Anders Östberg skrev:
Det är inte bara toppchefer på Adobe som ska betalt, jag läste någonstans att det är cirka 50 utvecklare (vet inte om det stämmer) och dom ska ju ha lön också. Det är dyrt att utveckla och underhålla programvara.
Näe, att utveckla mjukvara är billigt, väldigt billigt. Jämförbara aktiviteter hittas inom konst, humaniora osv.. Med Adobe som ett mycket bra exempel, Adobe är ett världsledande och världsomspännande företag, ändå är det bara 50 utvecklare, alltså de som "tillverkar" produkten. Kika på ett världsledande företag inom någon annan branch, där snackar vi ofta om bokstavligt tusenfalt fler inom utveckling och tillverkning.
De allra flesta, över 90%, som jobbar inom IT, sysslar inte med att skriva kod för sluten mjukvara där man sedan tar in pengarna på licenser för kopior. Näe, de jobbar som nätverkstekniker, driver webbhotell och hostingföretag, är div. olika sorters IT-konsulter, säkerhetsexperter, sysslar med support, gör hemsidor, jobbar ofta inom reklambranchen osv.. För alla dessa så spelar fri eller ofri mjukvara ingen roll vad beträffar hur och vem som betalar lönen.
Jag brukar ta följande hypotetiska exempel:
Företag A vill sänka sina kostnader för mjukvara och börjar använda det fria programmet Z, konkurrenten B får nys om det och vill göra samma sak, men de har lite högre krav och behöver göra några mindre förbättringar i programmet, de räknar på det och kommer fram till att det trots allt blir lönsamt att hyra in en specialist för att göra förändringarna, specialisten får således betalt för att utveckla gratis mjukvara. Specialisten gör sedan ändringarna offentliga i enlighet med GPL-licensen eftersom de även är distributör. Företag A ser då att det nu finns en uppdaterad version som är bättre än den version de har, de uppdaterar givetvis men upptäcker en liten bugg introducerad av specialisten som B aldrig märkt av, en av de anställda på företag A hittar felet och fixar buggen (en till avlönad kodare). Konkurrenten blir givetvis glad åt buggfixen och uppdaterar.
Summa summarum:
* A är nöjd och tjänar på mindre utgifter.
* B är nöjd och tjänar på mindre utgifter.
* Specialisten fick betalt och är nöjd.
* Den anställde hos A fick givetvis sin lön och är också nöjd.
* De som driver programprojektet är givetvis också glada för att ha fått hjälp med förbättringar och buggfixande av specialisten och den anställde hos företag A.
Dessutom, resten av världen har nu fått en förbättrad version av programmet att ladda hem om de har behov av det, den enda som inte är glad är det företag som inte fick kränga en uppdatering till sitt icke fria program. Börjar man sedan se det i lite större sammanhang, i stil med hela länders offentliga förvaltning, administration, försvar, sjukvård, skolväsende m.m. så ser man snabbt snöbollseffekten och antalet utvecklare bakom..
De sista under 10 procenten byter med andra ord bara arbetsgivare, från företag inriktade på att sälja licenser för kopior av program med hemlig källkod, till de stora användarna eller till konsultföretag. En flytt från produkt till tjänster alltså. Utvecklarna kommer således närmare användarna vilket är mycket positivt för all utveckling, och sett i stor skala så kan fri mjukvara även få en viss inverkan på allt från handelsbalans, arbetstillfällen, skatter med mera. Det är alltså användarna som i slutändan tjänar på det, det vill säga, du, jag och i stort sett alla andra.
För en liten fördjupning, varför det kan vara mycket ekonomsikt sunt för stora företag, såsom t ex. IBM, Oracle osv. att satsa på fri mjukvara förklarar Joel Spolsky på ett mycket bra sätt i sitt
Strategy Letter V. Det är ju inte så att t ex. IBM helt plötsligt börjat idka välgörenhet, deras främsta mål är att tjäna pengar som alla andra företag, det handlar om "substitutes and complements" och "Commoditize your complements", man förstår det när man läst Joels strategy letter, han har lyckats förklara mikroekonomin bakom på ett lättläst sätt. Det kan dock ta ett tag innan "kronan trillar ned", vi är ju alla uppväxta och skolade i och för ett mer industriellt tänkande, vilket är helt naturligt. Men samhället befinner sig i en förändring där industrisamhället är på utåg i likhet med tidigare bondesamhälle. Men sånt här går inte över en natt, vad vi går emot står skrivet i stjärnorna sas., våra barnbarn kanske kommer att kunna sätta ett namn på det i framtiden.
Ett annat lästips för att förstå utvecklingsmodellen bakom fri mjukvara är
The Cathedral and the Bazaar av Eric S. Raymond. Han beskriver sina erfarenheter från sitt första programprojekt (fetchmail) utvecklat med Basaar-modellen, hans initiala syn var citat:
"the Linux community seemed to resemble a great babbling bazaar of differing agendas and approaches out of which a coherent and stable system could seemingly emerge only by a succession of miracles".
Men allt eftersom så förstod han och skrev "Bazaaren" från sina erfarenheter, detta dokument gjorde honom världsberömd, han är numer känd som ESR. Denne ESR lutar dock mer åt OSS än fri mjukvara och är en av OSS-världens frontfigurer.
Fri mjukvaras frontfigur är framförallt Richard M. Stallman, känd som RMS. Richard var den som började att skapa det fria
operativsystemet GNU, som senare fick Linus Torvalds unixliknande Linux som sin kärna. RMS startade också
Free Software Foundation och var initiativtageren och den ursprunglige författaren till
General Public License (läs den, den förklarar en hel del).
För en himla massa fördjupande läsning om fri mjukvara, dess moral, etik, politik osv. så ger ett besök på
gnu.org/philosophy många länkar i ämnet.
Var hittar man då FOSS (free and open source software) mjukvara som är helt fri att tanka hem och använda? Den största sajten är utan tvekan
sourceforge.net med sina
över 1 200 000 olika programprojekt, det mesta är för GNU-system med Linux som kärna, men mycket är för windows eller är helt plattformsoberoende.
Ett annat liknande ställe är
Savannah som är kopplat till GNU/FSF och är inriktat på fri mjukvara, inte OSS, jag har dock ingen aning om hur många tusen olika projekt som är hostade där.
Hela
Linuxdistributioner kan hittas på bla. svenska SUNET. Mandriva, Ubuntu, SUSE och Fedora är kanske de som är bäst lämpade för en nybörjare som ha det enkelt och så "färdigtuggat" som möjligt i början av utforskandet av en hel värld utanför Microsofts kontroll.