Klurig fråga - Att fota avlidna

[Fotosidan redaktion 2]

Jag funderar vad som gäller om man vill fotografera avlidna människor. Vilka ger mig egentligen tillstånd? Om jag skulle vilja visa bilderna (till exempel genom en utställning), från vem bör jag ha ett godkännande? Ska jag ordna skriftliga avtal på detta?
Vet ni någon annan fotograf som har varit inne på samma tankespår/problematik tidigare?

Mvh,
Jessica

 

[Nw2]

Jag ber att få citera Jens Rasmussen (Dansk fotograf) som jag träffade en gång. han jobbade som polisfotograf dvs plåtade lik och brottsplatser. jag frågade honom en gång om han inte saknade sin atalje´, som han hade innan.

Han svarade kort:

"Nej, fördelen med lik är att de inte klagar lika mycket soom levande folk när man skall plåta dem.........."

 

[bearhug]

Jo, jag har stött på det.
Jag skrev avtal med den avlidnes fru. Detta också med tanke på att det kunde uppfattas som kränkande och att jag ville ha torrt på fötterna.

 

[OldSchool]

http://www.photographie.com/?prdid=116771&pag=22

Arsen Savadovs utställning väckte stor debatt. men de va kanske inte något så sjukt du tänkte på

 

[robarb]

Några grundprinciper:

För redaktionella bilder behövs inga "tillstånd", oavsett vad som förevisas.

För bilder i konstsammanhang (utställningar etc)behövs inga "tillstånd".

För reklambilder - "tillstånd" av den avbildade (eller ombud) behövs.

För plåtning av döda... inte säskilt reglerat, vad jag vet... men jag skulle kolla med dem som styr över fotoplatsen. Finns det restriktioner för att fota där? I så fall bör det nog respekteras ur legal och etiskt synpunkt.

 

[Stabben]

Andres Serrano gjorde en svit som hette the morgue, i vilken han avbildade avlidna människor på ett bårhus.

Det rimliga är väl att kolla med anhöriga. Känns som en svår grej att göra. Men om man är hårdhudad funkar det kanske. Alltid är det någon som kommer bli väldigt upprörd, sårad eller så.

 

[Fotosidan redaktion 2]

Stabben skrev:
Andres Serrano gjorde en svit som hette the morgue, i vilken han avbildade avlidna människor på ett bårhus.

Jag läste om Serrano: "The Morgue" visade närbilder av autentiska lik på ett bårhus"... De var faktiskt riktigt läskiga.

Tack för era svar! Visst är det ett känsligt och komplicerat ämne att ge sig in på.
Det jag är mest osäker på är vem som ger det sista ordet, tillåtelsen till mig att fota. Jag kan tänka mig att åsikterna går isär i en familj när det gäller en så pass märklig fråga.

 

[Kjer]

Rent juridiskt antar jag att alla den avlidnes tillgånger går över i dödsboet, såväl pengar som liket.

Så man bör kontakta dödsboet (vilket oftast innebär maken/makan).

 

[froderberg]

Som Roland skriver så gäller samma regler för döda som levande att man får fotografera alla utan tillstånd. Endast i kommersiell användning behövs tillstånd.

Det kan dock behövas tillstånd att få fotografera i lokalerna där de avlidna finns och det kan krävas tillständ från de anöriga för att få tillgång till kroppen.

Enklast är väl att ringa en begravningsbyrå och prata med dem eller att ringa obduktionsteknikerna på sjukhuset.

 

[Gomorra]

Lite OT, men varför vill du fotografera avlidna?

Gomorra, som tycker det är absurt.

 

[jimh]

froderberg skrev:
Endast i kommersiell användning behövs tillstånd.

Vilken lag ställer krav på det? Jag har svårt att tro att man kan utsträcka t ex personbegreppet i lagen om namn och bild i reklam till att glääa även avlidna personer.

 

[Bibi]

Jag ställer samma fråga. Varför? Med vilket syfte? Med flera döda anhöriga kan jag inte annat än tycka det är smått suspekt.

OM du gör det: Fundera mycket noga på vad du vill göra, varför och hur du går tillväga. Lyssna på de anhöriga! Om två säger ja men den sista nej - låt det bli nej. Det här är jättekänsligt!! Hur vill du tänka dig vad den avlidne själv hade tänkt om att bli fotograferad?

Sedan undrar jag ju hur du tänkt bära dig åt. Avlidna är ju inget man stöter på hur som helst. Mycket begränsad tillgång.

Du bör också vara medveten om att publiken är begränsad. Det är nog inte allt för många som vill se sådana bilder.

 

[froderberg]

jimh skrev:
Vilken lag ställer krav på det? Jag har svårt att tro att man kan utsträcka t ex personbegreppet i lagen om namn och bild i reklam till att glääa även avlidna personer.

Det tror jag. Man har rätt till sitt renomé även efter sin död.

 

[froderberg]

Att ta porträtt på döda tycker jag låter som ett utmärkt och intressant konstnärligt projekt. Särskilt med tanke på att få svenskar sett någon avliden.

Men givetvis ska man ha tänkt igenom saken och ta det varligt, men det är jag helt övertygad om att du skulle göra Jessica.

 

[jimh]

froderberg skrev:
Det tror jag. Man har rätt till sitt renomé även efter sin död.

Det känns spontant helt orimligt tycker jag. Det förutsätter att någon skulle kunna ärva en persons ära.... Nu blir jag nyfiken på hur det verkligen ligger till.

Det enda begrepp som finns i lagen om namn och bild i reklam är "person". I min begreppsapparat är man inte en person längre efter att man avlidit.

Jessica, har du provat att ställa den intressanta frågan till Teste?

 

[Stabben]

På World Press Photo 2004 (galleri kontrast) så fanns en serie porträtt med människor som fått dödshjälp. De var i par; levande och döda.
I ett sådant sammanhang funkar det för fotografen har ju antagligen ett ok från den avlidne.

 

[froderberg]

jimh skrev:
Det känns spontant helt orimligt tycker jag. Det förutsätter att någon skulle kunna ärva en persons ära.... Nu blir jag nyfiken på hur det verkligen ligger till.

Om man vänder på saken. Vore det rimligt att fick påstå vad som helst om en person bara för att den är död? Jag är inte alls säker, men jag skulle tro att det är så.

men visst, det är en intressant fråga för teste.

Upphovsrätten har man i alla fall kvar som död.

 

[Highweiss]

Taget ur finländsk lagstiftning:

9 § mom 3 Förärekränknin döms också den som framför en osann uppgift eller antydan om en avliden person så att gärningen är ägnad att orsaka lidande för en person som den avlidne stod särskilt nära.

Ett brott som avses i 9 § 3 mom. kan anmälas till åtal av den avlidnes efterlevande make, syskon, släkting i rakt nedstigande eller uppstigande led eller den som levt i gemensamt hushåll med den avlidne eller av någon annan person som den avlidne stod särskilt nära.

Men kan alltså "ärva" en persons ära i allra högsta grad. Men åtminstone enligt den här lagtexten så krävs det ju att "gärningen är ägnad att orsaka lidande". Så om det inte finns uppsåt att kränka någon så är det okej...!? Undrar just hur det där nu sen skulle tolkas i det här specifika fallet...

EDIT: Det kan finnas skillnaderna mellan svensk och finländsk lagstiftning, men generellt sett är den ganska lika.

 

[jimh]

froderberg skrev:
Om man vänder på saken. Vore det rimligt att fick påstå vad som helst om en person bara för att den är död? Jag är inte alls säker, men jag skulle tro att det är så.

Nja, det är inte samma sak eftersom det är förtal och regleras i brottsbalken. Och där finns faktiskt avlidna med i definitionerna.

Och bildpublicering i reklam kan ju inte per automatik vara förtal, i så fall skulle det inte finnas behov av någon lag om namn och bild i reklam.

 

[matnyttige]

bildjournalisten skrev:
Jag läste om Serrano: "The Morgue" visade närbilder av autentiska lik på ett bårhus"... De var faktiskt riktigt läskiga.

Serrano gör ju allt för att få personer att bli chockade när de ser hans "konst".

Man får nog tänka på de närstående om man ska plåta en död och att det ser värdigt ut.