electra
Aktiv medlem
För några år sedan drabbades jag av ett sår på foten, vilket är allvarligt när man har diabetes. Såret skulle dokumenteras på sjukhuset med hjälp av en poloraidkamera med extremt futuristisk design. Sköterskan (som jag givetvis redan pratat foto med...) berättade att det var första gången hon använde kameran. Nå, jag låg ner, kameran blixtrade och snart skulle vi analysera resultatet. De två första bilderna var totalt otolkbara. Påminde inte alls om min fot. Och vi funderade, vred och vände. När hon tog bild tre hade jag koll på vad som hände. Problemet? Jo, hon höll kameran upp och ner. De första bilderna visade ett tak med en lampa i kraftig oskärpa. Fjärde bilden blev bättre...