Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Kallar du dej fotograf eller bildbehandlare?

Produkter
(logga in för att koppla)
Om man klickar på den lilla knappen tlil höger märkt "CC" under videon så får man text, på engelska.

Sen kan man klicka igen och välja översättning till valfritt språk ...
 
Kallade sig fotografer förr sig för "framkallare"? Alltså, de som tillförde "bilden" nåt mer i framkallningsögonblicket, såsom vi idag gör i datorn.

Personligen bryr jag mig inte om varken eller. Jag kallar mig inte ens för inredningssnickare, fast jag jobbat med det i snart 20 år. Jag jobbar på ett snickeri, säger jag. Jag fotograferar - jag bildbehandlar, jag skapar. Jag ÄR, jag.

+1 på det :)
 
Här (Gallersi FS) har det gått allt mer mot bildbehandling än fotografi, som jag upplever det. Inte för att jag tittar där speciellt ofta, men de få gånger jag gör det så får jag alltmera den känslan i alla fall. Se det inte negativt rent bildmässigt dock, det finns ju bevisligen många som gillar sånt här spektakulärt "foto-måleri". Jag pysslar själv med det i mörkrummet ibland, t.ex när jag lithkopierar. Visserligen en helt igenom fotografisk teknik (i motsats till en del traditionella ädelförfaranden och det nya datormåleriet) men ändå ganska spektakulärt i jämförelse med de vanliga bilderna man får i mörkrummet.

http://gelatin-silver.blogspot.com
 
När jag är ute och fotar så fotograferar jag, och när jag framkallar mina råfiler så efterbehandlar jag.
Jag försöker dock mer och mer att minska ner på efterbehandlingen eftersom jag tycker det är ganska tråkigt, men att kategoriskt försöka stoppa in mig själv och andra i något enskilt fack tycker jag känns gammalmodigt.

Vissa tycker endast att det är resultatet som räknas. Jag håller inte med. För mig är en bild inte bara en bild. Har den skapats på ett för mig intressant sätt så kan detta förhöja mitt intresse för bilden. På ett liknande sätt kan en film bli mer intressant om den är baserad på verkliga händelser. Jag tror det är många som håller med även om den liknelsen eventuellt haltar något. Objektivt sant är det förstås inte, och kan så aldrig bli.

Så fort någon skriver ett inlägg om skillnaden mellan att göra färdigt bilden i kameran och att göra merjobbet framför datorn i efterhand så hetsar förespråkarna för det senare upp sig. De tar upp saker som att beskära i kameran och objektivval också minsann är en modifiering av verkligheten. Att framkallning av råfiler, smärre kontrastförändringar och vitbalansjusteringar rent principiellt inte är annorlunda än det de håller på med.
Det är förstås fråga om hårklyverier från deras sida, men det intressanta är att diskussionen som förs ofrånkomligt verkar utgå från att de som vill göra färdigt bilden i kameran är de som är mest intresserade av att skapa realistiska bilder. Varför skulle det inte kunna vara tvärtom? Med olika typer av filter på objektivet kan man ju skapad de mest fantastiska "overkliga" bilder, precis som man kan göra framför datorn. (eller nästan i alla fall)

En annan sak som delvis är relaterad; Tittar man på de bilder som får mest uppmärksamhet på siter som google+, facebook, 500px eller FS, så tycker jag det oftast handlar om bilder som ser ganska överarbetade ut, eller som är väldigt kontrastrika. Jag tror det beror på att bilder som kanske är mer subtila och mindre "in-your-face" helt enkelt ser rätt trista ut när man ser dem som förminskade thumbnails, och färre väljer helt enkelt att klicka på dem för att se dem i full storlek.
Jag vet inte vad man skulle kunna göra åt det, eller om det ens är ett problem. Men, att det är "trenddrivande" är jag övertygad om.
 
När man läser folks profilsidor så står det i flesta fall "amatörfotograf" eller "frilandsfotograf". Det står iaf att man kallar sej för nån typ av fotograf.

Jag kallar míg inte fotograf, men på min profilsida här på Fotosidan står det "Amatörfotograf", och det är väl knappast fel, då jag faktiskt fotograferar en hel del för mitt eget höga nöjes skull. Men det är inte något som jag brukar kalla mig.

Det är faktiskt så simpelt som att profilsidan bjuder på de här fyra kategorierna, där Amatörfotograf är det som stämmer bäst på mig. Man kan inte välja någonting annat än dessa fyra, och har man en gång klickat i någon av dem så är det kört, det står kvar där, man kan inte ta bort det:

Kategori:
Amatörfotograf Frilansfotograf Yrkesfotograf Fotostuderande
 
Jag kallar míg inte fotograf, men på min profilsida här på Fotosidan står det "Amatörfotograf", och det är väl knappast fel, då jag faktiskt fotograferar en hel del för mitt eget höga nöjes skull. Men det är inte något som jag brukar kalla mig.

Det är faktiskt så simpelt som att profilsidan bjuder på de här fyra kategorierna, där Amatörfotograf är det som stämmer bäst på mig. Man kan inte välja någonting annat än dessa fyra, och har man en gång klickat i någon av dem så är det kört, det står kvar där, man kan inte ta bort det:

Kategori:
Amatörfotograf Frilansfotograf Yrkesfotograf Fotostuderande

Menar du då att fotosidan ska lägga till ytterligare beteckningar som t.ex bildbehandlare, fotomålare eller liknande?
 
Menar du då att fotosidan ska lägga till ytterligare beteckningar som t.ex bildbehandlare, fotomålare eller liknande?

Nej, jag bara påpekar att om man har råkat klicka i en kategori, så har man inte valet att göra det oklickat. Kanske det skulle finnas ett val "ingen kategori".
 
Det är förstås fråga om hårklyverier från deras sida, men det intressanta är att diskussionen som förs ofrånkomligt verkar utgå från att de som vill göra färdigt bilden i kameran är de som är mest intresserade av att skapa realistiska bilder. Varför skulle det inte kunna vara tvärtom?

Det kan mycket väl vara tvärtom. Distinktionen ovan är ungefär som att hävda att de som använder Kodachrome är mer intresserade av att skapa realistiska bilder än de som använder Tri-X.

Jag använde Kodachrome rätt mycket, men det berodde mera på att jag är lat än något annat. :)
 
Menar du då att fotosidan ska lägga till ytterligare beteckningar som t.ex bildbehandlare, fotomålare eller liknande?

tja? Och kanske:
- polis
- brandman
- bagare
- snickare


Nä, föresten. Jag är mycket nöjd att kalla mig Amatörfotograf här på fotosidan. Här hänger jag med mitt fotointresse. I det här sammanhanget är jag amatörfotograf, även om jag inte kallar mig det när jag är på jobbet.

Petter ...
 
Vänligen sluta sabba tråden med debatt om politik

Jag gissar att den här postningen hamnade i fel tråd, och att den i stället avsågs hamna i tråden om fördelar med Sony i Alpha-gruppen. Liknande felpostningar inträffar då och då, och de kanske hänger ihop med en samverkan mellan webbläsaren och sajten, där en senare öppnad flik kanske dirigerar svaret till tråden som har öppnats där. Det är också möjligt att det helt enkelt är den mänskliga faktorn som råkar posta sitt inlägg i fel flik.
 
Det är också möjligt att det helt enkelt är den mänskliga faktorn som råkar posta sitt inlägg i fel flik.
Försöker du vara rolig? Försök igen, men då i Fritt Forum.

Har städat bort en massa off topic-inlägg nu, skrivna helt medvetet om att det var off-topic. Ni kan reglerna... Kan flytta allt det till Fritt Forum, om ni vill fortsätta den debatten.
 
Trådskaperen skrev:

"...tänkte bara se hur ni andra ser på det med att "PhotoShopa" för mycket och var ni tycker gränsen går för att kalla sej fotograf eller bildbehandlare."

