Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

respektera tystnaden

Produkter
(logga in för att koppla)
Fläsk-Tarzan skrev:
Ganska svårt också när ickedemokrater utnyttjar demokratin för att nå ut med sina odemokratiska "sanningar".

Lika svårt är det när en "fadder" för "demokrati" tvingar fram en "demokratisk" typ av utveckling i något icke demokratiskt land eller försöker införa "demokrati" under vapenhot. När sedan folket verkligen går till val och väljer (helt i demokratisk anda) ett valbart alternativ som "demokraterna" inte gillar, typ Hamas i Palestina eller Salvador Allende i Chile på 70-talet så vägrar man acceptera resultatet och försöker kasta resultatet över ända.

Hur mycket legitimitet återstår för demokratin när man sen kör över resultaten av en sån process genom att kalla den ogiltig eller avsätta den av folket valda regeringen i en statskupp e.d. Hur svårt har det inte visat sig vara att få legitimitet för demokrati genomförd under vapenhot i länder som Irak och Afghanistan.

Det finns ingen annan väg än att rätta oss efter vad folket sagt i valet. Vi har ju facit från Kenya senast från hur det gick när man ställde sig över valresultatet (tusentals döda och 600.000 på flykt).

Jag inser att exemplet med Hamas är provocerande eftersom de uppenbarligen precis som Fatah är istånd att påverka valresultaten med vapenhot icke desto mindre så kommer åsidosättandet av ett valresultat att få stora konsekvenser. Hamas kom ju till makten men många vägrar att erkänna deras regering, vilket säkert provocerar en hel del Palestinier.
 
Senast ändrad:
Demokratin är död! Kanske har den aldrig funnits?
Kanske är det bara en dröm om att vi alla skall ha politiskt inflytande på våra liv. Vi i Sverige tycker vi har demokrati men svär över allt som politikerna gör som de inte talat om i sina valmanifest! Vi är kanske inte friare än de som inte har demokrati?
 
Fläsk-Tarzan skrev:
Demokratin är död! Kanske har den aldrig funnits?
Kanske är det bara en dröm om att vi alla skall ha politiskt inflytande på våra liv. Vi i Sverige tycker vi har demokrati men svär över allt som politikerna gör som de inte talat om i sina valmanifest! Vi är kanske inte friare än de som inte har demokrati?

Fullt så illa är det inte, ÄNNU! Men det håller på att bli en illusion bara, tyvärr. Vi lever i en så kallad representativ demokrati och skänker med våra röster förtroendet till människor som tyvärr har missförstått att vi är deras arbetsgivare, inte deras schackpjäser!

Dessutom är politikernas inflytande ytterst litet och det har de själva fixat till. Makten över den verkligt betydelsefulla ekonomin ligger hos helt andra aktörer.
Det är därför politikerna, i all sin väsentliga maktlöshet, känner sig manade att trakassera sina väljare med en massa omänskliga krav.

Bara för att själva få lura sig att leva kvar i illusionen att de har verklig makt.

Så svart tänker jag ibland. Ändå kan jag känna att det är VI, folket alltså. som dömer oss själva till en frivillig diktatur.

Vi måste ställa rättmätiga krav på våra politiker att stå upp för oss, deras arbetsgivare och få dem att åtminstone f ö r s ö k a ställa saker och ting till rätta igen för ALLA. Inte bara se till sig själva för att de råkar sitta närmast köttgrytorna.

Och det finns faktiskt en mängd hederliga och bra politiker. Tyvärr går det snabbt för dem att fastna i fällan och glömma bort sina uppdragsgivare (folket).

I skälva verket är det så att politiker faktiskt mutar oss med våra egna pengar. Och många av oss är så blåsta att vi tackar dem för det.

Press och övrig media bär stor skuld till att detta inte debatteras och fokuseras på i tillräcklig utsträckning.

lennart
 
elohim skrev:
Avrundning: Ta bilden om du vill ha den.

Men gör det gärna med respekt för ditt motiv. Annars ska du inte bli förvånad om motivet träffar dig i pannan (i bästa fall) och slänger din kamera i sjön (som bonus).

(För man undrar ju om fotografen har samma käcka och frejdiga och lätt brutala framåtanda när han oombedd försöker ta bilder av HA, Bandidos eller OG som han har i kyrkan inför kyrkokören.)
 
Jo, kanske för mycket politik...men glöm inte att kyrkan som institution var den största makthavaren i Sverige och en massa andra länder i flera århundraden.

Kränkning av kyrkofriden=medförde i många fall dödsstraff.

Kyrkans företrädare torterade och brände en massa kvinnor som bara var "kloka gummor" eller örtmedicinskt bevandrade människor som försökte hjälpa sina medmänniskor.

Hade kyrkans makt idag varit lika stor som då hade den i tråden nu så belackade fotografen kört sin sista sekvens.

Om vi nu talar om att respektera tystnaden i dagens ganska tandlösa kyrka (som ändå blivit en symbol för försoning/förståelse/förlåtelse mm) så bör tystnaden absolut inte respekteras inför dagens makthavare.

Ändå: När det gäller bildtagning, i kyrkor eller varsomhelst så gäller det att visa verderbörlig respekt och hänsyn för andra människors känslor.

När det gäller plåtande/skrivande om maktmissbruk gäller för mig bara en regel: Tumma aldrig inställningen att framställa sanningen.

Så jag vill fortfarande slå ett slag för det sanna dokumentärfotot. De bilderna har historiskt sett visat att de har en egen makt och har hjälpt till att ändra på missförhållanden.

Däremot har detta absolut inget att göra med klumpiga fotografer i kyrkan, papparazzis som jagar livet ur kändisar.

Frågan är väl bara om man ibland ska agera lite "skitigt" som fotograf för att just avslöja bristen på moral och etik. Det är en etisk fråga också.

Lennart
 
Avrundning 2

elohim skrev:
Avrundning: Ta bilden om du vill ha den.

Detta kan väl ändå inte ses som en kontenta av vad som sagts i tråden.

Denna avrundning företräder bara den rent egoistiska hållningen som många här har sagt sig vara emot - för allas bästa.

Fast.. om man tänker som en nyliberal så har alla ändå ett personligt ansvar - utifrån sin egna uppfattning om rätt och fel - och alltså så skulle kanske inte bilderna i kyrkan någonsin blivit tagna. Han tog ju inte bilderna för att han ville utan för att någon annan ville. Han avsa sig det personliga ansvaret. Endel som har debatterat här har lagt ansvaret på sin arbetsgivare.

I sjukvården var det ju länge så att man kunde skylla alla fel begångna på läkaren. Det är ju så i många fall fortfarande men det personliga ansvaret har på de sista åren emfaserats och det är ju oerhört viktigt att man som enskild individ förstår vad det är man gör - håller på med.

Det kan vara väldigt farligt med ett samhälle där vi ifrånsäger oss det personliga ansvaret. Detta inträffar i alla stora industrier och organisationer tyvärr.

En ambulansförare med patient körde 140 km/h och av vägen. Voltade med bilen. De klarade sig oskadda. Ingen åtgärd vidtogs av arbetsgivaren förutom att han sa att det var kanske lite onödigt fort.
I min värld och på min ambulansstation hade jag inte låtit honom köra nå mer. Han visade klara brister i att ta ansvar för både sig själv, patient och medtrafikanter. Som patient skulle jag inte vilja åka med honom.

Likadant gäller fotografen i kyrkan. Har han följt den här debatten är det ändå inte säkert att han avstår från att göra samma sak igen. Detta för att han kommer att befinna sig i samma situation igen - med arbetsgivaren som press. Om han inte tar sitt ansvar måste ju arbetsgivaren göra det, Den borde ju vara intresserad av att arbetet sköts snyggt med tanke på att den inte vill ha sitt företag - tidning - smutskastad.

Sen tror jag inte på de fotografer som säger att det var tvunget att ta bilderna så fort för att fotografen kanske hade många uppdrag. Bilderna hade blivit lika bra och talande om han tagit bilderna efteråt och kanske även just innan men ändå gjort av med lika lite tid.

Johan
 
Re: Avrundning 2

ojkooj skrev:
Sen tror jag inte på de fotografer som säger att det var tvunget att ta bilderna så fort för att fotografen kanske hade många uppdrag. Bilderna hade blivit lika bra och talande om han tagit bilderna efteråt och kanske även just innan men ändå gjort av med lika lite tid.

Johan

Håller med, att få bilderna tagna före konserten utan stress vore jättebra. Men du glömmer en sak, en fotograf kan lika lite som någon annan människa vara på två ställen samtidigt.
Beroende på hur många man är på redaktionen förstås upptäcker man ganska snabbt att ett jobb som journalist är styrt av händelser i verkligheten.
 
Re: Re: Avrundning 2

Kijana skrev:
Håller med, att få bilderna tagna före konserten utan stress vore jättebra. Men du glömmer en sak, en fotograf kan lika lite som någon annan människa vara på två ställen samtidigt.
Beroende på hur många man är på redaktionen förstås upptäcker man ganska snabbt att ett jobb som journalist är styrt av händelser i verkligheten.

Ok!

Härligt! Efter 9 sidor av fotoetik kom vi fram till att fotografer inte kan vara på två ställen samtidigt! Det är ju lysande!

De kan inte planera heller och inte avstå. Bara följa order. Dessa fotografer påminner mycket om en dröm från 40talet.
Den bilden avstår jag då gärna.
 
Re: Re: Re: Avrundning 2

ojkooj skrev:
Ok!

Härligt! Efter 9 sidor av fotoetik kom vi fram till att fotografer inte kan vara på två ställen samtidigt! Det är ju lysande!

De kan inte planera heller och inte avstå. Bara följa order. Dessa fotografer påminner mycket om en dröm från 40talet.
Den bilden avstår jag då gärna.

När jag läser ovanstående hånfulla och respektlösa inlägg blir jag väldigt förbannad. Men jag ska inte lägga så mycket energi på att orda om det, utan konstaterar bara att när världen betraktas från skrivbordets horisont framstår allting som jävligt enkelt.
 
Re: Re: Re: Avrundning 2

ojkooj skrev:
Ok!

Härligt! Efter 9 sidor av fotoetik kom vi fram till att fotografer inte kan vara på två ställen samtidigt! Det är ju lysande!

De kan inte planera heller och inte avstå. Bara följa order. Dessa fotografer påminner mycket om en dröm från 40talet.
Den bilden avstår jag då gärna.

Det där var lite för onyanserat. Jag tror inte du skulle uttrycka dig riktigt på det sättet efter en vecka som skiftgående fotograf på en vanlig dagstidning. Stressen och tidsnöden kan vara enorm och händelser inträffar hela tiden som omintetgör den noggrannaste planering.

Jag ber dig att nyamsera ditt inlägg så att inte en mycket intressant tråd sabbas. Anspelningen på 40-talet känns obehaglig.

I all välmening/Lennart (som ibland haft uppdragslistor där han skulle varit på 3 ställen samtidigt)
 
Photocon skrev:
Jo, kanske för mycket politik...men glöm inte att kyrkan som institution var den största makthavaren i Sverige och en massa andra länder i flera århundraden.

Kränkning av kyrkofriden=medförde i många fall dödsstraff.

Kyrkans företrädare torterade och brände en massa kvinnor som bara var "kloka gummor" eller örtmedicinskt bevandrade människor som försökte hjälpa sina medmänniskor.

Hade kyrkans makt idag varit lika stor som då hade den i tråden nu så belackade fotografen kört sin sista sekvens.

Om vi nu talar om att respektera tystnaden i dagens ganska tandlösa kyrka (som ändå blivit en symbol för försoning/förståelse/förlåtelse mm) så bör tystnaden absolut inte respekteras inför dagens makthavare.

Ändå: När det gäller bildtagning, i kyrkor eller varsomhelst så gäller det att visa verderbörlig respekt och hänsyn för andra människors känslor.

När det gäller plåtande/skrivande om maktmissbruk gäller för mig bara en regel: Tumma aldrig inställningen att framställa sanningen.

Så jag vill fortfarande slå ett slag för det sanna dokumentärfotot. De bilderna har historiskt sett visat att de har en egen makt och har hjälpt till att ändra på missförhållanden.

Däremot har detta absolut inget att göra med klumpiga fotografer i kyrkan, papparazzis som jagar livet ur kändisar.

Frågan är väl bara om man ibland ska agera lite "skitigt" som fotograf för att just avslöja bristen på moral och etik. Det är en etisk fråga också.

Lennart

Missförstå mig inte Lennart. Jag håller verkligen med om detta att det säkert finns situationer där det som fotograf/skrivande journalist inte går att vara hänsynsfull, eftersom man då inte i sina reportage skulle ha en chans att avslöja missförhållanden och t.o.m. rena lagbrott. Något som allmänheten förmodligen väntar sig av den "tredje statsmakten".

Om inte Janne Josefsson skulle klampat in på McDonalds eller som senast på lagret där de utnyttjade rättslösa flyktingar som arbetskraft skulle väl knappast det reportaget gått att göra. I det fallet är det väl kanske så att människor som så grovt åsidosatt respekten för andra människor förverkat rätten för respekt från fotograf och journalist men det är trots allt ett extremfall. Men Janne J. var millimetrar från en fet snyting där på lagret och det måste man vara beredd på om man gör det Janne gjorde. Vad man än tycker om Janne, så rädd är han inte.

I andra änden så ser vi istället hur långt man kan komma med stor respekt för de man intervjuar och tar bilder av i ett reportage som Tom Alandhs "Vi som överlevde Rågsved" som sändes i kväll 3 mars. Där hade det absolut blivit ett sämre resultat om man åsidosatt respekten för de man intervjuat.

Sedan Lennart, så har jag tänkt lite till på det du tidigare skrev om villkoren som frilans och att det kan vara svårt att inte tumma på idealen när man är pressad. Visst är det så. Därför är det enormt viktigt med människor som lyckats bli "osårbara" för etablisemanget genom att de i praktiken är ekonomiskt oberoende. Beroendet kan vara förödande. Därför är exv. personer som Jan Guillou, Leif G.W. Perssson, Hasse Aro och Lisa Marklund väldigt viktiga (vad man nu än tycker om dem som författare och journalister), för de kan säga och skriva praktiskt taget vad sjutton de vill. Detsamma gäller Robert Aschberg i hans bättre stunder mellan bottennappen.

Visst kan folk avskeda Guillou, Persson eller Marklund som kolumnister i tidningarna de skriver för, men de står inte och faller med dessa inkomster eftersom deras huvudinkomter kommer från böckerna de skriver och ger ut på eget förlag. Eftersom ingen kan hindra dem att ge ut sina böcker, så kan de ju alltid skriva en bok om just det som de inte fick skriva i tidningen. Vem kan stoppa en sån person om han/hon bara håller sig inom lagens råmärken? I Sverige är det lyckligtvis fortfarande så att det är oerhört ovanligt att "sanningssägarna" mördas som exv. skedde med Anna Politkovskaja i Ryssland. Så länge vi har denna typer av personer i vårt land så kommer jag fortsatt känna att demokratin inte är helt död.
 
Skulle inte ni avsluta tråden? Nu rullar det ju på igen :).

Visar väl bara att det inte är så lätt att avsluta en så pass kul och intressant tråd. Jag känner faktiskt att jag lärt mig en lite och det är ju alltid kul!
 
Senast ändrad:
Fläsk-Tarzan skrev:
H-A kanske också har fotografer...ha ha ha. De kanske visar mer hänsyn i kyrkan.

Ja, jag undrar faktiskt om de inte har det. Jag tror jag läste i boken "Svensk Maffia" att de eller någon gjort en bok om HA. Fotografen kanske är skyddad av HA nu så han kan plåta vad som helst utan att få stryk.
 
Sten-Åke Sändh skrev:
Missförstå mig inte Lennart. Jag håller verkligen med om detta att det säkert finns situationer där det som fotograf/skrivande journalist inte går att vara hänsynsfull, eftersom man då inte i sina reportage skulle ha en chans att avslöja missförhållanden och t.o.m. rena lagbrott. Något som allmänheten förmodligen väntar sig av den "tredje statsmakten".

Om inte Janne Josefsson skulle klampat in på McDonalds eller som senast på lagret där de utnyttjade rättslösa flyktingar som arbetskraft skulle väl knappast det reportaget gått att göra. I det fallet är det väl kanske så att människor som så grovt åsidosatt respekten för andra människor förverkat rätten för respekt från fotograf och journalist men det är trots allt ett extremfall. Men Janne J. var millimetrar från en fet snyting där på lagret och det måste man vara beredd på om man gör det Janne gjorde. Vad man än tycker om Janne, så rädd är han inte.

I andra änden så ser vi istället hur långt man kan komma med stor respekt för de man intervjuar och tar bilder av i ett reportage som Tom Alandhs "Vi som överlevde Rågsved" som sändes i kväll 3 mars. Där hade det absolut blivit ett sämre resultat om man åsidosatt respekten för de man intervjuat.

Sedan Lennart, så har jag tänkt lite till på det du tidigare skrev om villkoren som frilans och att det kan vara svårt att inte tumma på idealen när man är pressad. Visst är det så. Därför är det enormt viktigt med människor som lyckats bli "osårbara" för etablisemanget genom att de i praktiken är ekonomiskt oberoende. Beroendet kan vara förödande. Därför är exv. personer som Jan Guillou, Leif G.W. Perssson, Hasse Aro och Lisa Marklund väldigt viktiga (vad man nu än tycker om dem som författare och journalister), för de kan säga och skriva praktiskt taget vad sjutton de vill. Detsamma gäller Robert Aschberg i hans bättre stunder mellan bottennappen.

Visst kan folk avskeda Guillou, Persson eller Marklund som kolumnister i tidningarna de skriver för, men de står inte och faller med dessa inkomster eftersom deras huvudinkomter kommer från böckerna de skriver och ger ut på eget förlag. Eftersom ingen kan hindra dem att ge ut sina böcker, så kan de ju alltid skriva en bok om just det som de inte fick skriva i tidningen. Vem kan stoppa en sån person om han/hon bara håller sig inom lagens råmärken? I Sverige är det lyckligtvis fortfarande så att det är oerhört ovanligt att "sanningssägarna" mördas som exv. skedde med Anna Politkovskaja i Ryssland. Så länge vi har denna typer av personer i vårt land så kommer jag fortsatt känna att demokratin inte är helt död.

Håller med dig om allt du skriver. Inga risker för missförstånd.

Jag vill bara peka på det faktum att demokratin fokuseras för mycket kring våra folkvalda. Orsak: De har inte den verkliga makten.

Detta har Guillou skrivit mycket om, vilket renderar honom stor heder.

Jag är livrädd för att demokratin ska gå förlorad just för att det inte finns fler människor som JG och flera av de du nämnt.

Vad jag menar med "skitig" är inte att sätta sig över bestämmelser/förordningar och trampa in varsomhelst för att avslöja maktmissbruk/korruption etc. Det sker just genom att verkligen vilja ta sig an "skitjobbet" och gräva med alla lagliga medel och publicera.

Med "skitigare" menar jag oxå att man kan uppträda korrekt i sitt skrivande/fotograferande men inte krypa o fraternisera med "maktmänniskorna". Det sker alltför ofta.

jag ska inte bre ut mig mer, men min farfar och morfar var med om att starta fackföreningar på textilfabriker och skeppsvarv. De blev slagna sönder och samman, deras barn (mina numera döda föräldrar) hånade, trakasserade o s v. De byggde folkhemmet med sin envishet OCH sitt blod. Här kanske du förstår varför jag inte har någon som helst lust att vara något annat än kyligt korrekt mot de som raserat deras slit och de som vill föra tillbaks landet till den politiska stenålder det befann sig på för inte så länge sedan.

Har du inte tänkt på att de flesta politiska förslag nuförtiden går ut på att att föreslå förbud, uppfinna nya kontroller och t o m uppmuntra angiveri. Paradoxalt att ett gäng nyliberaler vill införa ett närmast sovjetiskt kontrollsamhälle.

Lennart
 
Sten-Åke Sändh skrev:
Men Janne J. var millimetrar från en fet snyting där på lagret och det måste man vara beredd på om man gör det Janne gjorde. Vad man än tycker om Janne, så rädd är han inte.

Hmmm, det är nog just precis det han är. Blanda inte ihop mod med J Josefsson. Det är alltid småhandlare och aktörer långt ute i periferin som "råkar illa ut" när det handlar om honom.

Rekommenderad läsning: "Varför hoppar inte Josefsson på nån stor kille?" - en krönika av Guillou :)

/Johan
 
Tack för den länken, jag har ofta känt någon sorts obehag över Jan Josefsson och hans reportage men inte riktigt kunnat sätta fingret på vad som varit fel.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar