ANNONS
Annons

respektera tystnaden

Produkter
(logga in för att koppla)
Re: Re: Sten-Åke...

Sten-Åke Sändh skrev:
Jag och de som växte upp under "Kalla kriget", Sovjetdiktaturen och invasionen av Ungern och Tjeckoslovakien, fascismen i Francos Spanien och Portugal, VietNam-kriget samt militärdiktaturernas Uruguay, Chile, Argentina samt inte minst med Geijer- och IB-affären och Palmemordet inte att förglömma, lärde oss att inte lita på allt som "står i bladet". Vi frågar oss fortfarande alltid "Vem säjer vad åt vem och med vilket syfte". Källkritiken sitter i ryggmärgen i mitt fall också efter historiestudier i källkritik. Idag är en sån hållning inte självklar.


Idag är ideologierna verkligen döda även om de dödförklarats många årtionden tidigare av Herbert Tingsten bl.a. Kanske är det det som är förklaringen till det låga intresset för många samhällsproblem idag. Det är väl inte bara jag som saknar en verklig debatt idag.

Växte också upp under denna era. Kommer ihåg när det damp ned broschyren "Om kriget kommer" i brevlådan, Kubakrisen etc etc...

Idag är folkhemmet Sverige dött. Många applåderar detta faktum. Jag saknar det eftersom visionen och intentionen med det var både individuell frihet och kollektiv solidaritet samt att ingen skulle behöva lida nöd p g a sitt ursprung.
Nu pissar nyliberaler på denna tanke!

Men det värsta är nog att media inte gör sin plikt fullt ut. Det finns många journalister som vill, men deras intentioner kolliderar med ägandeintressen hos de som verkligen styr medierna och en typ av självcensur har vuxit fram.

DN på sjuttiotalet skulle idag kallas kommunistblaska, fast den egentligen bara var liberal i ordets rätta bemärkelse. gamla "Stocken" drog verkligen i tåtarna för att granska makthavare och bildreportagen var helt underbara.

Under snart 15 års tid har jag gång på gång förundrat mig över följande: Vi kan ta Landstinget som exempel då det är skattefinasierat.

Lika säkert som amen i kyrkan redogör en kostymnisse för att neddragningar måste göras. Lika säkert backas han/hon upp av landstingsledamöter som säger att besparingen/nedskärningen kommer att innebära en effektivare och bättre service för vårdtagarna.

Och lika förutsägbart agerar media som aldrig ställer följdfrågan direkt: "Men förklara VARFÖR och HUR ni med mindre resurser och därmed ökande vårdköer kan lova bättre service för vårdtagarna!"

Samma valser vid företagsneddragningar. Det finns väl ingen som tror på att nedskärningar inom vilken sektor det nu vara månde ger bättre service.

Samhällsekonomiskt blir det folk som får gå på a-kassa av uppsagd vårdpersonal, vårdbehövande får sina sjukdomar förvärrade i köerna och blir dyrare att behandla. Hyran för outnyttjade avdelningar måste ändå betalas.

Och OM någon mot förmodan skulle få följdfrågan fullt ut så kan den rosenkindade ekonomen förklara att "det berör inte oss för det går på olika konton".

Alltså om den samlade skatteintäkten i Sverige utgör landets hela "plånbok" för offentliga utgifter försöker dessa demokratins dödgrävare inbilla medborgaren att bara för att pengarna ligger i ett annat fack i plånboken så blir det inget svinn.

Ingen följer upp den frågan GRUNDLIGT. Däremot finns en massa snuttifierade debattprogram i TV där i princip ingen hinner komma till tals.

Och just i dessa frågor brister medias granskning av makthavare i såväl offentlig som privat tjänst på ett klandervärt sätt. Folk tröttnar på att höra samma schablonsvar och ser på nöjesprogram istället.

Samtidigt rapporteras lydigt om småflickor som skär sig, begår självmord eller prostituerar sig. Vidare att brottsligheten ökar, svartjobben ökar, främlingshatet ökar, rädslan hos medborgarna ökar, empatin/solidariteten minskar, depressionerna ökar samtidigt som psykvården töms på resurser.

Kvarvarande personal blir utbrända och de som är kvar blir ännu sjukare till följd av detta.

Men praktiskt taget ingen frågar "varför Jeppe super" .

