Varför jag blivit en sämre fotograf
- Trådstartare quarc
- Start datum
Makten
Aktiv medlem
Hahaha! Ja, men jag har ingen tjej, så jag får agera sådan åt mig själv ibland. Det kanske är därför? :-DNemesis skrev:
Martin: tycker du träffat huvudet på spiken i alla fall som jag känner det. Säker på att du inte är tjej
Jag tror att det är många som känner nån slags ångest över att låta bli att ta bilder när man ändå har kameran med sig. Det upplever jag själv, men jag märker också att bilderna blir bättre ju mer jag motarbetar denna ganska irrationella drift att ta massa onödiga bilder. Kanske är det så att kvinnor inte känner denna prestationsångest inför sig själva på samma sätt? Män är ju ofta mycket mer inriktade på teknik, och med det följer också massa nackdelar. Det paradoxala är dock att "gammeltänket" innebär att man planerar mer och är mer medveten om sin fototeknik på sätt och vis. Det kanske inte alls har med det här att göra egentligen? Jag får ofta en känsla av att otekniska människor tar bättre bilder. Det är väl ganska naturligt i och för sig, då de flesta har en dominant hjärnhalva, och det tekniska och det konstnärliga ligger i varsin halva.
Nu snurrade jag kanske bort mig lite. Men vad jag menar är att man lika gärna kan vinna på att INTE tänka så mycket när man fotar. Det beror på om man är teknisk av sig eller inte. Kvinna eller man kanske också skiljer? Gemensamt bör i alla fall vara att man alltid vinner på att inte ta bilder i onödan. Åtminstone när man passerat det första nybörjarstadiet där man lär sig av det man ser på displayen.
Tillägg: Mina hjärnhalvor ligger förresten i ständig konflikt med varandra, hehe.
Senast ändrad:
alf109
Aktiv medlem
Skulle vara intresant med lite tips och idéer om hur vi kommer vidare i vår utveckling som fotografer alldeles oavsett fotograferingsapparat.
Själv har jag svängt från att tidigare skaffa nya prylar och söka nya motiv när det känns trögt till att försöka begränsa mig mer i stället. Har numera sällan mer än en fast brännvidd på ett hus med mig när jag fotar. Jag kör dessutom med samma brännvid i längre perioder för att jag tycker att det skärper mitt seende. Eftersom jag mest fotar gatufoto funkar detta, men jag kan tänka mig att andra vägar måste sökas vid andra typer av fotograferande?
Men min poäng (om det är en poäng) är att jobba sig igenom sina svackor då jag tror att just detta att man upplever frustration är ett tecken på att man är på väg att ta nästa steg. Vad tycker ni andra?
Själv har jag svängt från att tidigare skaffa nya prylar och söka nya motiv när det känns trögt till att försöka begränsa mig mer i stället. Har numera sällan mer än en fast brännvidd på ett hus med mig när jag fotar. Jag kör dessutom med samma brännvid i längre perioder för att jag tycker att det skärper mitt seende. Eftersom jag mest fotar gatufoto funkar detta, men jag kan tänka mig att andra vägar måste sökas vid andra typer av fotograferande?
Men min poäng (om det är en poäng) är att jobba sig igenom sina svackor då jag tror att just detta att man upplever frustration är ett tecken på att man är på väg att ta nästa steg. Vad tycker ni andra?
JanOlofHärnström
Aktiv medlem
Jag tycker att det är kul att diskutera "bild" utan tekniska aspekter. Budskap, innehåll etc...
Jag är också intresserad av tekniken och saknar definitivt inte den analoga tiden.
De avancerade DSLR-kamerorna är fantastiska verktyg.
En författare eller kompositör som får skrivkramp lägger nog inte över problematiken på skrivmaskinen vs ordbehandlaren.
Min inspiration kommer ofta från att studera andras bilder. Via nätet eller bildböcker.
Jag är också intresserad av tekniken och saknar definitivt inte den analoga tiden.
De avancerade DSLR-kamerorna är fantastiska verktyg.
En författare eller kompositör som får skrivkramp lägger nog inte över problematiken på skrivmaskinen vs ordbehandlaren.
Min inspiration kommer ofta från att studera andras bilder. Via nätet eller bildböcker.
Grimmer
Aktiv medlem
Kanske väskan är lösningen för folk med för stor köplust?