Vill sätta in den nu aktuella diskussionen på fotosidan angående de här programmen (typ Silver Exef Pro) som lägger på korn och struktur (eller gör annat) i digitala bilder,för att efterlikna bilder fotograferade med film. När jag gör samma sak i mörkrummet, t.ex läger på raster för att få mera struktur i bilden, eller mjukar upp kornet med belysning genom en nylonstrumpa, då betraktas detta som manipulation enligt vissa defenitioner (t.ex fotosidans egna defenition). Man kan t.om se användande av förstoringsapparat med diffusljus (vilken mjukar upp kornet och inte visar det riktigt rätt) som manipulation om man ska hårddra. För när man tillför eller tar bort någonting i bilderna så brukar det ju klassas som manipulation. Undrar hur ni som använder de här programmen (även på rent dokumentära bilder) ser på saken? Är det att bildbehandla för mycket eller är det inom acceptansens gräns för dokumentära bilder att i eftehand lägga på struktur eller annat? Själv bryr jag mig inte så länge man är ärlig och redovisar vad man gjort? Hur ser ni andra på saken, eller är detta en icke-fråga?

http://gelatin-silver.blogspot.com
 
för mig är det självklart intressant att veta hur den kommit till, för mig är det intressantare mer bilder foton som ur en fotografiskt synvinkel som är äkta och fotograferade ur ett och samma tillfälle (ruta).
en hård redigerad / manipulerad bild kan va hur bra som helst (jag gillar det också, jag gillar all konst) men för mig är det mindre fotografi och mer grafik. (digital)
och hur hårt den gränsen dras är ju självklart olika för alla, för mig är den hårt dragen.

precis istort sett som all annan konst är det intressant att veta hur den kommit till..
vi/jag tex värde sätter högre om en vas/matta/ljusstake har gjort för hand istället för maskin i fabrik.

för övrigt kallar jag mig fotograf :)

Jooo... intressantr kan et väl vara...
Altså nu fins det ju olika kriterier för när var, och hur manipulation är tillåten.
Givetvis finns det manipuolation som är tvivelaktig; Man bör nog inte manipulera bort en stasledarae från en bild med historiskt dokumentärt värde, för att statsledaren känns obekväm.... Man bör nog inte klippa inn ett djur i en bild, och kalla det "naturfotografi", och möjligen bör man inte heller öka kontrasten kraftigt i en dokumentär bild av en ojebrand, om branden då ser betydligt mer dramatisk ut.....
Men alla porträttfotografer pillar väl bort finnar, och jämnar ut rödflammighet exempelvis.
Var när och hur manipulation är legitim, och i vilken grad måste nog vara en konstant pågående diskussion.
Ärlighet omkring sitt bildskapande är givetvis önskvärd i viss grad.

Men fortfarande är moin grundhållning: manipulation, redigering, PS, respektive det "rena" fotograferandet har precis lika stor legitimitet, tillsammans eller var och ett för sig. Båda delarna är lika hedervärda hantverk, och ingen är "en bätre",eller "riktigare" hantverkare för att han använder sig av ena eller andra arbetsmetoden!
Och biolder blir inte bättre för att man "fuskar till det" efteråt.
Mne fok är på olika nivåer och vill olika saker med sitt bildskapande. Någon är kanske bättre på att fota än på PS, och andra tvärtom - Man läger kanske vikten där man känner att man har sin styrka - eller lust helt enkelt.
Svårare än så behöver det inte vara !
 
Trådskaperen skrev:

"...tänkte bara se hur ni andra ser på det med att "PhotoShopa" för mycket och var ni tycker gränsen går för att kalla sej fotograf eller bildbehandlare."

Vill sätta in den nu aktuella diskussionen på fotosidan angående de här programmen (typ Silver Exef Pro) som lägger på korn och struktur (eller gör annat) i digitala bilder,för att efterlikna bilder fotograferade med film. När jag gör samma sak i mörkrummet, t.ex läger på raster för att få mera struktur i bilden, eller mjukar upp kornet med belysning genom en nylonstrumpa, då betraktas detta som manipulation enligt vissa defenitioner (t.ex fotosidans egna defenition). Man kan t.om se användande av förstoringsapparat med diffusljus (vilken mjukar upp kornet och inte visar det riktigt rätt) som manipulation om man ska hårddra. För när man tillför eller tar bort någonting i bilderna så brukar det ju klassas som manipulation. Undrar hur ni som använder de här programmen (även på rent dokumentära bilder) ser på saken? Är det att bildbehandla för mycket eller är det inom acceptansens gräns för dokumentära bilder att i eftehand lägga på struktur eller annat? Själv bryr jag mig inte så länge man är ärlig och redovisar vad man gjort? Hur ser ni andra på saken, eller är detta en icke-fråga?

http://gelatin-silver.blogspot.com

Ställer fågan igen, hur ser ni på det här? I en nyhetstidning och som dokumentär nyhetsbild vet jag inte om man skulle godkänna om struktur pålagts i efterhand? Som föregående talare skrev så har man ju diskuterat bilder där för mycket kontrast lagt till, frågan är hur man ställer sig till pålagd kornstruktur?

http://gelatin-silver.blogspot.com
 
Det är nog svårt att svara generellt på det, men om man gjort om men bild så att den ska se ut att vara tagen med film och inte digitalt, och inte gjort några andra grövre ändringar tycker i alla fall jag det borde vara ok. Alternativet hade ju varit att ta bilden från början med film för ett likvärdigt resultat.

Jag tror det är ganska ovanligt att pressfotografer ägnar sig åt att lägga på korn och sådant i sitt dagliga arbete, men det kanske kan förekomma när de ska skicka in sina bilder till Årets Bild och sådant, för att förstärka vad de är ute efter att åstadkomma med bilderna. Jag tycker det är ok, men att det bör framgå att dylika åtgärder är gjorda. Egentligen är det väl samma sak med bilder som är gjorda med film - med efterbelysning och pjattning kan man ju enkelt och lika snabbt som digitalt (nästan) få fram betydligt mer dramatiska resultat än de som fanns på filmrutan från början. Det var inte så ofta sådant redovisades heller, även om det är ganska uppenbart att det är gjort när man tittar på det färdiga resultatet.

Det viktiga vad gäller bilder i press tycker jag är att det måste finnas en trovärdighet i bilderna (när sådan behövs). Portätt av filmstjärna för att visa hur han ser ut får gärna vara redigerat med borttagna blemmor och sånt, medans det inte är ok med ett redigerat porträtt av samma filmstjärna för att han ska se ut som en knarkare.

Rent generellt tycker jag nog att bilder som publiceras med nyhetstexter ska vara så oredigerade som möjligt, för att inte påverka läsaren att tycka det ena eller andra, men samtidigt finns det ju nyhetsredaktioner med olika politiska inriktningar som de gärna vill uttrycka. Om det är ok att smutskasta någon i bild, borde det vara ok att smutsa ner bilden (eller vice versa) :)
 
Har inte sett denna tråden innan och märkte när jag klickade in på den att den verkar ha spårat ur, som trådar har tendens att göra...

Men jag går tillbaka till det som tråden visst ska handla om....

Jag har väldigt svårt att kalla mig för fotograf. Det känns som att jag inkräktar på något jag ser upp till. Om det är jante eller inte, kan jag inte svara på. Men jag klarar inte av folk som köper sig en utrustning och VIPS har dom blivit "Fotograf", skaffar sig en hemsida och ska börja sälja bilder och tjänster.
Jag känner mig inte värdig att bli kallad fotograf, även om jag känner att jag är bättre än flertalet 'fotografer', men det håller jag för mig själv ;) Hoppas ni tar den lilla paradoxen på rätt sätt.



Under den sista minuten nu satt jag och läste igenom vad jag skrivit, och började fundera på vad en fotograf är för mig. Det är såklart den som tagit bilden, rent krasst, Men själva yrket för mig personligen går nog vid gränsen för den som har "det", seendet och kunskapen att förmedla en känsla eller en rörelse ur en orörlig bild. Så nej. Jag känner mig inte som en fotograf.
 
Om man går efter fotosidans defenition så är ju varken efterbelysning eller pjattning att jämföra med manipulation (så länge den hålls inom rimlighetens gränser, var nu dom går), men att lägga på ett struktur i bilden är däremot en typ av manipulation. I alla fall skulle jag tro att man på en svensk nyhetsredaktion inte tar in nyhetysbilder där struktur liknande T-Max 3200 framkallad i Rodinal lagts på. Å andra sidan kanske de inte tar in bild fotad med just den filmen och framkallad i nämnda framkallare som dokumentär nyhetsbild heller? (Ävenfast den inte per defenition är manipulerad). Skulle vara intressant att höra någon som jobbar inom dagstidningsvärldens syn på saken.
 
ANNONS