Safariresa Sydafrika
- Trådstartare andcar89
- Start datum
ErlandH
Aktiv medlem
Intressantare än att kasta flygskam på folk vore kanske om klimataktivisterna kunde informera om hur stort avtryck man gör när man köper ny utrustning, som ju är vad den här tråden handlar om. Motsvarar en ny kamera mer eller mindre klimatskada än en flygresa till Sydafrika?
acke
Avslutat medlemskap
En mycket intressant fråga. Man hävdar ju att exempelvis konsumtion av kläder gör ett stort klimatavtryck, i totala siffror faktiskt större än flygets enligt siffror jag sett. Men hur är det med konsumtion av fotoutrustning/elektronikprylar? Foto är ju en prylsport för ganska många utövare. Konsumtionen i sig är en väsentlig del av intresset, precis som det tycks vara för dem som gillar att handla kläder.
Senast ändrad:
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Vad hände under pandemin då folk plötsligt slutade flyga och besöka djurparkerna i Afrika? Utan den långväga turismen och intäkterna från den kommer det vara betydligt svårare att avsätta så stora områden man gjort i Öst-Afrika och Syd-Afrika till de vilda djuren. Många har också vittnat om att de minskade intäkterna gjort att man även fått svårare att finansiera de parkvakter som så väl behövs för att freda djuren från tjuvskytte.
Befolkningstillväxten i exv. Öst-Afrika och Kongo har länge legat över 3% per år vilket ger en obönhörlig fördubbling av befolkningen på under 30 år. Att i det läget avsätta land till vilda djur blir då allt svårare att sälja in till en befolkning pressad av både klimatförändringar, spannmålskris och uteblivna jobb och intäkter som dessa områden tidigare genererat.
I Öst-Afrika har det också länge varit så att herdarna vallar sin boskap in i parkerna för betet skull. Till och med i Ngorongoro-kratern har jag sett detta. Ett annat problem med det har historiskt sett varit att mul- och klövsjuka även kunnat drabba exv. gnuerna där stora mängder av dessa ibland smittats.
Jag tror det blir svårt att skydda både de vilda djuren och parkernas biotoper om den långväga penningstarka turismen minskar eller rent av upphör. Slutar folk flyga till dessa områden så kommer helt enkelt intresset för att bevara dem att också minska. Både Öst- och Syd-Afrika behöver all hjälp de kan få för att kunna ta sig igenom denna befolkningstransition utan att området exploderar i våld som alltid ligger latent alldeles under ytan i båda områdena och i Kenya märks det väldigt väl så fort det är val.
Jag kommer själv ihåg när jag besökte Queen Elisabeth Park i Uganda 1986 och hur det såg ut där efter krigen. Mycket var utskjutet av soldaterna som bl.a. gått genom parken från Tanzania upp mot Kampala. Det fanns nästan bara flodhästar och Fishing Eagles i någon större omfattning. Kazingakanalen mellan Lake Geoge och Lake Edward var åtminstone då världens mest flodhästtäta område med kanske 30 000 exemplar.
Jag och en engelsman gick en hel eftermiddag själva till fots från parkporten till ett Lodge nere vid kanalen utan att se några större djur. Rangern vid entren till parken övertygade oss om att det inte skulle vara några problem och det var det inte heller.
Förstora för att se bildtexten
Jag skulle t.o.m. kunna spetsa till det ytterligare och säga att som djurfotograf som åker till Afrika just nu har du en sällsynt bra möjlighet att göra den största och viktigaste insatsen i ditt liv för att på allvar bidra till att skydda och rädda unika områden och biotoper som faktisk är beroende av att djuren finns där för sin framtida existens. Både rent ekonomiskt och genom att ta och publicera era bilder bidrar ni till att hålla intresset för Afrikas djur, människor och natur levande. Det ska ni ha all heder av istället för den inkrökta, okunniga och djupt populistiskt färgade kritik som en del idag riktar mot precis allt resande och i synnerhet då mot det långväga flyget.
Senast ändrad:
SmillaTheCat
Aktiv medlem
Aviker från ämnet om lämplig kamera för Safariresa Sydafrika och kommenterar olika källor av utsläpp;
-> Kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet nästan lika mycket som världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans (enligt Naturskyddsföreningen).
-> 2016 stod kött, mejeri och foderproduktion för 13 procent av de totala växthusgasutsläppen (enligt Naturskyddsföreningen).
-> Flyget står för 4-5 procent av utsläppen av människans globala klimatpåverkan inkl. utsläpp på hög höjd (enligt Naturskyddsföreningen).
-> Förutom kött- och mejeriprodukter står matsvinnet för 8-10 procent av alla utsläpp av växthusgaser i världen (enligt Naturskyddsföreningen).
-> Miljöpåverkan från modeindustrin beräknas stå för 10 procent alla utsläpp av växthusgaser i världen (enligt Europaparlamentet).
-> Varje gång vi gör något på nätet förbrukas el i ett datacenter – och en av de största energislukarna är strömning av filmer och musik. Världens datacenter och annan IT-verksamhet släpper idag ut lika mycket koldioxid som all flygtrafik globalt (enligt datacenteroperatören DigiPlex).
När man jämför utsläppen för de olika utsläppskällorna kan man ställa sig frågan varför det väldigt ofta pekas ut att flyget är den stora "boven".
acke
Avslutat medlemskap
Att flyget får bära en stor del av klimatskammen beror på två saker, tror jag.
1. Flygandet är väldigt ojämnt fördelat över jordklotet. Det är väl typ <10% av jordens befolkning som står för >90% av flygresorna. Om hela världen flög såsom vi gör i Europa och Nordamerika, då skulle flygets klimatpåverkan vara extremt stor.
2. Flygresor för nöjes skull uppfattas inte som lika livsnödvändiga som andra utsläppskällor. I princip är det möjligt att avstå nöjes-flygresor helt och ändå leva ett drägligt liv.
Nu blev det riktigt OT, men det må väl vara hänt när TS’s ursprungliga fråga är löst för länge sedan.
Tillägg: En klimatbelastande faktor som inte framgår av din lista, det är jordens befolkningsmängd. Att sätta barn till världen påstås ju av somliga vara en av de största bovarna i sammanhanget.
Senast ändrad:
PMD
Aktiv medlem
Turism (åtminstone i Östafrika) är kolonialism enligt en del aktivister så det ska vi sluta med.
PMD
Aktiv medlem
Flyg är en verksamhet som syns tydligt och som miljömupparna klarar sig utan (tror de). Alltså riktar ludditerna sin kraft mot flygning nu när bilåkande blir allt miljö- och klimatvänligare. De måste ju kanalisera sin önska om en primitivare tillvaro på något sätt.
acke
Avslutat medlemskap
Bra fråga. Jag har också köpt en hel del begagnade fotoprylar genom åren. Dessutom har jag frivilligt avstått från barn, kör bil väldigt lite, konsumerar kläder långt, långt under genomsnittet, och äter numera ganska lite av kött- och mejeriprodukter.
Frågan är hur många pluspoäng det ger? Finns det överhuvudtaget några pluspoäng i klimatspelet? Hur mycket man än anstränger sig på individnivå så får man alltid höra att man gör för lite. Alltid finns det något man bör skämmas för.
PMD
Aktiv medlem
Jag måste nog be (åtminstone lite) om ursäkt för ett kanske lite vilseledande inlägg (#111).
Den allra största delen av mina kameror är antikviteter (från förra sekelskiftet till cirka 1970 samt några yngre). En mycket, mycket liten del är digitala kameror som jag använder. Jag har inte köpt några digitala kameror begagnade (om man inte räknar digitala "antikviteter" som Nikon D1, och dessa är förstås inte i bruk).
Däremot har jag nog köpt de flesta av mina "aktiva" objektiv begagnade.
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Visst men utan den "kolonialismen" så hade varken djurparker eller de mesta av djuren funnits kvar idag. Även kolonialismen har haft flera sidor. Allt var faktiskt inte skit man gjorde och gjort. Ett av världens största företag den indiska järnvägen såg britterna till att bygga och utan den skulle nog situationen i Indien idag vara än värre. Dehli är ju som ett exempel trots detta en av världens sämsta städer att leva i om man ser till luftkvaliteten.
I Öst-Afrika har både tyska och brittiska universitet varit viktiga både för etableringen av parkerna och forskningen kring djuren i dessa.
Senast ändrad:
PMD
Aktiv medlem
Jo, så är det förvisso. Afrikanerna borde rimligen lära sig av misstagen som européerna har gjort. I Europa finns det knappt någon vildmark kvar.
De som kallar turismen för kolonialism är lokala förmågor i Östafrika.
(PS. britterna enade Indien. Innan den brittiska erövringen bestod Indien av flera mindre furstendömen, med undantag av mogulrikets storhetstid på 1600-talet).
De som kallar turismen för kolonialism är lokala förmågor i Östafrika.
(PS. britterna enade Indien. Innan den brittiska erövringen bestod Indien av flera mindre furstendömen, med undantag av mogulrikets storhetstid på 1600-talet).
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det där är ju helt fel. Till exempel tisdagen 21 augusti fanns en artikel (Befolkningen ett hot för världens klimat) av Roland Johansson i DN som refererade till just det faktum att befolkningstillväxten och sambandet med denna och klimatkrisen sopats under mattan sedan 1994 och befolkningskonferensen i Kairo. Skälet var motstånd från konservativa och religiösa grupper främst i den muslimska världen.
Det blev tabu i väst att ta upp frågan då man inte ville stöta sig med fattiga länder. Det finns många som genom åren hållit tyst. Ändå skriver man så har kurvorna över folkökningen och ökningen av koloxidhalten i atmosfären ända sedan 1880 tills idag följt varann nästan exakt menar Frank Götmark.
När jag själv var lärare på 80-talet var befolkningstillväxten en självklarhet att behandla i samhällskunskapsundervisningen. Då handlade det inte främst om miljön utan om tillgången på vatten. Om jag inte missminner mig så fanns forskare som då trodde jorden kunde föda upp till 60 miljarder - det trodde man tills man började räkna på vattentillgångarna.
Man pekar i artikeln jag diskuterar på studier i the Lanset där en dämpad befolkningstillväxt på sikt skulle kunna minska växthusgasutsläppen med 40%..
FN:s prognoser spår en ökning från 7,6 miljarder till 11,2 år 2100 - men i värsta fall hamnar vi på 13,3 miljarder.
Familjeplanering är också fult men man pekar på jämförelsen mellan Pakistan och Bangladesh som 1980 båda hade runt 80 miljoner. 2100 beräknas Pakistan ha dubbelt så stor befolkning som Bangladesh, 360 respektive 170 miljoner. I Pakistan har de inte gjort ett dugg men i Bangladesh där en stor del av åkerjorden nu sköljs bort av det stigande havet och med dem de som brukade den så kan man inte kosta på sig att inte göra något och i Bangladesh har man dessutom på ett helt annat sätt satsat på kvinnorna och familjeplanering. Det har förbättrat folks hälsa. Om Indien som ser sig som en ny ekonomisk "superpower" som skrevs för inte särskilt länge sedan att vartannat toalettbesök skedde s.a.s. i det fria med kontamininering av många vattentäkter som följd när monsunen spolade ner skiten helt okontrollerat i vattendragen.
Även i Egypten med en av Afrikas största befolkningar finns idag en ökande insikt i frågan och en diskussion om att begränsa antalet barn per familj. Den som någon gång flugit över Egypten och sett detta tunna gröna band runt Nilen omgivet av Saharas oändliga sandvidder har inte svårt att förstå att varför. Där hänger livet redan på en skör tråd som redan nu riskerar att hota landets stabilitet, vilket landets politiker redan känt en försmak av under den arabiska våren.
Befolkningsfrågan är en av de faktorer som gör att en stor del av dagens miljödiskussion är svår att stå ut med tycker jag. För mig är det obegripligt att vi har en sådan politisk låsning i just befolkningsfrågan som ju är så oerhört central om man ska kunna förstå den verkligt grundläggande dynamiken i miljöfrågan.
1986 åkte jag tåg från Nairobi till Uganda och jag var helt häpen över hur lite djur jag såg och ändå i Kenya och Uganda så är inte djuren inhägnade i parkerna på samma sätt som i Syd-Afrika. Jag antar att det var därför Jan Guillou uttryckte andemeningen att i Öst-Afrika är det vilda livet "på riktigt" vilket han alltså inte tyckte det var på samma sätt i exv. Syd-Afrika. Men Krugerparken ger ändå en sådan känsla för den är enormt stor trots att den är inhägnad.
Senast ändrad:
PMD
Aktiv medlem
Något alternativ med 13 miljarder minns jag inte från FNs prognoser.
Var hittade du det?
I övrigt tar du ju upp en rad exempel som visar att familjeplanering blir allt vanligare även i tredje världen. Det finns ingen anledning att lyssna på alarmisterna, men visst kan länderna med stor befolkningstillväxt behöva mer hjälp på traven.