Det är tjänstefel att inte ställa dessa följdfrågor. Och för att återankyta till rubriken på denna tråd "respektera tystnaden" så verkar det vara precis det som medias representanter vill; att medborgarna ska respektera deras tystnad när inga följdfrågor ställs.

Politikerutfrågningen i TV har blivit helt urvattnad sedan de tre O:na försvann ur rutan.

Ibland är det faktiskt sant att skriva: DET VAR BÄTTRE FÖRR för idag har medierna tagit på sig en roll som är så urvattnad att det är en verklig demokratifara. Och det om något är oetiskt och omoraliskt.

Dock är det svårt att skylla på den enskilda journalisten då mediemogulerna i många fall har klara motiv för sin tystnad och ledarskribenterna har blivit deras lakejer.

Det är lätt att skrämma folk till tystnad i dagens mediesamhälle. Arbetslösheten inom journalistkåren är rekordartad och varje vecka sker nedskärningar.

Men det finns fria tidningar som startats på ideell grund och förhoppningsvis växer sig undergroundrörelser starkare och utför verkligt grävande och undersökande journalistik.

Vem f-n har intresse av att läsa om gårdagens såpopera i kvällsblaskan, att xxxx talar ut om sin hiv, att den eller den prinsessan faktiskt kan släppa sig precis som alla andra när samhället runt omkring oss är statt i sådan snabb förvandling att det är livsviktigt att tredje statsmakten verkligen agerar och lever upp till sitt namn.

Inte konstigt att både politiker/journalistföraktet ökar. Vem tar politiker på allvar som kallar svenska folket för fuskare när de själva begått insideraffärer, använt sig av svart arbetskraft etc. I sanningens namn har media i alla fall hängt ut dem i viss mån. Men det finns så många andra områden som inte debatteras ordentligt.

Tycker i alla fall jag. Tänk att att kameraklick intill en kyrkbänk kan utmynna i så långa drapor som vi skrivit på denna tråd. Men tråden är viktig!

Lennart
 
Senast ändrad:
Kan det inte vara så att det som vanligt finns de som inte tänker sig för? Klantskallar kan man ju träffa på lite här och var. Dessutom är det nog så att i en kyrka så förväntar sig många att det inte skall förekomma några störande moment och att de därför reagerar kraftigare än annars.

Kombinera dessa företeelser och så har vi något som liknar den beskrivna situationen.

Jag minns en händelse jag var med om i Tunisien för många år sedan Var på en rundtur som reseföretaget anordnat och sällskapet besökte en moské. Innan vi lämnade bussen redogjorde reseledaren noga för vad som gällde vid moskébesöket. Men vad hände? Jo, en i sällskapet klampar in i moskén under bönestunden med påtagna skor och börjar brassa på med sin gamla Hasselbladare. Det var som att tjuvröka i ett kruthus. Vi var tvungna att snabbt fly in i bussen och fara iväg på direkten för att undkomma de fullständigt rasande muslimerna.

Så det gäller att använda sitt sunda förnuft och visa så mycket hänsyn man kan.
 
Re: Re: Re: Sten-Åke...

Photocon skrev:
Växte också upp under denna era. Kommer ihåg när det damp ned broschyren "Om kriget kommer" i brevlådan, Kubakrisen etc etc...

Idag är folkhemmet Sverige dött. Många applåderar detta faktum. Jag saknar det eftersom visionen och intentionen med det var både individuell frihet och kollektiv solidaritet samt att ingen skulle behöva lida nöd p g a sitt ursprung.
Nu pissar nyliberaler på denna tanke!

Men det värsta är nog att media inte gör sin plikt fullt ut. Det finns många journalister som vill, men deras intentioner kolliderar med ägandeintressen hos de som verkligen styr medierna och en typ av självcensur har vuxit fram.

DN på sjuttiotalet skulle idag kallas kommunistblaska, fast den egentligen bara var liberal i ordets rätta bemärkelse. gamla "Stocken" drog verkligen i tåtarna för att granska makthavare och bildreportagen var helt underbara.

Under snart 15 års tid har jag gång på gång förundrat mig över följande: Vi kan ta Landstinget som exempel då det är skattefinasierat.

Lika säkert som amen i kyrkan redogör en kostymnisse för att neddragningar måste göras. Lika säkert backas han/hon upp av landstingsledamöter som säger att besparingen/nedskärningen kommer att innebära en effektivare och bättre service för vårdtagarna.

Och lika förutsägbart agerar media som aldrig ställer följdfrågan direkt: "Men förklara VARFÖR och HUR ni med mindre resurser och därmed ökande vårdköer kan lova bättre service för vårdtagarna!"

Samma valser vid företagsneddragningar. Det finns väl ingen som tror på att nedskärningar inom vilken sektor det nu vara månde ger bättre service.

Samhällsekonomiskt blir det folk som får gå på a-kassa av uppsagd vårdpersonal, vårdbehövande får sina sjukdomar förvärrade i köerna och blir dyrare att behandla. Hyran för outnyttjade avdelningar måste ändå betalas.

Och OM någon mot förmodan skulle få följdfrågan fullt ut så kan den rosenkindade ekonomen förklara att "det berör inte oss för det går på olika konton".

Alltså om den samlade skatteintäkten i Sverige utgör landets hela "plånbok" för offentliga utgifter försöker dessa demokratins dödgrävare inbilla medborgaren att bara för att pengarna ligger i ett annat fack i plånboken så blir det inget svinn.

Ingen följer upp den frågan GRUNDLIGT. Däremot finns en massa snuttifierade debattprogram i TV där i princip ingen hinner komma till tals.

Och just i dessa frågor brister medias granskning av makthavare i såväl offentlig som privat tjänst på ett klandervärt sätt. Folk tröttnar på att höra samma schablonsvar och ser på nöjesprogram istället.

Samtidigt rapporteras lydigt om småflickor som skär sig, begår självmord eller prostituerar sig. Vidare att brottsligheten ökar, svartjobben ökar, främlingshatet ökar, rädslan hos medborgarna ökar, empatin/solidariteten minskar, depressionerna ökar samtidigt som psykvården töms på resurser.

Kvarvarande personal blir utbrända och de som är kvar blir ännu sjukare till följd av detta.

Men praktiskt taget ingen frågar "varför Jeppe super" .

Det är tjänstefel att inte ställa dessa följdfrågor. Och för att återankyta till rubriken på denna tråd "respektera tystnaden" så verkar det vara precis det som medias representanter vill; att medborgarna ska respektera deras tystnad när inga följdfrågor ställs.

Politikerutfrågningen i TV har blivit helt urvattnad sedan de tre O:na försvann ur rutan.

Ibland är det faktiskt sant att skriva: DET VAR BÄTTRE FÖRR för idag har medierna tagit på sig en roll som är så urvattnad att det är en verklig demokratifara. Och det om något är oetiskt och omoraliskt.

Dock är det svårt att skylla på den enskilda journalisten då mediemogulerna i många fall har klara motiv för sin tystnad och ledarskribenterna har blivit deras lakejer.

Det är lätt att skrämma folk till tystnad i dagens mediesamhälle. Arbetslösheten inom journalistkåren är rekordartad och varje vecka sker nedskärningar.

Men det finns fria tidningar som startats på ideell grund och förhoppningsvis växer sig undergroundrörelser starkare och utför verkligt grävande och undersökande journalistik.

Vem f-n har intresse av att läsa om gårdagens såpopera i kvällsblaskan, att xxxx talar ut om sin hiv, att den eller den prinsessan faktiskt kan släppa sig precis som alla andra när samhället runt omkring oss är statt i sådan snabb förvandling att det är livsviktigt att tredje statsmakten verkligen agerar och lever upp till sitt namn.

Inte konstigt att både politiker/journalistföraktet ökar. Vem tar politiker på allvar som kallar svenska folket för fuskare när de själva begått insideraffärer, använt sig av svart arbetskraft etc. I sanningens namn har media i alla fall hängt ut dem i viss mån. Men det finns så många andra områden som inte debatteras ordentligt.

Tycker i alla fall jag. Tänk att att kameraklick intill en kyrkbänk kan utmynna i så långa drapor som vi skrivit på denna tråd. Men tråden är viktig!

Lennart

Vi är i synk Lennart och att vi är det mycket för att detta är en så tydlig generationsfråga. Problemet är bara att det blivit väldigt stora gap mellan generationerna för vi har haft så otroligt olika politiska klimat under vår uppväxt och det är väldigt olyckligt.

Jag kommer också ihåg broschyren om kriget kommer. Eftersom mina föräldrar var kommunister så släpades jag med på marscher mot Atombomben under 50-talets första år när USA hotade att bomba Korea när kineserna gick in. Den senaste stora ångesten var när USA skulle placera ut sina Pershing II robotar i Europa för att få förstaslagsförmåga mot de ryska robotsilona. De unga idag har sluppit detta hittills men nu verkar det ju bli en ny rustningsrunda igen. Vi fick även se en amerikansk beredskapsfilm som hette "Duck and cover" som instruerade folk hur man skulle klara sig vid en kärnvapenattack - alltså "ducka och ta skydd" typ "dra nåt gammalt över sig". Kändes inte speciellt "stabilt".

Men det finns glimtar av hopp ibland. Senast igår var det någon socialchef som vägrade ta ansvar för vad en moderat politiker tänkte ställa till i nån kommun och det gladde mig. Politikern låtsades att han inte hade en aning om varför han fått den reaktionen och kände sig missförstådd. Annars är det väl inte många fler än Janne Josefsson som vågar ta en verklig fight. Oftast gör han det väldigt bra även om man undrar ibland vad som händer med de som "vittnar". Igår i Operation granskning så tog han faktisk fram även det problemet vilket hedrar honom. Glädjande var också att höra att Aftonbladet förlorat 40.000 i upplaga. Det bara måste göra världen bättre.

Sen finns det ju några andra saker också som gjorts lite i det tysta också och det är att lägga ner eller starkt omforma en del myndigheter och därmed en del forskning som kunde varit en bättre en plattform för en aktivare samhällsdebatt och man har under resans gång även ändrat en del statistiska serier så att det i praktiken blivit svårare att göra sociala jämförelser över tiden. Inte heller det gynnar ju direkt debatten.

Den som klickade i kyrkan borde verkligen tänkt sig för innan han satte igång den här tråden :).
 
Även jag har följt denna tråd med stort intresse, eftersom jag inte bara är fritidsfotograf, utan även fritidsmusiker, nämligen körsångare, vilket innebär ett antal konserter i kyrkor och liknande lokaler varje år.

Photocon skrev:
Att inte inse det och samtidigt påstå att en fotograf inte är villig att offra en söndagsmiddag för sin egoisms skull och därmed får andra att må sämre är verkligen egoism och brist på empati från den/de som har den åsikten.

Jag instämmer helt i detta. Det finns ett stort antal inlägg i den här tråden som verkar vilja ställa helt orimliga krav på fotografer mot bakgrund av att en eller annan agerat ovanligt klumpigt. Det går ofta att fotografera diskret, och en duktig yrkesfotograf har faktiskt betalt för att göra just det.

Å andra sidan har det från motsatt håll lyfts fram åsikten (i olika former) att man som fotograf ska göra allt för att ta den bästa bilden: att man har ett jobb att göra, och det går före allt annat. Detta missar perspektivet att fotografen inte är den enda som gör ett jobb på konserten. Längst fram i kyrkan står en eller flera musiker som lagt ner oerhört möda på att förbereda en bra konsert, och som i just detta ögonblick anstränger sig till det yttersta av sin förmåga för att ge publiken (som inte sällan betalar ett icke försumbart pris) en bra konsertupplevelse. I förekommande fall är alla eller en del av musikerna dessutom professionella, och då hänger deras levebröd lika mycket på att konsertbesökarna får bästa möjliga upplevelse som fotografens hänger på att han/hon levererar en bild.

Det är detta perspektiv man måste ha. Som fotograf på en sådan här konsert är man den som använder en annan människas arbete som motiv: i någon mening parasiterar man på musikerna och publiken (d.v.s. de människor är på plats för evenemangets egen skull). Å andra sidan kan förhållandet också sägas vara symbiotiskt: som musiker vill vi givetvis få publicitet som kan dra publik till nästa konsert. På alla konserter finns alltid ett eller annat störande ljud, så de flesta av oss kan nog stå ut med ett kameraklick eller två under något starkare parti av musiken, och som musiker tar jag ju mycket hellre att någon störs i några sekunder av ett par bilder som tas så diskret det går, än av människan som absolut måste sitta och hosta sig igenom hela Stilla natt, utan att ens försöka vara diskret.

Ingen tjänar på ogina attityder åt något håll, men det är fotografen som är "inkräktaren" och har att se till att han/hon inte stör -- även om det innebär att man inte kan ta den där perfekta bilden under det finstämda sopransolot, utan får nöja sig med den förmodligen fullt användbara bilden när hela kören plus orkester tar i i fortissimo.

Till allmän etikett (för fotografer såväl som för publik) hör givetvis också att man kommer i tid till konserten, så att man inte måste stövla in i lokalen när musiken börjat. Kan man inte undvika att komma sent ser man till att vänta vid dörren tills den musik som spelas tar slut innan man går in. Man går inte omkring under ett musikstycke -- sådan får man sköta mellan stycken, utan att störa eventuella presentationer. Samma sak om man absolut inte kan stanna under hela konserten. Allting som låter (nödvändiga hostningar, kameraklick, vad det nu kan vara som absolut måste göras) gör man givetvis i möjligaste mån då det döljs av andra, starkare ljud. Eftersom man är där i tid kan man i egenskap av yrkesfotograf också passa på att fråga musikerna/arrangörerna när och var fotograferingen stör som minst. Vi vill ju som sagt ha publicitet, så vi hjälper så klart gärna till med att få allt att fungera.
 
Re: Re: Re: Re: Sten-Åke...

Sten-Åke Sändh skrev:
Den senaste stora ångesten var när USA skulle placera ut sina Pershing II robotar i Europa för att få förstaslagsförmåga mot de ryska robotsilona.
Pershing II placerades ut som svar på nya ryska SS-20-robotar som hotade Centraleuropa. Utplaceringen av Pershing II och GLCM gjorde att ryssarna gick med på INF-avtalet som eliminerade mellandistansrobotar i Europa.
 
Lustigt!
Denna tråden har från en ovarsam fotograf i kyrkan utmynnat i en politisk diskussion som går från landstingets neddragningar till internationella säkerhetsfrågor och gamla krig! Man vet aldrig vart det skall sluta....he he. Vet vi förresten om kyrkofotografen var proffs eller amatör? Om han råkar vara amatör så har ju en hel yrkeskår blivit smutskastad helt i onödan...ha ha ha!
 
PMD skrev:
Det är ju inte alldeles självklart att de som satt upp skylten har rätt att förbjuda fotografering därifrån du tog bilden.

Dessutom står det ju faktiskt inte att fotografering är förbjuden. Skylten vädjar om att man inte ska ta bilder.

Var tog du bilden?

Bilden är tagen i Las Vegas. Man fick mot betalning bli fotograferad med de snygga grabbarna, så de var nog ganska angelägna om att ingen tog privatbilder.

Det var bara tjejer/damer som ville bli plåtade;-)
 
Fläsk-Tarzan skrev:
Lustigt!
Denna tråden har från en ovarsam fotograf i kyrkan utmynnat i en politisk diskussion som går från landstingets neddragningar till internationella säkerhetsfrågor och gamla krig! Man vet aldrig vart det skall sluta....he he. Vet vi förresten om kyrkofotografen var proffs eller amatör? Om han råkar vara amatör så har ju en hel yrkeskår blivit smutskastad helt i onödan...ha ha ha!

Hej !

Det var jag som var kyrkobesökaren som stördes och det var jag som startade tråden. Jag är förvånad över trådens spännvidd jag med.Väldigt kul.

Fotografen som klampade in i kyrkan såg ut att vara på uppdrag. Inte kan jag vara helt säker på det men beteendet stämmer inte på en vanlig amatör.

Jag skulle vilja veta om fotografen i kyrkan läst detta och kanske deltagit i tråden. Kanske stöter jag på honom om jag nån gång bestämmer mig för att gå ned till den lilla stadensfotoklubb...

Johan
 
Re: Re: Re: Sten-Åke...

Photocon skrev:

- - -
Inte konstigt att både politiker/journalistföraktet ökar. Vem tar politiker på allvar som kallar svenska folket för fuskare när de själva begått insideraffärer, använt sig av svart arbetskraft etc. I sanningens namn har media i alla fall hängt ut dem i viss mån. Men det finns så många andra områden som inte debatteras ordentligt.

Tycker i alla fall jag. Tänk att att kameraklick intill en kyrkbänk kan utmynna i så långa drapor som vi skrivit på denna tråd. Men tråden är viktig!

Lennart

Hej!

Ja jag tycker tråden har blivit lysande! Och du Lennart verkar verkligen ta sakers tillstånd på allvar. Och när jag läser slutet på ditt fina inlägg tänker jag. Vem lyssnar? Vem läser? Det du skrev om visioner som fanns.. var finns de idag?Alla vet men ingen lyssnar därför de som säger sanningen och klämmer våra händer i rädsla för framtiden är barnen. De är samvetena som pockar på vår uppmärksamhet och som hela tiden säger. Var inte trötta, lyft era huvuden. Ser ni inte? Världen brinner! Gör något!

Men vad skall vi göra? Klaga på fotografens klumpighet? (Någonstans bytte den här tråden perspektiv).

Jag rycks med i din dystopiska verklighetsbeskrivning. Men trådens existens inger förstås hopp!

Fotoreportagen.. Det bästa i tidningarna ju!

Johan
 
Tomasz skrev:
Bilden är tagen i Las Vegas. Man fick mot betalning bli fotograferad med de snygga grabbarna, så de var nog ganska angelägna om att ingen tog privatbilder.
Om du fotograferade från gatan så är det ganska troligt att de inte kunde förbjuda dig att fotografera, men helt säker är jag inte.

Det var bara tjejer/damer som ville bli plåtade;-)
Helt obegripligt! :)
 
Lite konstigt...eller...

...kanske inte! Symptomatiskt finns det i n g a som är så besvärliga att intervjua som andra journalister. Såväl skrivande som fotograferande.

Tänker inte på författare, porträttfotografer, naturfotografer etc. Utan just pressfolk.

Har gjort några sådana jobb och tro mig att det finns inga som är så måna om att säga: "Du, fasiken jag kan väl få kolla texten innan den publiceras".

För att inte tala om bilden. På filmtiden innan digitalkamerans display kunde ge svar direkt hur bilden blev var det inte så besvärligt, men nu vill de kolla ordentligt.

Det säger kanske det mesta. Alla inom media vet hur fel saker och ting kan bli.

Lennart
 
Re: Lite konstigt...eller...

Photocon skrev:
...kanske inte! Symptomatiskt finns det i n g a som är så besvärliga att intervjua som andra journalister. Såväl skrivande som fotograferande.

Kanske har gjort något sådant jobb även jag. Men de som jag tycker är svårast att intervjua är lärare. De får en också alltid att känna sig som en skolelev som ska få uppsatsen rättad när de vill se texten i förväg.
 
Re: Re: Lite konstigt...eller...

Kijana skrev:
Kanske har gjort något sådant jobb även jag. Men de som jag tycker är svårast att intervjua är lärare. De får en också alltid att känna sig som en skolelev som ska få uppsatsen rättad när de vill se texten i förväg.

Kanske speciellt de som man själv haft som lärare. Har gjort ett sådant jobb en gång. Visst kändes det lite underligt. Men samtidigt kul för man såg hur han envist kämpade emot sin instinkt att fortfarande se mig som sin elev.

Nej, de personer jag personligen har svårast för att intervjua är de som man i andra sammanhang haft något otalt med. Exempelvis den äldre båtbyggaren jag gjorde ett reportage om. En gång i barndomen hade jag och några kompisar tjuvrökt på hans tomt bakom en bod där en burk med Zaponlack var öppen. Det blev s a s en liten brasa! Jag kom ju ihåg det, men trodde inte han skulle känna igen mig efter 19 år.

Men det gjorde han! Nåväl, han fick skälla av sig och efter det var luften rensad och reportaget verkade nästan vinna på det.

Andra gånger har det varit värre; om man varit rivaler om samma tjej. Eller ve och fasa: Tjejen som man bara var ihop med för ett onenightstand och lovade att höra av sig till och inte gjorde det. Sedan flyttade hon, återvände efter ett antal år till en stad i närheten i egenskap av textilkonstnärinna. Det repet gick inte bra alls.
För att inte tala om hur jävligt det kändes att intervjua en f d flickvän som bedragit och övergivet mig.

Fan, klockan är mycket. Känns som jag svamlar OT här.

Jag tycker vi avslutningsvis ber Johan Gerle att ta reda på fotografen som störde kyrkofriden så att hans version av händelsen kommer fram.
Förmodligen skulle den stackarn känna sig som kättare inför en samlad inkvisition efter att läst igenom hela tråden.

Lennart
 
Re: Lite konstigt...eller...

Photocon skrev:
...kanske inte! Symptomatiskt finns det i n g a som är så besvärliga att intervjua som andra journalister. Såväl skrivande som fotograferande.

Tänker inte på författare, porträttfotografer, naturfotografer etc. Utan just pressfolk.

Har gjort några sådana jobb och tro mig att det finns inga som är så måna om att säga: "Du, fasiken jag kan väl få kolla texten innan den publiceras".

För att inte tala om bilden. På filmtiden innan digitalkamerans display kunde ge svar direkt hur bilden blev var det inte så besvärligt, men nu vill de kolla ordentligt.

Det säger kanske det mesta. Alla inom media vet hur fel saker och ting kan bli.

Lennart

Jag har försökt göra ett bildrep om en ataljéfotograf. Det gick inte alls bra. De var helt oförstående för hur man jobbar som bildjournalist. Hon skulle posera ständigt. Jag var i kontakt på med två ganska kända fotografer varav den ena kunde ge mig en halvtimme. Vore jag skiterfaren så skulle jag kanske nappat men tackade för intresset men avböjde. Den andra skicka ett SMS om att hon skulle höra av sig och jag väntar fortfarande...

Det blev den lokala fotografen hemma i stan, men det var svårt som sagt.

En annan yrkeskategori som är lite jobbiga att ha att göra med är militärer. Det verkar fan vara genetiskt att de ska kolla och censurera.

Kort och gott så handlar det väl om att ta folk på rätt sätt. Skulle önska att det fanns en funktion i kameran som satte bildskärmen ur funktion oavsett om man trycker på preview-knappen. Likaså skulle jag vilja ha en pin-kod på min kamera. Små saker som skulle göra min dag bättre.

Mvh
Maverick
 
Fast jobbigast för en själv emotionellt är reportage om partier/sammanslutningar/sekter som har en ideologi/budskap/åsikter som diametralt står emot ens egna.

Då ska man ju enl alla journalistiska/etiska regler absolut inte låta sin egen avsky återspeglas i varken ord eller bild. Alltså strikt neutralitet gäller.

Det är mycket svårt. Måste nog erkänna att jag trots detta valt ut lite mindre smickrande bilder ibland. Texten har hållits med exakta citat och sedan har man intevjuat "motståndarsidan" som man själv sympatiserar med och kört med samma wxakta citat från dem.

Ändå verkar det som om ens avståndstagande lyser igenom i texten på något sätt. Bilderna har aldrig mött några protester, men jag har blivit hotad i efterhand med ganska kraftigt våld för textens innehåll. Ändå vet jag att jag bara exakt återgett vad personerna sagt.

Men eget tyckande och tänkande kan man ägna sig åt i exv konsertrecensioner. Sidan 2 i de flesta tidningar innehåller ju oftast en ledare och ledarstick där tidningens officiella hållning till olika företeelser förs fram. Och ledaren skrivs av en chefredaktör (en tjänst som faktiskt är "politiskt" tillsatt mer eller mindre). Sedan finns det ju plats för kolumnister som är professionella tyckare.

Men rena reportage om sådant här är mycket svårt, tycker jag. I demokratins namn måste ju alla ha sin rätt att framföra åsikter. Även sådana åsikter som slår just mot demokrati. Yttrandefriheten är ju en av grundpelarna i demokratin.

Lennart
 
Re: Re: Re: Re: Re: Sten-Åke...

PMD skrev:
Pershing II placerades ut som svar på nya ryska SS-20-robotar som hotade Centraleuropa. Utplaceringen av Pershing II och GLCM gjorde att ryssarna gick med på INF-avtalet som eliminerade mellandistansrobotar i Europa.

Jag pratade om ångest och inte vems fel det eventuellt var. Man kan emellertid inte se SS-20/Pershing II krisen isolerad. Jag tror både ryssar och amerikaner insåg att de gått för långt när det begav sig lyckligtvis, precis som under Cuba-krisen. Ryssarna hade byggt en buffert av de övriga östsstaterna efter kriget runt sig. Detta var inget annat än ett geografiskt resultat av ryssarnas paniska invasionsskräck efter den fullständiga ödeläggning som skett av landet från dess västligaste gräns ända till Ural. Mycket av det ryssarna gjorde under kriserna i Ungern och Tjeckoslovakien kan förstås mot bakgrund den, om än inte ursäktas.

Ryssland/Sovjet hade och har fortfarande inga naturliga hinder mellan sig och sina "fiender" som exv. USA alltid haft. USA har aldrig upplevt något verkligt invasionshot mot sitt hjärtland och man har haft svårt överhuvudtaget att förstå sig på sin omvärld (vare sig den bestått av Ryssland, Iran, Afghanistan eller inte minst Irak) och det lider hela världen av idag. Ryssland har angripits ett antal gånger ända från Djingis Khans dagar både från öster, väster och söder och Sovjet var ifrågasatt sedan dag ett och angreps av flera andra europeiska stater redan på 1920-talet. Många europeiska stater hade stora ekonomiska intressen i Ryssland (inklusive Sverige) att försvara och inte minst ogillade de tanken på att den ryska marknaden skulle göras helt oåtkomlig för dem.

Ryssarna å andra sidan var och är ett folk som är fullständigt besatt av tanken på sin fysiska och politiska säkerhet och jag tror inte alla har förstått vilken roll det spelat och spelar. Bästa sättet att stärka den sovjetiska statsledningen historiskt var alltid att öka hotbilden utifrån för då om inte förr ställde sig ryssarna bakom en statsledning som annars tagit dom som gisslan och mördat och förföljt miljoner av dom hämningslöst.

Det var dock USA som hade allt att vinna på att ställa ut sina robotar i Europa och så är det fortfarande. Huvudsyftet är fortfarande att kunna slå ut ryssarnas långdistansrobotar i deras silos. Det är inte i omsorg om oss europeer vi nu riskerar att dras in i en ny rustningsspiral. Polackerna riskerar inte bara sina sin egen säkerhet i detta nya robotspel, utan även EU:s och vi själva riskerar att tas som gisslan även denna gång. Det som är märkligt är att det inte pågår någon debatt om detta. Vår press har aldrig kunnat hantera mer än en stor fråga i taget och nu skriver alla mest om "miljön".

Situationen denna gång upplevs förmodligen som ännu mer provocerande av ryssarna, än då det sist begav sig. Systematiskt har EU och USA med gemensamma krafter demonterat det som ryssarna sett som sin säkerhetzon och nu planerar man att sätta ut robotar i just denna, samtidigt som man försöker övertyga ryssarna om att man är deras vänner och att man istället siktar på Iran. Är det någon som fortfarande är förvånad över om ryssarna är minst lika skeptiska över detta som Doktor Dengrot och är på väg att få spel?

Våra journalister har en stor uppgift nu när gränserna öppnats till Ryssland att öka förståelsen för hur Ryssland fungerar och hur ryssarna tänker. Vi har fullständig teckning av de amerikanske primärvalen ner till Hilarys minsta pormask och skoskav, men vi vet fortfarande nästan ingenting om vår största och närmaste granne. Ryssland är trots sin stora befolkning och enorma yta en icke nation för oss - ett svart hål. Jag tror faktiskt vi är i stort behov av en ny Jacob Dahlin. Han gjorde väldigt mycket under sin korta tid för att nyansera bilden av vår kanske viktigaste grannation.

Det här var lite OT men det finns en koppling till Lennarts konstaterande att dagens press kanske inte täcker in de mest angelägna frågorna.
Fotografer/journalister är annars bara att gratulera, eftersom Ryssland nu ligger där öppet (utom flygplatser och militära installationer förstås :) ) och väntar på oss med sitt folk och sina fantastiska gamla miljöer, en stor skillnad mot hur det var under under sovjettiden. Vilka fotoreportage finnas det inte som väntar att bli gjorda där? Reportage som kanske kan minska all gammal misstänksamhet och gamla fördomar och leda till en varaktig avspänning istället för nya kalla krig. Det är ingen bra ide´ att mota in ryssarna i hörnet igen och sikta på dom från ännu närmare håll!
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar