiska först för att kunna problematisera.

Som bild funkar den ju tveklöst bra som stämningssättare i ett reportage. Kommunikationen är solklar.
Sedan kan man diskutera det etiska i att ta bilder på avlidna och en massa andra omständigheter..

Sedan tycks det ju lätt att klanka på fotograferna, men detta är ju bara EN av säkerligen ett mycket stort antal bilder Hansen skickade in till bildredaktionen under det gigget. Fotografen är inte ensam om att välja bilderna för publiceringen. Och sist men inte minst så är fotografen där för att plåta - det är liksom det som är hans uppehälle.

/Johan
 
Jamenvanudå...?

Det är väl ingen förborgad hemlighet, att "elände, fattgdom och krig" är den utan konkurrens allra STÖRSTA AFFÄRSIDÈN inom yrkesfoto och har varit det - åtminstone - sedan 1863-65 (Amerikanska Inbördeskriget)...
 
Blir nästa bravad att fotografera dödsoffer från bilolyckor för att visa att bilkörning är farliga!? För mig finns det gränser för hur påträngande en fotograf får vara för att tjäna brödfödan och lite till. Samma gäller naturligtvis den som publicerar.
 
Vill jag också veta svaret på av dom som svarat att dom mår illa.

& du mår bra då av att se detta?

Jag är alldeles för dåligt insatt i bildjournalistik för att bedömma hur bilderna oftast tas men dessa reportagefotografer som så vackert brukar säga att dom vill närma sig motiven/människor med respekt var är dom? Inte i detta gäng i alla fall...

Men det kanske i & för sig bara gäller levande människor...
 
Blir nästa bravad att fotografera dödsoffer från bilolyckor för att visa att bilkörning är farliga!? För mig finns det gränser för hur påträngande en fotograf får vara för att tjäna brödfödan och lite till. Samma gäller naturligtvis den som publicerar.

Men hur tar du ställning till alla som inte är på platsen och själva kan se hur saker är?
Det är väl viktigt att fotografera som det var och kunna visa, och påverka, andra?

Med din inställning tror jag att många viktiga fotografier skulle förbli otagna!
Jag förstår självklart att det kan finnas tillfällen när man bör låta bli att fotografera. Dock tror jag att just denna kategori fotografer som Paul Hansen ingår i mycket väl vet vilka spelreglerna är.
Vi behöver skilja på fotograf och fotograf.

/Johan
 
& du mår bra då av att se detta?

Jag är alldeles för dåligt insatt i bildjournalistik för att bedömma hur bilderna oftast tas men dessa reportagefotografer som så vackert brukar säga att dom vill närma sig motiven/människor med respekt var är dom? Inte i detta gäng i alla fall...

Men det kanske i & för sig bara gäller levande människor...

Jag blev mer berörd av själva bilden på flickan och hennes historia, än av bakom bilden länkad i första inlägget. Det var ju känt redan när bilden publicerades i DN att Paul inte reste runt ensam. Det var en stor katastrof och dom som var där försökte få världen att förstå det lidande som pågick där och för att påverka så att hjälpen kommer snabbare så måste man ibland visa de obehagliga rätt på.

Svara på den intressanta frågan. hur trodde du bilden togs?

Det är nog många som mådde dåligt efter att dom jobbat där. Men det var ju deras jobb att vara där.
 
Senast ändrad:
Jag hade faktiskt inte nån tanke på hur bilden togs, är ju tydligen inte så insatt som dig.

Sen så har jag inte den blekaste aning om vad som rör sig i enskilda fotografers huvuden men det har väl du...

EDIT: Nu redigerade du om ditt inlägg totalt så mitt svar blev nog obegripligt för de andra :)
 
& du mår bra då av att se detta?

Jag är alldeles för dåligt insatt i bildjournalistik för att bedömma hur bilderna oftast tas men dessa reportagefotografer som så vackert brukar säga att dom vill närma sig motiven/människor med respekt var är dom? Inte i detta gäng i alla fall....
På vilket sätt visar de flickan ingen respekt? Om ett gäng fotografer lagt henne tillrätta, arrangerat platsen osv då hade jag förstått kommentaren.

Och rubriken på tråden är också underlig: vilken sanning är det som åsyftas??
 
På vilket sätt visar de flickan ingen respekt? Om ett gäng fotografer lagt henne tillrätta, arrangerat platsen osv då hade jag förstått kommentaren.

Och rubriken på tråden är också underlig: vilken sanning är det som åsyftas??

När jag såg bilden första gången fick jag av en slump se den även i en engelsk tidning. Av en annan fotograf. Färger och kurvor var klart modifierade till svenska bildens fördel, men det värsta var att tavlan och flickans arm flyttats på den svenska bilden, så det ser ut som hon håller om den.

Inte photoshop, utan liket hade alltså arrangerats om.
 
När jag såg bilden första gången fick jag av en slump se den även i en engelsk tidning. Av en annan fotograf. Färger och kurvor var klart modifierade till svenska bildens fördel, men det värsta var att tavlan och flickans arm flyttats på den svenska bilden, så det ser ut som hon håller om den.

Inte photoshop, utan liket hade alltså arrangerats om.

Har också sett en annan bild...skulle inte blir det minsta förvånad om den gruppen fotografer Paul H sitter med på bilden i bloggen har lagt kroppen tillrätta/arrangerat bilden.

Lite snabbt googlande:

http://news.ghananation.com/templates/?a=16660
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar