Grundkurs del 1
Så! Beställt!
Väntar med såååån spänning
300mm låter ju vansinnigt mycket och jag har höga förhoppningar. Vet iofs att det inte kommer att gå så bra på kvällarna men på dagarna ska man kunna få fina bilder.
Är det svårt att få till skärpan manuellt måntro?
Angående att få till skärpan med teleobjektiv.
Du har alltså ett zoom-objektiv så att du kan ändra brännvidden från 70-300 mm. Det är bra och brukar vara nästa objektiv man köper efter det som följde med kameran. Går lite händelserna i förväg nu, men nästa du köper i framtiden är ett ljusstarkt fast normalobjektiv, typ 50/1,8 eller 50/1,4.
Tillbaka till 70-300.
Ju mer du zoomar in och alltså får en smalare bildvinkel - tänk dig synfältet som kameran ser som en smal strut - desto större är risken för rörelseoskärpa. alltså, om du bara vickar kameran några millimeter medan du tar bilden så om ditt motiv är t.ex. 50 meter bort så flyttar sig bilden flera decimeter (orkar inte räkna exakt). Hur mycket den flyttar sig under exponeringen beror på slutartiden, så den vill man hålla så kort som möjligt. Det gäller även för att frysa motivet i rörelsen.
Alttså, motmedlet mot skakningsoskärpa är att lära sig hålla kameran stadigt eller använda stativ (vilket inte går i alla situationer) och att ha kort slutartid. En gammal tumregel säger att man ska ha 1/brännvidden, alltså med 300 mm. 1/300 s eller kortare. Den tumregeln gjordes för kameror med film som är lite större än bildsensorn du har i din kamera och du får därför samma förstoring som ett 450 mm-objektiv på en sådan kamera (multiplicera med 1,5) och därför istället bör ha 1/450 s (eller 1/500 s som är det närmaste du kan ställa in).
Skakoskärpa är den absolut största faktorn att ta hänsyn till vid fotografering med teleobjektiv. Skickliga erfarna fotografer kan använda längre slutartider än när man inte är så van. Där kan övning göra väldigt stor skillnad. Träna på att hålla kameran riktigt stadigt och krama av avtryckaren försiktigt oc håll kvar även efter exponeringen. Liknar väldigt mycket skytte faktiskt. Ett annat tips är att om du inte använder stativ att försöka hitta naturliga stativ i form av en husvägg, eller ett staket eller så.
Sen finns det en sak till som kameran hjälper till med. Du har en Sony-kamera och den har inbyggd stailiseringsfuntion, Super Steady Shot. Det fungerar så att det finns rörelsesensorer, accelerometrar, inbyggda i kameran som känner av skakningar och små "piezo"-motorer som flyttar bildsensorn "åt andra hållet" så att skakningarna motverkas. Funkar såklart inte för hur mycket skaning som helst, men du kan ta som tumregel att det hjälper till motsvarande två "bländarsteg", alltså två snäpp på slutartidsskalan (eller bländarskalan eller ISO-skalan). Det gör att om du med 300 mm kan använda 1/500 s utan SSS, så kan du få samma resultat med 1/125 s istället.
Det här är förresten en stor fördel som Sony (och Pentax) har jämfört med Canon och Nikon som inte har någon bildstabilisering inbyggt i kameran. För att få samma funktion och med dessa kameror måste man använda ett objektiv med inbyggd stabilisering istället. Fungerar ungefär likadant, men istället för att sensorn rör sig så flyttas och vickas en lins inuti objektivet. Det är dock långt ifrån alla obektiv som har det och ofta finns objektiven i varianter med och utan stabilisering, där man får betaa extra för stabilisering. T.ex. kostar Canons 70-200/2,8 med stabilisering c:a 10 000 kr mer än det utan.
På riktigt långa teleobjektiv är objektivbaserad stabilisering att föredra framför sensorbaserad därför att då blir också sökarbilden stabiliserad på vanliga DSLR-kameror och även autofokusen fungerar bättre (på Sonys nyare s.k. SLT-kameror blir däremot sökarbilden stabiliserad även med sensorbaserad stabilisering för att den elektroniska sökarbilden skapas av sensorn).
Med Sony får man alltså stabilisering med alla objektiv, men det finns också en del objektiv med stabilisering även till Sony. Då stänger man helt enkelt av kamerans inbyggda SSS och använder det i objektivet istället. jag har t.ex. ett Sigma 150-500 mm F/5,0-6,3 OS som har stabilisering i objektivet. Fungerar verkligen bra.
Det är också därför det finns dessa riktigt dyra superljusstarka objektiv vi pratat om här. För t.ex. en professionell sportfotograf som ska ta närbilder inomhus av en handbollsmatch i ganska dåligt ljus (jämfört med dagsljus dagtid) och måste få korta slutartider så är det värt dessa tiotusenlappar extra för att få ett objektiv som släpper in dubelt så mycket ljus. Samma sak för naturfotografer som smyger omkring i mörka skogar och vill få skarpa bilder på på fåglar och andra djur.
För att kunna behålla kort slutartid kan man alltså öka bländaren. Ett snäpp på bländarskalan är samma som ett snäpp på slutartidsskalan. Så bländare F/2,8 och 1/500 s ger samma ljusmängd som F/4 och 1/250 s eller F/5,6 och 1/125 s.
Varje sådant steg kallas "bländarsteg", eller som en del mera tekniskt insatta säger "EV" (= Exposure Value). På engelska hör man ofta uttrycket F-stop.
Ett EV är en fördubbling eller halvering av ljusmängden.
Det finns också en tredje parameter som bestämmer exponeringen, nämligen ISO-värdet. Förr i tiden så laddade man kameran med ljusstarka eller ljussvaga filmer och sen fick man använda det ISO-värdet (eller ASA som det ibland stod på¨filmkartongerna, vilket är samma sak). Nu kan istället ändra det direkt för varje bild om man så önskar.
En skillnad i ett steg på ISO-skalan är också ett EV.
Sländarskalans steg är: 1,4 / 2 / 2,8 / 4 / 5,6 / 8 / 11 / 16 / 22 / 32 (multiplicera med roten ur 2)
Slutartidsskalans steg är: 15 / 30 / 60 / 125 / 250 / 500 / 1000 / 2000 / 4000 (alltså 1/värdet i sekunder.)
ISO-skalans steg är: 100 / 200 / 400 / 800 / 1600 / 3200 / 6400 (högre värde desto ljusstarkare)
(Det här är de vanligaste spannen. Beroende på kamera och objektiv kan det finnas fler eller färre steg att välja mellan. En del kameror har också möjligheten att ställa in halva steg).
Har man tillgång till massor av ljus är det ganska enkelt att få bra bilder även med enklare, billigare utrustning, men vid svårare situationer börjar utrustningen göra mer skillnad.
Alla tre parametrar påverkar bilden på olika sätt.
Slutartiden: Kort slutartid ger frysta bilder och minska risken för skaningsoskärpa. med långa slutartider kan man få "rörelse" i bilden, speciellt om man panorerar så att huvudmotivet blir skarpt och bakgrunden får "fartränder".
Bländaren: Större bländare ger kortare skärpedjup så att man t.ex. kan isolera huvudmotivet och få en blurrig förgrund och bakgrund, medan mindre bländare gör att större område framåt/bakåt upplevs som skarpt.
ISO-värdet: Lägre ISO-värde ger renare finare bilder, medan högre värde gör att bilden får mer brus, dvs. blir grynigare.
De två första parametrarna kan man utnyttja åt bägge hållen för att få den effekt eller karaktär på bilden man eftersträvar. ISO-värdet däremot vill man i princip alltid ha så lågt som möjligt, jag vet ingen som eftersträvar brus avsiktligt.
Hur mycket bruset ökar med ökat ISO-värde beror på kameramodelen och framförallt vilken sensor den har. Generellt sett är nyare kameror med CMOS-sensor bättre och här går utvecklingen ganska snabbt. Med de senaste modernaste kamerorna för c:a 7000 kr är detta så väldigt mycket bättre än för kamerorna som fanns för 5 år sedan, så att man kan hålla samma slutartider och få bättre kvalitet med en sådan och ett billigt 300 mm F/5,6 än med en gammal kamera och ett svindyrt 50 000 kr 2,8-objektiv.
Kamerans sensor är antingen av CCD-typ eller CMOS-typ. CCD-sensorerna ger väldigt fina rena bilder på låga ISO-tal, men bruset ökar tyvärr ganska mycket om man skruvar upp ISO-värdet. En CMOS ger generellt sett betydligt bättre bildkvalitet på höga ISO-tal. Sony senaste 16 megapixel sensor som sitter i t.ex. A55, óch A580 (och Nikon D7000 och Pentax K5) är synnerligen bra i det avseendet och den bästa sensorn som finns på marknaden idag överhuvudtaget.
Sony A390 som vi har diskuterat här har en CCD-sensor. Med t.ex. bra blixtbelysning för porträtt osv på ISO 100-200 så ger den bättre renare bilder än vad dessa senaste dyrare kameramodeller gör, men när man ökar ISO-värdet så hänger den inte med. Skulle gissa att man får ungefär samma brus på en A390 vid ISO 800 som en A580 vid ISO 3200, alltså två bländarsteg (har inte gjort något test, bara en gissning från min sida. Säkert helt åt skogen så att någon kan få chansen att hoppa på mig). Så i framtiden om du blir biten av foto och vill kunna ha korta slutartider med teleobjektiv i svagt ljus kan det vara idë att byta kamera istället för att byta till ett ljusstarkare objektiv. De nya kamerorna (A77 och A65) som lanseras om någon månad lär ska bli helt revolutionerande bra i det avseendet.
"Kameror kommer och går, men bra objektiv de består".
/Mats