Install the app
How to install the app on iOS
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Du använder en lite för gammal webbläsare.
Mänskliga ögats bländartal?
- Trådstartare drejjan
- Start datum
HannesNikon
Aktiv medlem
50 mm? Snarare 5
Göran Larsson
Aktiv medlem
Ögat är ca 22mm f/3.2(11)
drejjan
Aktiv medlem
50 mm? Snarare 5
Hmm, oj jo det stämmer ju inte alls, vet inte alls vart jag fick 50mm ifrån nu när jag tänker efter dock inte 5mm, men görans 22mm kanske stämmer bättre!
ErlandH
Aktiv medlem
Ett öga är ungefär 24 mm i diameter och eftersom linsen sitter någon mm in så stämmer nog 22 mm ganska bra.Hmm, oj jo det stämmer ju inte alls, vet inte alls vart jag fick 50mm ifrån nu när jag tänker efter dock inte 5mm, men görans 22mm kanske stämmer bättre!
Pupillens maximala storlek är ungefär 8 mm i diameter. Alltså ungefär f/2,8.
AndyKarlsson
Avslutat medlemskap
Hur är brusegenskaperna på höga ISO då?
jaan v
Aktiv medlem
cocuyo
Avslutat medlemskap
Ett öga är ungefär 24 mm i diameter och eftersom linsen sitter någon mm in så stämmer nog 22 mm ganska bra.
Pupillens maximala storlek är ungefär 8 mm i diameter. Alltså ungefär f/2,8.
Det är en missuppfattning att tro att linsen är det huvudsakliga brytande elementet i ögat. Det är hornhinnans kurvatur och kammarvattnets brytningsindex som ger största delen av den brytande kraften, och den bryter positivt. Linsen å andra sidan har en negativt brytande yta och kanske totalt sett bryter negativt, vilket förlänger brännvidden.
Linsens funktion vid ackomodation är inte att öka brytningen. Eftersom linsen vid ackomodation blir tjockare hos unga individer av att ciliarmuskeln slappnar av, ökar dess negativt brytande effekt. Själva avståndsinställningen sköts av musklerna i ögonbottnen, som klämmer ihop ögat från alla sidor, så att det förlängs och optiken hamnar längre bort från näthinnan. Linsen är vid ackomodation ett flytande element som korrigerar fel, främst kromatiska.
En brännvidd på omkring en tum är rimligt att anta, och att största bländaröppningen är någonstans kring 1/3. Ögat omfokuserar och samplar bilden ungefär fyrahundra gånger per sekund, vilket gör att vi uppfattar skärpedjupet som oändligt oavsett hur stor öppningen är; automatisk fokusstackning.
J O Härnström
Aktiv medlem
Wow. Intressant läsning.
När kommer det kameror som klarar en liknande stacking?
1. Inom två år.
X. Mellan två till fem år.
2. Efter fem år.
(Alternativet aldrig är orealistiskt så det stryker vi)
Mina fem cent:
X
När kommer det kameror som klarar en liknande stacking?
1. Inom två år.
X. Mellan två till fem år.
2. Efter fem år.
(Alternativet aldrig är orealistiskt så det stryker vi)
Mina fem cent:
X
Alagazam
Avslutat medlemskap
Nu gör du en så ingående och initierad redogörelse så att det är svårt att säga emot, men en sak känns ändå lite tveksam:
"En brännvidd på omkring en tum är rimligt att anta, och att största bländaröppningen är någonstans kring 1/3. Ögat omfokuserar och samplar bilden ungefär fyrahundra gånger per sekund, vilket gör att vi uppfattar skärpedjupet som oändligt oavsett hur stor öppningen är; automatisk fokusstackning."
Riktigt så blir det väl inte i praktiken? Tittar jag på något nära blir allt bakom suddigt. Tittar jag mot horisonten blir det som är närmare mig suddigt.
"En brännvidd på omkring en tum är rimligt att anta, och att största bländaröppningen är någonstans kring 1/3. Ögat omfokuserar och samplar bilden ungefär fyrahundra gånger per sekund, vilket gör att vi uppfattar skärpedjupet som oändligt oavsett hur stor öppningen är; automatisk fokusstackning."
Riktigt så blir det väl inte i praktiken? Tittar jag på något nära blir allt bakom suddigt. Tittar jag mot horisonten blir det som är närmare mig suddigt.
cocuyo
Avslutat medlemskap
Ögat omfokuserar och samplar bilden ungefär fyrahundra gånger per sekund, vilket gör att vi uppfattar skärpedjupet som oändligt oavsett hur stor öppningen är; automatisk fokusstackning.
Riktigt så blir det väl inte i praktiken? Tittar jag på något nära blir allt bakom suddigt. Tittar jag mot horisonten blir det som är närmare mig suddigt.
Större delen av näthinnan saknar förmåga till skarpt seende. Det är endast fovea som har den förmågan i hög grad, och den är inte ens likformig över ytan av fovea. Vinkeln för skarpt seende är ungefär en halv bågminut, och ögat ändrar fixeringspunkt med samma frekvens som omfokuseringen. I praktiken kan man inte se oskarpt alls om ögat fungerar optimalt, eftersom varje punkt man riktar ögats skarpseende emot blir skarp. Möjligen kan en glasögonbärare ha problem med att rikta om ögat, men inom det begränsade område som man i så fall kan rikta om ögat bör man fortfarande ha lika hög omfokuseringsfrekvens. Delar av synfältet som befinner sig utanför fovea är aldrig skarpa, men de kan uppfattas så, genom att de blir skarpa så fort de hamnar i fovea.
Det finns ett undantag, när man verkligen kan se skarpt och oskarpt samtidigt, och det är när man använder riktmedel till någon form av vapen eller instrument. Då befinner sig både riktmedlet och målet i fovea, och bara ett av dem kan vara skarpt, men inte båda samtidigt. Det gäller både om man har kornsikte och när man har diopter. Annars kan ett öga med god syn bara se oskarpt på avstånd där man inte kan ackomodera.
Sen är ju processorn lite smartare än vad kameratillverkarna åstadkommit hittills
Det lär nog dröja innan våra processorer har likartade möjligheter till parallella kopplingar och fuzzy logic. Ett problem med den luddiga logiken är att vi inte upptäcker om vi har en blind fläck, eftersom hjärnan fyller i där det saknas bildinformation.
jaan v
Aktiv medlem
Ett problem med den luddiga logiken är att vi inte upptäcker om vi har en blind fläck, eftersom hjärnan fyller i där det saknas bildinformation.
Vilket i sig ställer en del intressanta frågor om ögonvittnens pålitlighet
Alagazam
Avslutat medlemskap
Det finns ett undantag, när man verkligen kan se skarpt och oskarpt samtidigt, och det är när man använder riktmedel till någon form av vapen eller instrument. Då befinner sig både riktmedlet och målet i fovea, och bara ett av dem kan vara skarpt, men inte båda samtidigt. Det gäller både om man har kornsikte och när man har diopter. Annars kan ett öga med god syn bara se oskarpt på avstånd där man inte kan ackomodera.
Jag saknar den sakkunskap du har och har därför lite svårt att hänga med bland alla ord.
Men det jag skrev gäller fortfarande, vad jag kan förstå: Människans öga kan inte se skarpt på väldigt nära håll och på långdistans samtidigt. Det måste "autofokusera", precis som ett kameraobjektiv.
flossy666
Aktiv medlem
Det är nog mer så att samspelet öga/hjärna är vida överlägset map hanteringen av informationen. Själva ögat är väl en extremt resurssnål konstruktion som används smart.
vilket är varför jag även nämnde sensorn
godkväll.
Similar threads
- Svar
- 44
- Visningar
- 11 K
- Svar
- 0
- Visningar
- 2 K