1dmk4 skrev:
Utan att ha klickat på din profil och sett hur gammal du är, så känns det ju som om du är ung och dum det gamla ordspråket som lyder något i stil med 'är du ung och inte vänster så har du inget hjärta, och är du 30+ och vänster har du ingen hjärna' passar väldigt bra här
Att bry sig om personer som inte vill bidra till samhället känns väl inte så produktivt, varför ska jag sälja min Jaguar XKR för att någon latmask inte vill lyfta arslet från sängen och sluta spela tvspel och lyfta bidrag?, När du passerat 18år så ska du till varje förmåga försörja dig själv, är du så inkompetent så du inte klarar detta så kan du få matkuponger!, men i dagens socialiserade sverige så förväntas du få lyxuppehälle av bidrag om du i motprestation röstar på bidragspartiet aka Socialistiska (bidrags) Partiet.
Oj, det var brutalt! Jag kollade din profil för att se var du kvalar in men den är helt blank! Varken Maverick eller nån annan har passande nog något att hämta där.
Svenska Dagbladet (var annars) hade igår en artikel om en ny bok "Det var inte mitt fel", skriven av etikforskaren Anna Heberlein. Hon skrev boken för att hon var så förbannad på att svenskarna blivit världsmästare på att rationalisera bort skulden genom att vägra ta ansvar för sina handlingar. Artikeln ledde till en hysterisk debatt där många instämde i att det gällde andra men inte dem själva. 4000 deltog bara i går. Många skrev Äääääntligen!
Har ni inte läst debatten så gör det. Den är intressant. Jag tycker personligen att det finns starka inslag av "inlärd hjälplöshet" hos en del grupper och individer i Sverige. Vi har fått en vis sån kultur som gömmer sig till viss del bakom det faktum att det finns ett skyddsnät som är till för verkligt utsatta som sjuka, arbetslösa och handikappade (både psykiskt och fysiskt). Att inte ha vågat ta tag i missbruket av trygghetssystemen under så många socialdemokratiskt styrda år har varit förödande. Hade det gjorts så kanske bl.a. du skulle sluppit låta så aggressivt frustrerad. Jag förstår de som är upprörda över fusket, men jag ställer inte upp på att de som redan ligger ner ska det sparkas extra på.
Att som en del hävda att tidningar ska vara "värderingsfria" är nog lite naivt. Det finns alltid ett rådande samhällsklimat och ofta präglas detta av eliternas tolkningsföreträden. Tycker man som eliterna så tycker man sig förmodligen leva i den bästa av världar med en "värderingsfri" press och ett "värderingsfritt" samhällsklimat. Kritiserar man den rådande ordningen så "politiserar" man ordningen och skapar vad eliterna upplever som oordning och det stämplas genast som politiskt inkorrekt och fult.
Vi har enda sedan den borgerliga regeringen tillträdde sett Sverige utsättas för en chockterapi som drabbat arbetslösa, sjuka, psykstörda, handikappade och andra svaga grupper i samhället samtidigt som landet samlade överskott vuxit dramatiskt under dessa hysteriska högkonjunkturår. En del har även jag välkomnat för att även jag har varit dödligt trött på de som tillåtits misskreditera ett nödvändigt välfärdssystem genom sina systemmissbruk men där slutar jag applådera. Taktiken har varit att i rasande tempo stapla försämringar för dessa grupper på varann. Det har gått så fort att politisk opposition och facken hamnat i djupt förviringstillstånd och det är precis så det ska gå till enligt "manualen".
Detta är ingen tillfällighet. Det vi ser är bara ett exempel på Chicago-skolan och Milton Friedman's "chock"-terapi (i Sverige i version extra light) som använts om och om igen ute i världen. Milton fick Nobel-pris. Han fick det för sina ekonomiska teorier. Det ingen pratade så högt om var att både han, hans lärjungar, i symbios med den lokala militären och vetenskapligt utvecklade tortyrmetoder från Canada och USA, satte sån skräck i hela länder som Chile, Argentina, Uruguay, och Indonesien innan de sen lämnade över länderna ett efter ett till utländska och inhemska kapitalintressen och inhemska ekonomer (som vetenskapligt fullskale experiment). Målet var att fullständigt slå sönder den rådande ordningen och etablera en ny.
I Sverige har man inte behövt vara riktigt så brutal, även om även vi hotades med besök av IMF och Världsbanken under kriserna på 80-talet. Retoriken är dock densamma. Bort med alla regleringar, sälj ut all gemensam egendom, banta staten hårt. Allt detta är precis vad Chicago boys sagt sen 50-talet och Timbro-högern ekat sen 80-talet i Sverige. "I morgon kapitalism" hette en av stridsskrifterna. Det var där jag själv först mötte nyliberaler som äppelkindade Danne Norling och kompani som ville avskaffa det mesta och införa "valfrihet", friskolor och mycket av det vi ser idag.
Att det inte bedrivs tortyr i Sverige med elchocker och kemiska preparat för att mjuka upp allmänheten och att inte armen kidnappar folk och slänger ut dem från helikoptrar i Östesjön som de gjorde med 10.000 tals oppositionella i Argentina och Uruguay (efter att först ha sprättat upp magarna på dom så de inte skulle avslöja operationerna genom att flyta upp till ytan med uppsvällda magar) är för att det inte behövs i Sverige. I Sverige är många redan i ett apatitillstånd som om de gick på tung psykofarmaka. Många verkar vara nöjda med att läsa för- och eftersnack kring dokussåpor av olika slag och kolla på Postkodsmiljönären eller nåt annat "bli rik program" med Martin Timell. Det påminner mig om de experiment som gjordes i Chicago där hela samhällens köpvanor kartlades efter att folk utsatts för riktad reklam i TV. Ett hela samhällen studerades som Skinner-råttor.
På andra ställen i världen som nu i exv. Irak tillämpas just nu samma chockbehandling som förfinats enda sedan 50-talet i bl.a Syd-Amerika och Asien. I Sverige har vi tröttnat på dagens sprängningsrapporter i TV för länge sen. Här har vi fullt upp med att inte delta, inte bry oss och inte ta ansvar annat än för det "lilla livet". Det finns mycket att göra reportage om men det är sällan att de som görs stör någon idag! Det är synd! Att exempelvis skriva om hur de beslut som tas eller inte tas påverkar individer och samhälle är viktigt! Det viktiga med detta är att de som vill outsourca sitt ansvar inte tillåts göra det lika lätt. Det är ju inte bara U.P.A som smiter från sitt ansvar utan det gör som bekant även Skandia-direktörer.