Nikon D700 (officiell tråd)

[keckax]

Nu måste jag klaga lite tror jag. Jag har utan framgång försökt begripa mig på hur i helsike jag ska få D700:an att exponera korrekt. Det verkar helt omöjligt utan att då och då ta testbilder och exponeringskompensera när ljuset ändras. Mätningen far som en jojo upp och ned, och det där med att det skulle läggas "vikt" vid vald fokuspunkt märker jag inte alls.
Oftast överexponerar kameran typ 0,7-1,0 steg konsekvent, men rätt vad det är så blir nån bild lika mycket underexponerad. Det enda mönster jag kan se är att högkontrastmotiv överexponeras och vice versa, men "omslaget" där emellan kan bli lite hur som helst. Användandet av D-lighting är ytterligare en faktor som förvirrar eftersom man hela tiden måste gå in och slå av och på funktionen om den ska fungera vettigt. Även i auto-läge kan den få för sig att totalt sota igen skuggorna i ett motiv där ADL rimligen borde valts till "hög".
Vad som funkar är att spotmäta på motivets ljusaste del och välja lämplig exponeringskompensation konsekvent. Men det känns rätt fånigt att behöva göra så med en såpass dyr kamera. Jag tycker att D200:an exponerade mycket mer förutsägbart, och med D700:an skulle jag aldrig våga fota i endast JPG utan att alltid underexponera något, i fall att kameran skulle få för sig att totalt blåsa ut halva bilden, vilket inte direkt är ovanligt.
Jag vet inte riktigt hur man ska bära sig åt, men jag får prova mig fram till något vettigt förfarande. Eftersom autofokuspunkterna är centrerade till en liten yta i mitten så förstår jag inte riktigt hur man tänkt när man givit dessa inblandning i mätningen. Hur gör man om man vill komponera om? Då blir mätningen helt fel. Inte så genomtänkt.

Vidare tyckte jag att auto-vitbalansen nästan alltid gav för kall färgtemperatur, men det visade sig gå att justera Nu har jag den ställd till "+2", det vill säga två snäpp varmare. Dock blir den helt oanvändbar inomhus, så då får man ändra till glödlampsvitbalans. Ett evigt rattande blir det.

Tråd efter tråd på DPR har avhandlats (speciellt i början) ifall D300 överexponerar eller inte. Många menade att den bränner högdagrar, men status quo verkar nu infunnit sej där även de mest envetne inser att det faktiskt finns teckning i högdagrar. Och jo, den exponerar rikligare än ex D200 0ch så gör även ""D700"" som ju detta handlar om... MEN den ska naturligtvis icke bränna högdagrar eller överexponera! Om den bränner högdagrar på löpande band =service! Jag vande mej ganska snabbt med min D300, så när skiftet kom till D700 så kändes allt normalt. Men det kändes lite ovant i början.

Nu vet ju bara du hur ditt ex beter sej, men bra är nog att veta att skillnaden faktiskt ska kännas ganska påtaglig.

/K

 

[Makten]

Att högdagrarna bränns ut om bilden består av 1/3 himmel behöver ju inte göra något, men när exponeringen är så hög att varenda liten ljus del i resten av bilden också bränns ut, så känns det lite märkligt. Det händer inte ofta, men det händer. Jag tror jag ska börja experimentera med centrumvägd mätning och exponeringslås istället. Det kanske funkar bättre i och med att jag sällan använder fokuspunkterna (manuella objektiv). Det känns som ett onödigt extra moment att hålla på och välja fokuspunkt för att mätningen ska bli rätt, när det inte behövts på någon annan kamera jag provat. Det måste vara ett helsike om man är pressfotograf förresten. Det finns ju inte en chans att man hinner bläddra fram rätt fokuspunkt av alla 51 stycken när man har bråttom. Behöver jag nämna att jag inte begriper vad man ska ha fler än typ 9 till? ;-) Väljer man färre än max aktiva så kommer man idiotiskt nog inte åt dem i hörnen, vilket är de mest användbara förutom mitten. Ogenomtänkt, igen.

Nåja, när det väl blir rätt så är bildkvaliteten otroligt bra, det är bara le och vara glad, ty det kunde sannerligen vara värre;-)

 

[Palletheking]

Jag undrar om det inte helt enkelt är så att förtitt-bilden som visas i kamerans display inte stämmer överens med den riktiga bilden. Flertalet bilder som jag tog idag där jag trodde att himlen var utblåst, visar sig nu vid datorn vara helt i sin ordning:-O Detta även i JPG, märkligt nog. Bilder som såg perfekt exponerade ut på displayen är också underexponerade på datorskärmen. Mycket egendomligt, men om det är så enkelt att jag helt enkelt får sluta lita på hur det ser ut i kameran så är det ju ingen fara.

jag upplevde iofs aldrig att D3 felexponerade men skillnaden mellan skärm och dator tyckte jag var besvärande. Min lösning var att korrigera skärmens ljushet så att den överensstämde något så när med ljusheten på min dataskärm. Nu tycker jag de matchar varandra rät bra. En ljus bild på skärmen blir ungefär lika ljus på min dator. vad gäller exponeringsmässigt tycker jag du skall ställa in spot med funktionsknappen och ställa antingen ae-l/af-l eller af-on på låsning tills exponering. Då får du en mycket snabb tillgång till exakt ljusmätning när det är trixiga förhållanden.

 

[solvargen]

jag upplevde iofs aldrig att D3 felexponerade men skillnaden mellan skärm och dator tyckte jag var besvärande. Min lösning var att korrigera skärmens ljushet så att den överensstämde något så när med ljusheten på min dataskärm. Nu tycker jag de matchar varandra rät bra. En ljus bild på skärmen blir ungefär lika ljus på min dator. vad gäller exponeringsmässigt tycker jag du skall ställa in spot med funktionsknappen och ställa antingen ae-l/af-l eller af-on på låsning tills exponering. Då får du en mycket snabb tillgång till exakt ljusmätning när det är trixiga förhållanden.

Auto-bracketing?? Är inte det något ochså i kniviga situationer?
Mvh Thomas

 

[Makten]

jag upplevde iofs aldrig att D3 felexponerade men skillnaden mellan skärm och dator tyckte jag var besvärande. Min lösning var att korrigera skärmens ljushet så att den överensstämde något så när med ljusheten på min dataskärm. Nu tycker jag de matchar varandra rät bra. En ljus bild på skärmen blir ungefär lika ljus på min dator.

Jag tror inte det har med skärmen att göra, för jag går mest efter "högdagerblinket" och histogrammet. Dock misstänker jag att högdagerblinket faktiskt blinkar även för delar av bilden som bara är nära utbrända, vilket är rätt dumt. En mulen himmel kan ju mycket väl vara "nästan utbränd" men ändå innehålla information som man ser om man sänker högdagrarna i efterhand. Är den utbränd så händer inte ett skvatt hur mycket man än sänker, och det är bara det jag vill slippa.
Mitt förfarande nu är att fota i RAW + JPG och sen slänga alla RAW-filer för bilder som jag inte ämnar ägna någon större kraft till att efterbehandla. Det funkar väldigt bra hittills, men jag skulle vilja ha lite större säkerhet på mätningen så att jag slipper utbrända JPG-filer i onödan. Jag tycker nämligen att färgerna och den allmänna bildkvaliteten i JPG-filerna är bättre än RAW uppräknat i ACR. Skärpan är avsevärt sämre, men det är mer "liv" i bilderna. Och den där sista skärpan tror jag aldrig att jag kommer behöva ändå.
Helst skulle jag vilja kunna fotografera helt utan att titta på bilderna i displayen, utan istället behandla kameran som om den vore analog. Men det går ju inte om den exponerar hejvilt åt alla håll och kanter beroende på motiv, vald AF-punkt, D-lighting samt fan och hans mormor.

vad gäller exponeringsmässigt tycker jag du skall ställa in spot med funktionsknappen och ställa antingen ae-l/af-l eller af-on på låsning tills exponering. Då får du en mycket snabb tillgång till exakt ljusmätning när det är trixiga förhållanden.

Jag har mätlåsning på AF-L/AE-L-knappen, men spotmätning på fn-knappen kanske vore nåt, ja! Den använder jag nu endast till att bläddra mellan inprogrammerade manuella objektiv, men den kan tydligen ha flera funktioner samtidigt.

Tillägg: Jag noterar förresten att du beskriver D3 i imperfekt. Har du bytt kamera nu igen? Tokstolle;-)

 

[Palletheking]

Jag tror inte det har med skärmen att göra, för jag går mest efter "högdagerblinket" och histogrammet. Dock misstänker jag att högdagerblinket faktiskt blinkar även för delar av bilden som bara är nära utbrända, vilket är rätt dumt. En mulen himmel kan ju mycket väl vara "nästan utbränd" men ändå innehålla information som man ser om man sänker högdagrarna i efterhand. Är den utbränd så händer inte ett skvatt hur mycket man än sänker, och det är bara det jag vill slippa.
Mitt förfarande nu är att fota i RAW + JPG och sen slänga alla RAW-filer för bilder som jag inte ämnar ägna någon större kraft till att efterbehandla. Det funkar väldigt bra hittills, men jag skulle vilja ha lite större säkerhet på mätningen så att jag slipper utbrända JPG-filer i onödan. Jag tycker nämligen att färgerna och den allmänna bildkvaliteten i JPG-filerna är bättre än RAW uppräknat i ACR. Skärpan är avsevärt sämre, men det är mer "liv" i bilderna. Och den där sista skärpan tror jag aldrig att jag kommer behöva ändå.
Helst skulle jag vilja kunna fotografera helt utan att titta på bilderna i displayen, utan istället behandla kameran som om den vore analog. Men det går ju inte om den exponerar hejvilt åt alla håll och kanter beroende på motiv, vald AF-punkt, D-lighting samt fan och hans mormor.


Jag har mätlåsning på AF-L/AE-L-knappen, men spotmätning på fn-knappen kanske vore nåt, ja! Den använder jag nu endast till att bläddra mellan inprogrammerade manuella objektiv, men den kan tydligen ha flera funktioner samtidigt.

Tillägg: Jag noterar förresten att du beskriver D3 i imperfekt. Har du bytt kamera nu igen? Tokstolle;-)

Nej det blev bara fel. D3 blir kvar rätt länge. En otroligt bra kamera. Fotade konsert med Peter Bjorn. Dålig scenbelysning men det gick att köra med acceptabla resultat på iso 4000.

EDIT: Såg på exif att det tom med var 6400.

 

[Erlandssons]

Vidare tyckte jag att auto-vitbalansen nästan alltid gav för kall färgtemperatur, men det visade sig gå att justera Nu har jag den ställd till "+2", det vill säga två snäpp varmare. Dock blir den helt oanvändbar inomhus, så då får man ändra till glödlampsvitbalans. Ett evigt rattande blir det.

Ett tips här är att använda Kelvin (K) som ju är som en helt manuell glödlampsinställning. Visst man får ratta lite, men det blir å andra sidan LJUSår finare än random glödlampa.
Men får man in den, så behövs bara en inställning. Samt att du snabbt kan ratta dig in i den från vänstra ratten, och sen bara switcha (K) tal med främre snurrknappen till höger.

 

[timeUnit]

Nu måste jag klaga lite tror jag. Jag har utan framgång försökt begripa mig på hur i helsike jag ska få D700:an att exponera korrekt.

Jag måste stämma in något här. Jag upplever att kameran är extremt känslig för förändringar i motivkontrastomfånget, och att det är svårt att förutsäga hur den exponerar i olika situationer, och därför grymt svårt att jobba med exp.kompensering. Det är ofta jag får mycket olika exponering på samma motiv, för att jag komponerat om något olika i sökaren etc. Jag har som Martin skrev också gått över till centrumvägd exponering och tycker att det är lite enklare.

Sen tycker jag kameran reagerar väldigt starkt på exponeringskomp över +/- 0,7. Det kan bli jättejättestor skillnad mellan -0,7 och -1.

Inte sällan går jag över till manuell exponering, och kompenserar med "hjärnan". Det funkar mycket bra i något med kontrollerade situationer, t ex porträtt och även live-musik har jag märkt.

Men det är tur man har lite histo och sånt på baksidan...

Jag har små händer och är dessutom vänsterögd. Det är riktigt svårt att nå exp-låsning och avtryckare samtidigt, utan att peta ut sitt eget högeröga... Så den metoden känns inte som min grej.

Det låga bruset och den höga skärpan samt det korta skärpedjupet är fantastiska att ha, och förutom några skavanker är jag mycket nöjd med bildkvaliteten. Det är helt fantastiskt att kunna plåta live-musik med en 105a och iso 3200 (kass ljus) och få 1/125.

 

[keckax]

"...och är dessutom vänsterögd. Det är riktigt svårt att nå exp-låsning och avtryckare samtidigt, utan att peta ut sitt eget högeröga... Så den metoden känns inte som min grej..."

Ja jävlar, man kan vara det också!!? En gitarr strängar man om, en bössa tillverkas för olika fattningar, men en kamera ser alltid ut på samma sätt!

Det låter fasiken lite bökigt. Har du provat att "lära om" till höger öga, eller blir det för avigt?

/K

 

[Makten]

Jag kan meddela att jag fortfarande inte begripit mig på exponeringen. Det där med att den beror på vald fokuspunkt måste vara det största misstaget i tanken bakom hur det ska fungera, eftersom man (jag i alla fall) oftast använder mittpunkten och bara komponerar om. Använder jag manuella objektiv så går det ändå såpass sävligt att jag kan tänka mig att byta till en fokuspunkt som ligger där jag vill att det ska vara som ljusast i bilden, men även om jag lägger den i exempelvis himlen så bränner den gärna ut totalt. Inte sällan med mer än 2 steg! Visserligen ser allt annat i bilden bra ut, men jag fattar inte varför kameran vill exponera så satans högt när det inte finns något i motivet som är i närheten av att sota igen. Om mätningen ändå vore konsekvent så skulle jag inte klaga, men rätt vad det är så kan den istället underexponera ett helt steg. Exempelvis när man har ett jämnt belyst motiv. Då blir exponeringen nästan alltid för låg, medan den nästan alltid blir för hög vid motiv med högre kontrast (dock inte alls så hög att kamerans DR skulle begränsa bildens omfång).
Vidare så tycker jag att D-lighting satt till "auto" är ungefär lika vansinnigt inkonsekvent. Ibland verkar den kicka in med maximal effekt i motiv där det absolut inte behövs, och vice versa.
Följderna av ovanstående problem är att det är omöjligt att fotografera i JPG utan att ta minst 2-3 bilder för varje motiv. Råfilerna går ofta att korrigera, men JPG blir åt helsike alldeles för ofta. Eventuellt beror det här på att jag använder manuella objektiv, varför matris-mätningen kanske inte riktigt funkar optimalt. Jag tror mig märka att mitt enda AF-objektiv ger en smula mer konsekvent exponering, men ändå är det långt från D200, som jag faktiskt tyckte var inkonsekvent. Det visar sig att den mätte mycket säkrare än D700:an.
Man får vara tacksam att man inte är pressfotograf, för då hade det blivit till att underexponera mest hela tiden, och vad ska man då ha bra ISO-prestanda till? Jättekul att få dra upp hälften av bilderna i efterhand, och kanske dra ner den andra hälften:-S

Tillägg: Det (o)lustiga med det här är att kameran blir en utmärkt kamera för den som inte har bråttom. Men då är den plötsligt olämplig för dem som har mest nytta av den.

På alla andra plan är jag mer än nöjd däremot. Med DK-17M som sökarlupp så har jag nu en riktigt bra vy över motivet, så det känns betydligt roligare att fotografera. ISO-värdet behöver man knappast bekymra sig över alls, så jag har auto-ISO med maxvärde 6400 påslaget hela tiden. Bara att knappa in lagom slutartid för respektive objektiv

 

[Palletheking]

Jag skrev tidigare att min D3 nästan alltid exponerade rätt vilket stämmer, men som sagt, bara nästan. I mörkerfoto med punktformiga ljuskällor som krogmiljö eller stadsbelysning så tycks kameran få tuppjuck. Ofta exponerar den upp till två steg fel och då snackar vi underexponering. Ibland blir det dock perfekt men den beter sig klart nyckfullt och det måste bero på om aktiv af-punkt råkar ligga nära en lampa eller en lykta. På det viset har inga av mina tidigare Nikonkameror reagerat, utan de tycks ha förstått nämnda miljöer betydligt bättre än min D3. Bortsett från ovanstående så exponerar dock min D3 bättre än någon annan kamera som jag ägt och blixtexponeringen är suverän.

 

[Mankan G]

Vet inte om D700 beter sig annorlunda än D300 men jag hade i alla fall stora åsikter om hur min D300 betedde sig i början av vårt kompisskap. Precis som ni så fick jag ofta alldeles för ljusa bilder. Ofta tämligen urvattnade sådana med utbrända högdagar. Jag använde samma sätt vid min fotograferande som jag gjort från F601 - D2X via F80, D100 x 2, D70. Precis som du Martin låste jag AF på ett objekt och komponerade sedan om bilden. Funkar inte alls med D300. Måste lägga fokuspunkten på rätt objekt från början.

Men tyvärr så räckte det inte med det. I böran körde jag med bildkontrollen D2X i min D300. Numera har jag skippat detta steg och har bara ställt ner exponeringen i standardbildkontrollen med ett steg. Trots detta så ligger högdagarna väldigt nära den högra ändan av histogrammet men nästan aldrig dikt an....

 

[Mankan G]

....... högra ändan av histogrammet men nästan aldrig dikt an....

(forts) och detta utan att den vänstra delen blir komprimerad speciellt mycket. Jag upplevde dessutom att med allt satt till standard så var den vänstra delen av histogrammet då och då tomt.....

Så vad jag har gjort eller i alla fall tror mig ha gjort är att justera exponeringen ett steg åt vänster i histogrammet utan att förlora några detajler i skuggpartierna. I alla fall så upplever jag inte några problem i skuggpartierna och framför allt så är högdagarna räddade och bildintrycket i allmänhet är mycket mindre urvattnat..

 

[Makten]

Ett litet exempel på hur märkligt ljusmätningen beter sig. Här har jag valt en fokuspunkt som ligger på den stora vita skylten uppe till höger. Himlen är som synes totalt utbränd till höger, medan det är ungefär ett steg till att några betydande skuggpartier skulle vara i närheten av igensotade. Visserligen är övergången till det utbrända partiet synnerligen snyggt, men jag tycker att bilden ser onödigt urvattnad ut. Det här är alltså en JPG direkt ur kameran med D-lighting satt till "auto". Råfilen har också utbrända högdagrar, men det går att backa in hela himlen så att den är inom histogrammets gränser (ungefär -1,5 steg). Skuggorna är också likvärdigt överexponerade, så D-lighting verkar inte ha "arbetat" alls. Frågan är då; är det rimligt att jag här skulle ha satt fokuspunkten på himlen för att inte bränna ut denna?? Nej, knappast. Kameran exponerar minst ett steg för högt, helt i onödan. Tyvärr går det inte att ställa ner exponeringen generellt, för då blir jämnare motiv istället underexponerade.

 

[Florestan]

Himlen är som synes totalt utbränd till höger, medan det är ungefär ett steg till att några betydande skuggpartier skulle vara i närheten av igensotade.Det här är alltså en JPG direkt ur kameran med D-lighting satt till "auto". Råfilen har också utbrända högdagrar, men det går att backa in hela himlen så att den är inom histogrammets gränser (ungefär -1,5 steg). Skuggorna är också likvärdigt överexponerade, så D-lighting verkar inte ha "arbetat" alls.

Är det inte det där som är D-lightning då, att skuggorna lyfts; det har väl aldrig varit tal om någon kombinerad högdagerprioritet i det? De utbrända högdagrarna är väl en sak, men vad säger att lågdagrarna inte hade varit bättre eller mer naturtrogna utan D-lightning?

 

[Makten]

Är det inte det där som är D-lightning då, att skuggorna lyfts; det har väl aldrig varit tal om någon kombinerad högdagerprioritet i det? De utbrända högdagrarna är väl en sak, men vad säger att lågdagrarna inte hade varit bättre eller mer naturtrogna utan D-lightning?

Enligt uppgift så ska D-lighting faktiskt påverka ljusmätningen och sänka exponeringen om risk för utbränning av högdagrar finns. Oavsett om detta är fallet, så finns det noll och ingen anledning att höja skuggorna i den här bilden. Den visar att kameran har ett mycket trevligt dynamiskt omfång, men att exponeringen är onödigt hög. RAW-filen ser i princip identisk ut vad gäller histogrammet, om man kör den "obehandlad", det vill säga med linjär kontrastkurva och sånt.

Tillägg: Just den här bilden är inte ett optimalt exempel eftersom den inte är så felexponerad som det ibland kan bli. Jag raderar nämligen de bilder som blir åt helvete, så den här var det närmaste jag kunde hitta på hårddisken just nu.

 

[Florestan]

Enligt uppgift så ska D-lighting faktiskt påverka ljusmätningen och sänka exponeringen om risk för utbränning av högdagrar finns. Oavsett om detta är fallet, så finns det noll och ingen anledning att höja skuggorna i den här bilden. Den visar att kameran har ett mycket trevligt dynamiskt omfång, men att exponeringen är onödigt hög. RAW-filen ser i princip identisk ut vad gäller histogrammet, om man kör den "obehandlad", det vill säga med linjär kontrastkurva och sånt.

Tillägg: Just den här bilden är inte ett optimalt exempel eftersom den inte är så felexponerad som det ibland kan bli. Jag raderar nämligen de bilder som blir åt helvete, så den här var det närmaste jag kunde hitta på hårddisken just nu.

Läser jag dig fel nu, eller förlitar du dig uppriktigt på vad Nikon själva tryckt i produktbroschyrer om sitt D-lightning? Lyfta skuggor (och därmed lyfta fram bruset i lågdagrarna) kan en väl göra själv, har aldrig fattat grejen med det där... För övrigt trodde jag att du exponerade manuellt, men det fullt rimliga principiella antagandet är förstås att en utlovad ljusmätning på D700:an (även med äldre objektiv) ska fungera tillfredställande.

Riktigt, exempelbilden du postade framstår som ett rätt dåligt exempel på att allt gått åt skogen, det dynamiska omfånget och övergången till det utbrända ser helt trevligt ut.

 

[Teodorian]

Ett litet exempel på hur märkligt ljusmätningen beter sig. Här har jag valt en fokuspunkt som ligger på den stora vita skylten uppe till höger. Himlen är som synes totalt utbränd till höger, medan det är ungefär ett steg till att några betydande skuggpartier skulle vara i närheten av igensotade. Visserligen är övergången till det utbrända partiet synnerligen snyggt, men jag tycker att bilden ser onödigt urvattnad ut. Det här är alltså en JPG direkt ur kameran med D-lighting satt till "auto". Råfilen har också utbrända högdagrar, men det går att backa in hela himlen så att den är inom histogrammets gränser (ungefär -1,5 steg). Skuggorna är också likvärdigt överexponerade, så D-lighting verkar inte ha "arbetat" alls. Frågan är då; är det rimligt att jag här skulle ha satt fokuspunkten på himlen för att inte bränna ut denna?? Nej, knappast. Kameran exponerar minst ett steg för högt, helt i onödan. Tyvärr går det inte att ställa ner exponeringen generellt, för då blir jämnare motiv istället underexponerade.

Med reservation att jag inte var där men utifrån en uppskattning om förhållandena skulle jag exponerat din scen på något av dessa tre sätt med min D3:a:

1) Bildstil Neutral med Active D-Lighting hög samt 0,3-0,7 EV negativ exponeringskompensation med fokuspunkten på skylten,

2) Bildstil Neutral med kontrast -2 eller -3, ljusstyrka -1, mättnad 0 och 1-1,3 EV-stegs negativ exponeringskompensation med mätning och AF-punkt på skylten,

3) Bildstil Neutral med kontrast -2 eller -3, ljusstyrka -1, mättnad 0 samt mätning och exponeringslås av himlen samt exponeringskompensation -0,3 EV-steg.

Min grundinställning är Neutral bildstil med 0 skärpa, -1 i konstrast och ljusstyrka samt 0 i mättnad och nyans. Jag har i både D3 och D300 en permanent finjusterad exponering på +1/6 EV och använder alltid matrixmätning.

 

[Teodorian]

Är det inte det där som är D-lightning då, att skuggorna lyfts; det har väl aldrig varit tal om någon kombinerad högdagerprioritet i det? De utbrända högdagrarna är väl en sak, men vad säger att lågdagrarna inte hade varit bättre eller mer naturtrogna utan D-lightning?

Jag vet inte hur många gånger jag påpekat detta:

1) D-Lighting justerar skuggorna i efterhand,

2) Active D-Lighting komprimerar tonkurvan vid exponeringen med sänkta högdagrar och höjda skuggor.

Active D-Lighting normal innebär 1/3 EV-steg lägre exponering medan Active D-Lighting hög innebär 2/3 EV-steg lägre exponering.

Jag rekomenderar inte ADL som standardlösning just därför att funktionen inte med någon säkerhet leder till önskvärda resultat. För mig är ADL en krydda som skall användas med försiktighet och förstånd på lägsta möjliga ISO-tal.

 

[Makten]

Läser jag dig fel nu, eller förlitar du dig uppriktigt på vad Nikon själva tryckt i produktbroschyrer om sitt D-lightning? Lyfta skuggor (och därmed lyfta fram bruset i lågdagrarna) kan en väl göra själv, har aldrig fattat grejen med det där... För övrigt trodde jag att du exponerade manuellt, men det fullt rimliga principiella antagandet är förstås att en utlovad ljusmätning på D700:an (även med äldre objektiv) ska fungera tillfredställande.

Nej, nu talar vi om att kameran faktiskt väljer en annan lägre exponering. Men i det ovanstående fallet så har auto-D-lighting inte gjort någonting, trots att det verkligen skulle behövas. Min slutsats är att auto-D-lighting inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, eftersom den inte används när det behövs, och ibland används där det definitivt inte behövs.
Varför skulle jag exponera manuellt? Mina ögon är knappast bättre än kamerans ljusmätare, hur dåligt den än mäter.
Att lyfta skuggorna i en JPG-fil i efterhand ger rimligen sämre resultat än att kameran gör det direkt från råfilen innan den sparas i JPG. Därför borde det kunna vara en bra mening med att använda ADL när man fotograferar i JPG. I RAW kan man lika gärna underexponera en skvätt när man känner att det finns risk för utbrända himlar.

Riktigt, exempelbilden du postade framstår som ett rätt dåligt exempel på att allt gått åt skogen, det dynamiska omfånget och övergången till det utbrända ser helt trevligt ut.

Histogrammet är ett bättre exempel än bilden. I ett annat motiv hade det kunnat synas mycket bättre med ett likartat histogram, men jag raderar som sagt alltför usla bilder, så jag har inga exempel.