Min väska rymmer bara 4 objektiv + en blixt, så jag får vackert hålla mig till dom. Visst kan jag skaffa fler men jag får max med mig 4 så varför? Eftersom det är en midjeväska så blir den lite väl tung med allt i, så jag brukar ta med 2 objektiv eller 1 + blixt. Begränsad utrustning, javisst, men med mycket större rörelsefrihet.
Makten: Jag känner igen mig i "tvånget med att komma hem med bilder" och jag kommer oftast hem med bilder men jag rensar då och då bort allihop om jag inte känner att de fyller någon mening. Mao. lite digitalfinger men lider inte pga det.
Min väska rymmer bara 4 objektiv + en blixt, så jag får vackert hålla mig till dom. Visst kan jag skaffa fler men jag får max med mig 4 så varför? Eftersom det är en midjeväska så blir den lite väl tung med allt i, så jag brukar ta med 2 objektiv eller 1 + blixt. Begränsad utrustning, javisst, men med mycket större rörelsefrihet.
Makten: Jag känner igen mig i "tvånget med att komma hem med bilder" och jag kommer oftast hem med bilder men jag rensar då och då bort allihop om jag inte känner att de fyller någon mening. Mao. lite digitalfinger men lider inte pga det.
Nemesis
Aktiv medlem
Ett sätt för mig är att vara med i "Den Andra Bilden" se http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=64983
En övning i bildskapande
Grimmer
Aktiv medlem
En variant är väl att ge sig på och fota i en genre som man aldrig sysslat med tidigare. Först läsa på ämnet, sen hämta inspirationsbilder på ex. webben, leta reda på lämpliga områden/objekt för att sen ge sig ut och fånga allt med kameran.
Bara för att se vad man kan åstadkomma och om man kan tänka sig att göra om det. Har man inte prövat så vet man ju inte om man gillar det... :O)
Tomasz
Aktiv medlem
Precis som Peter har jag också funnit "Den andra bilden" som en utmärkt möjlighet att utvecklas, och roligt är det också.
Annars har jag, lite på bananskal, blivit porträttfotograf på jobbet. Alla CV ska ha en bild numera, och det är fantastisk roligt att fotografera människor. Ansiktsuttryck ändrar sig blixtsnabbt och man måste verkligen lära sig att fånga en personlighet på bild.
Men såklart ett jäkla slit att sedan framställa "kopior" i tre olika format, både i färg och svartvitt.
Ett lugnare intresse som jag fått är att fotografera min stadsdel. Det byggs som aldrig förr numera, och om några år är det bara mina och andras bilder som kan visa hur det en gång såg ut.
Sådana här bilder är tacksamma för att man kan återvända dagen efter och ta om bilden om man inte är nöjd.
Nemesis
Aktiv medlem
[OT]
Fotade också CV på jobbet tills jag ville sälja prints (A4 för 19 så tyckte dom styrande i Stockholm att företaget skulle dela ut bilderna till dom som ville ha. När jag påpekade att jag hade upphovsrätt till bilderna och påminde att företaget inte kan använda bilder hur dom ville utan att fråga mig blev jag utbytt, med kommentaren "jag hade en för professionell attityd"...!
De som till slut fotade CV hade aldrig fotat i studio eller använt blixtar förut så det blev som det blev.
[/OT]
Fotade också CV på jobbet tills jag ville sälja prints (A4 för 19
så tyckte dom styrande i Stockholm att företaget skulle dela ut bilderna till dom som ville ha. När jag påpekade att jag hade upphovsrätt till bilderna och påminde att företaget inte kan använda bilder hur dom ville utan att fråga mig blev jag utbytt, med kommentaren "jag hade en för professionell attityd"...!De som till slut fotade CV hade aldrig fotat i studio eller använt blixtar förut så det blev som det blev.
[/OT]
SM0SBI
Aktiv medlem
Jag kan lätt komma hem med minst 500-700 bilder efter sonens fotbollsmatch (2x20 min). Gäller ju att använda avtryckaren man fick med kameran.
Men man är ju lätt skadad, jobbar med pressfoto. Min prinsip är desto fler bilder desto fler bra bilder...(självklart med tanke bakom varje bildserie) Jag kan aldrig bara ta en bild, måste alltid ta en serie och det är alltid en bild som är bättre en dom andra!
Jag har gått mot mer minne i kameran, nu har jag 8+4 gb i kameran, dessutom har jag alltid två kameror så jag har med mig 24 gb minneskort
Men man är ju lätt skadad, jobbar med pressfoto. Min prinsip är desto fler bilder desto fler bra bilder...(självklart med tanke bakom varje bildserie) Jag kan aldrig bara ta en bild, måste alltid ta en serie och det är alltid en bild som är bättre en dom andra!
Jag har gått mot mer minne i kameran, nu har jag 8+4 gb i kameran, dessutom har jag alltid två kameror så jag har med mig 24 gb minneskort
Makten
Aktiv medlem
Du har inte funderat på att semestra på intressantare ställen?? 13 bilder skulle det få plats på 256 meg för mig. På två veckor verkar det svårt att inte hitta fler saker som man verkligen vill fotografera:-D
Annars kan man ju låta bli att ta de där dåliga bilderna i serien istället;-)
raderad12
Aktiv medlem
Så med den logiken så har man ett icke-intressant liv om man tagit och sparat 1900 bilder på ca 4 år.. Mån tro vad de som reser helt utan kamera har att säga om det?
Jag får in ca 50 bilder på 256MB om jag fotar RAW (EOS 300D), och kanske ca 75st med jpeg. Lite då beroende på ISO och "grylliga" motiv.
Vad i hela fridens namn gör ni med alla bilder? Trots att jag som verkar ta sisådär 100 gånger färre bilder än vissa och ändå inte ens tar ut hälften på papper, så har jag ändock fotoalbum i hyllmeter så att bokhyllan dignar under tyngden och dessutom en hel del inramat på mina väggar. Har ni typ 3-400 fotoalbum? Eller gillar ni att kika i datorn på samma motiv ur femtielva vinklar? Jag fattar det inte, jag köper inte heller att man måste ta 99 bilder för att få en bra.
peber
Aktiv medlem
Intressant tråd! Får en icke-pentax-ägare uttala sig? ;-)
Jag har fotat i runt 30 år; de första 27 åren enbart dia och de senaste 3 åren digitalt varav det sista året med digital systemkamera. När jag fotade dia hade jag en hyfsat enkel systemkamera med ett par fasta objektiv och en telezoom. Allt fick plats i en ganska liten väska som stort sett alltid var med. Men till slut tröttnade jag ändå. Varför? Filmkostnaden! Plus efterarbetet; det ligger diabilder som är flera år gamla hemma och väntar på ramning; jag tror aldrig de kommer att bli ramade, däremot kan de bästa bli scannade med scannern jag köpte innan analoga kameran la av förra sommaren.
När den kraschat (15 år gammal, behöver ny slutare, inte värt pengarna) blev det ett digitalhus istället. Jag skaffade även ett par riktigt bra objektiv som jag tidigare inte ansett mig ha råd med. Nu har jag en utrustning som är fysiskt både mycket större och tyngre än den gamla vilket gör den svårare att alltid ha med men det har jag löst med en ryggsäck som för det mesta får hänga med. Och nu kan jag knäppa hur mycket jag vill, det kostar ju "inget" (jag räknade ut att inkl backupdisk kostar varje bild jag sparar cirka 10 öre i diskkostnad)!
Eftersom jag alltid fått snåla på film så gör jag det lite "per automatik" nu när jag kör digitalt. Jag använder bara "digitalfingret" om motivet så kräver, annars kör jag singelexponeringar. MEN jag har möjligheten att ta några extra rutor när jag exvis tar porträtt så jag slipper upptäcka efter två veckor när filmen kom tillbaka att han/hon blundade... Sen rensar jag hårt i datorn...
Datorn ja... jag använder den ungefär som ett mörkrum, dvs bara lite efterjustering, inget mer. Jag har precis skaffat Adobe Lightroom, gillar det skarpt! Sen har jag en ganska bra skrivare också så jag kan själv skriva ut mina bästa bilder och sätta på köksväggen alternativt ge bort, det är alltid uppskattat och ett bra sätt att marknadsföra sig.
Vad vill jag egentligen ha sagt? Jo, jag har utvecklats mer som fotograf på det senaste året än vad jag gjorde på flera år när jag fotade analogt. Jag behöver inte tänka på kostnaden för materialet längre på samma sätt och jag kan få en direkt respons antingen via skärm eller utskrift. Love it!
Fast visst kan jag "dräggla" över en kamera typ Leica men i dagsläget i så fall mer över en M8... ;-)
/Per
Jag har fotat i runt 30 år; de första 27 åren enbart dia och de senaste 3 åren digitalt varav det sista året med digital systemkamera. När jag fotade dia hade jag en hyfsat enkel systemkamera med ett par fasta objektiv och en telezoom. Allt fick plats i en ganska liten väska som stort sett alltid var med. Men till slut tröttnade jag ändå. Varför? Filmkostnaden! Plus efterarbetet; det ligger diabilder som är flera år gamla hemma och väntar på ramning; jag tror aldrig de kommer att bli ramade, däremot kan de bästa bli scannade med scannern jag köpte innan analoga kameran la av förra sommaren.
När den kraschat (15 år gammal, behöver ny slutare, inte värt pengarna) blev det ett digitalhus istället. Jag skaffade även ett par riktigt bra objektiv som jag tidigare inte ansett mig ha råd med. Nu har jag en utrustning som är fysiskt både mycket större och tyngre än den gamla vilket gör den svårare att alltid ha med men det har jag löst med en ryggsäck som för det mesta får hänga med. Och nu kan jag knäppa hur mycket jag vill, det kostar ju "inget" (jag räknade ut att inkl backupdisk kostar varje bild jag sparar cirka 10 öre i diskkostnad)!
Eftersom jag alltid fått snåla på film så gör jag det lite "per automatik" nu när jag kör digitalt. Jag använder bara "digitalfingret" om motivet så kräver, annars kör jag singelexponeringar. MEN jag har möjligheten att ta några extra rutor när jag exvis tar porträtt så jag slipper upptäcka efter två veckor när filmen kom tillbaka att han/hon blundade... Sen rensar jag hårt i datorn...
Datorn ja... jag använder den ungefär som ett mörkrum, dvs bara lite efterjustering, inget mer. Jag har precis skaffat Adobe Lightroom, gillar det skarpt! Sen har jag en ganska bra skrivare också så jag kan själv skriva ut mina bästa bilder och sätta på köksväggen alternativt ge bort, det är alltid uppskattat och ett bra sätt att marknadsföra sig.
Vad vill jag egentligen ha sagt? Jo, jag har utvecklats mer som fotograf på det senaste året än vad jag gjorde på flera år när jag fotade analogt. Jag behöver inte tänka på kostnaden för materialet längre på samma sätt och jag kan få en direkt respons antingen via skärm eller utskrift. Love it!
Fast visst kan jag "dräggla" över en kamera typ Leica men i dagsläget i så fall mer över en M8... ;-)
/Per
Makten
Aktiv medlem
Nej, inte direkt. Semestra gör man väl för att se något nytt bland annat, så då bör ju chanserna till fina foton vara större. Hemma kan man ju allt utan och innan, och man (jag) går inte direkt omkring med kameran om halsen hela dagarna.
Jag är mest förvånad över hur man som fotointresserad inte tar fler bilder än så på två veckor. Jag tror att de flesta tycker det är lite märkligt.
För det första skriver jag inte ut mina bilder. Jag har liksom inget intresse av att ha dem på papper. Alltså spelar det ingen större roll att man har väldigt många. Analogt har jag inte fotat mer än 10-20 rullar under hela mitt liv.
För det andra så rensar jag bort minst hälften av bilderna när jag kommer hem och kan titta på dem i lugn och ro. Ibland sparar jag inte en enda.
Jag fotar RAW + JPG, och slänger sen alla RAW-filer där JPG-bilden "duger", det vill säga där jag tycker att vitbalansen duger och där jag inte behöver göra några större justeringar i övrigt. Detta gör att jag på en gigabyte får in ungefär lika många bilder som jag hade fått med ett 256-megskort i JPG. Inte särskilt många alltså. Några rullar film.
Det där med att ta bildserier kan ju vara bra, men då är det ju ingen vits att behålla de bilder i serien som inte blev bra. Att sitta och titta på hundratals bilder varav några få är intressanta är precis som du antyder inte ett dugg roligt. Släng allt som inte är bra!
Väte
Aktiv medlem
ang "digital finger".
Jag kör fortfarande helt analogt. Kanske inte så jätte länge till, men i alla fall.
Personligen har jag märkt att sedan jag byte upp mig från en gammal Canon EF till en Nikon F5, där jag inte behöver dra fram filmen eller pilla med fokus så har jag också blivigt en sämre fotograf. Det är enklare att bränna av en halv rulle film på något helt menningslöst.
Sedan förstår jag mig inte riktigt på press fotograferna som inte kan komma hem med mindre än 500 bilder. Det måste väl ändå vara möjligt att få ett par bra bilder även ifall man nöjer sig med 200, eller?
Det kanske är dags att gå tillbaka till en gammal mätsökar kamera igen... eller vad tror ni?
Jag kör fortfarande helt analogt. Kanske inte så jätte länge till, men i alla fall.
Personligen har jag märkt att sedan jag byte upp mig från en gammal Canon EF till en Nikon F5, där jag inte behöver dra fram filmen eller pilla med fokus så har jag också blivigt en sämre fotograf. Det är enklare att bränna av en halv rulle film på något helt menningslöst.
Sedan förstår jag mig inte riktigt på press fotograferna som inte kan komma hem med mindre än 500 bilder. Det måste väl ändå vara möjligt att få ett par bra bilder även ifall man nöjer sig med 200, eller?
Det kanske är dags att gå tillbaka till en gammal mätsökar kamera igen... eller vad tror ni?
raderad12
Aktiv medlem
Ja, de flesta av mina bilder är också tagna på semestern.
Säger inte det dig något?
Det är precis det jag menat i tidigare inlägg med frasen "hitrate". Med min gamla analoga kamera, som _tyvärr_ är analog (OBS. tyvärr), så har jag en betydligt högre hitrate än med digitalkameran, och det beror inte på att den gamla är analog, ingen kan ju anklaga mig för "digitalfinger" med logiken; även en blind höna..
Det beror på flera saker har jag kommit underfund med. Med den gamla kameran ser jag vad jag pysslar med bättre på grund av en sökare med 3 gånger större yta och jag kan fokusera mer fritt som jag vill, och jag kan koncentreara mig på det viktiga, inte kamerans alla kontroller som tar uppmärksamhet. "Focus on taking pictures, not the controls" som Leica så väl uttrycker det. Gamla kameran med 28 eller 50mm går dessutom ned i en normal innerficka så den är också lättare att ha med sig - en kamera som ligger hemma när man själv är ute tar inga bilder.. Men tyvärr är den inte digital, så då kommer denna bedrövliga väntan på framkallning, ingen iso som kan ändras vid behov och sas. en fast vitbalans, dessutom får jag acceptera en lägre kvalitet på de bilder jag vill ha digitalt.
Man skulle kunna jämföra mig med köparen av ett armbandsur i slutet på 70-talet som ville ha ett modernt elektroniskt urverk dock med vanlig urtavla och visare, inte digitala siffror, miniräknare och annat inbyggt tjafs. Fast med kameror idag är det värre, eftersom det faktiskt fanns sådana klockor att köpa då även om det i försäljarna ögon sågs som hopplöst omodernt och rent bakåtsträveri.
Makten
Aktiv medlem
Jo, att ordet "ibland" har olika innebörd för dig och mig, samt att jag är väldigt självkritisk. Det är ytterst sällan jag raderar rubbet, men det händer. Antagligen då för att jag ville experimentera med något som visade sig bli åt helsike. Ingen vits att spara på sånt, och man har då lärt sig att inte göra om samma misstag. Förhoppningsvis.
Jag är helt med på allt detta. Jag har köpt en sökarlupp till min D200 (som redan har rätt bra sökare), och det är en jäkla skillnad faktiskt. Man ser ordentligt vad man håller på med, vilket är trevligt. Alla reglage vill jag ha, men de används bara när det verkligen behövs. Oftast behöver man inte peta på nåt alls, men när man väl behöver det så är det trevligt att ha dem lättåtkomliga. Bara man låter bli att fippla för fipplandets skull så...
Sen kan jag inte bortse från den oerhörda fördelen som digitalkameran har i det att man slipper snåla när man väl hittat något man vill fotografera. Bara för att man koncentrerar sig och planerar så behöver bilden inte bli bra, och det är då smidigt att bara kunna ta en ny om man ser att skärpan hamnat fel eller exponeringen är knasig. "Digitalfinger" är ju mer att bara knäppa hejvilt på allt och alla bara för att det går. Det är en helt annan sak tycker jag. Hade jag fotat analogt och haft tjock plånbok så hade jag nog tagit nästan lika många bilder, men jag hade fått rensa hemma istället för direkt i kameran. Och förresten, hur många är det som slänger sina mindre bra neg eller förstoringar? Antagligen färre än de som slänger sina mindre bra digitala bilder.
raderad12
Aktiv medlem
Jag har också en sån men tycker fortfarande att sökaren ynklig för komposition. Dessutom blir inte sökaren mycket bättre för manuell fokusering för det (förutsatt att man har manuella objektiv som är gjord för manuell fokus), det är inte bara storleken det beror på. Själva mattheten och givetvis att det finns både microprismor och snittbild gör mycket.
