ANNONS
Annons

Hur ska det uttalas egentligen?

Produkter
(logga in för att koppla)
...åsså glöm inte att det heter "Rammlösa",
INTE "Raamlösa".

Raamlösa är exempelvis fotografier som inte är försedda med en vacker trälist eller motsvarande...
 
Kalopps eller kallops?
Paaprika eller papprika?
Kex eller tjex?
Laakrits eller Lackrits?
Kijosk eller tjosk?
 
Galaxens President skrev:

T.ex. så har väl engelskan många fler synonymer för vissa ord som beskriver t.ex. rädsla, grader av storhet, hemskt.

Försök få engelsmännen att bygga ord såsom "knytblusvänstern" med sin engelska så får du se. Svenskan fattig? Nejdå :)

/Johan
 
Om du översätter "white Gaussian noise channel" till svenska vad får du då?

Nej det är inget konstruerat exempel. Sök på hela termen på google med citationstecken runt och du får 5180 träffar (48 om du söker enbart i sverige). Knytblusvänstern gav ingen träff.

Vitt Gaussiskt bruskanal, eller?
Tjosan vad bra det lät, inte.

Andra förslag (notera att det är bruset som skall vara vitt och Gaussiskt, inte kanalen)?

Vad rekomenderar språknämnden?


V.g. läs mitt förra inlägg
 
Senast ändrad:
Cederbom skrev:
Ah, ett lysande exempel!

Blandade dock ihop det. Ordet jag tänkte på var "hängbröstvänstern" :)

Jag levde också i villvarelsen att svenskan var fattigare än nästan alla andra språk, men det är helt enkelt inte sant. Det finns flera skrifter som påvisar svenskans rikedom. En av de roligare är Fredrik Lindströms "Världens dåligaste språk" eller hans tv-serie "Värsta språket".

/Johan
 
hansen2 skrev:
En av de roligare är Fredrik Lindströms "Världens dåligaste språk" eller hans tv-serie "Värsta språket".

/Johan

Helt klart! Jag såg tyvärr inte alla, men många guldklimpar finns det. Det kommer en ny serie i vinter som handlar om dialekter, det ska bli kul!
 
Cederbom skrev:
Helt klart! Jag såg tyvärr inte alla, men många guldklimpar finns det. Det kommer en ny serie i vinter som handlar om dialekter, det ska bli kul!

Kanot! Det kände jag inte till, kommer bli en höjdare :)

Tack för tipset!

/Johan
 
Talade inte Fredrik Lindström också om att det var dumt att streta emot att låna in ord när de behövdes samt det nödvändiga i att sträva emot effektiviseringar av språket då det är sådant som gjort att språken ser ut så som de gör idag. Vore det då fel att gå mot en internationell standard för kommatering etc?

Vad sjuttan har det här med foto att göra?
 
Galaxens President skrev:

Vad rekomenderar språknämnden?

Skriv och fråga dem, vet jag!

Beträffande kanalen i gaussiskt vitbrus menar du väl inte på fullt allvar att detta inte skulle gå att uttrycka på svenska?

Det mesta kan uttryckas på de flesta språk. En sanning som av allt att döma förefaller vara lite tuff... ;-)
 
Senast ändrad:
Sven AE skrev:

Beträffande kanalen i gaussiskt vitbrus menar du väl inte på fullt allvar att detta inte skulle gå att uttrycka på svenska?

För mig återstår att se en välklingande översättning av uttrycket. Kanalen ligger inte i vitt gaussiskt brus utan man syftar på en kommunikationskanal som om man låter en signal passera genom den adderar vitt (dvs okorrelerat=>konstant spektrum=>innehåller lika mycket av alla frekvenser=>vitt spektrum, jämför ljus som innehåller lika mycket av alla frekvenser uppfattas som vitt) gaussiskt (brussignalens värde är normalfördelad vid varje tidpunkt) brus (stockastisk signal utan primärt intresse) till signalen som skickas genom kanalen. Den fulla termen är egentligen

"additive white Gaussian noise channel"

där additive alltså syftar på kanalen medan white och gaussian syftar på bruset.

Den enda översättning jag sett i svensk litteratur lyder

"additiv vitt gaussikt bruskanal"

vilket låter helt uppåt väggarna (håller du med?) men lär vara grammatiskt korrekt enligt några frustrerade studiekamrater som kollade upp det hela (det kan hända att det skall in något bindestreck någonstans, jag kommer inte ihåg exakt). Försök gärna få till det så det låter bra.

Återigen, vad har detta med foto att göra?
 
Senast ändrad:
Galaxens President skrev:


"additiv vitt gaussikt bruskanal"

vilket låter helt uppåt väggarna (håller du med?)

[---]

Återigen, vad har detta med foto att göra?

Jag har inte tillräckliga ämneskunskaper inom området för att kunna bedöma uttrycket från det perspektivet, men som lekman reagerar jag inte på uttrycket mer än att det låter tungt. Men det gör å andra sidan även det engelska. En omskrivning med preposition kan säkert göra det mer flytande. En utbredd anglicism är ju vanan att stapla ord efter varandra. Ett uttryck blir vare sig mer eller mindre precist om man skriver om det, förutsatt att den som gör det har såväl tillräckliga fackkunskaper som kunskaper i språket.

Du frågar själv i ett tidigare inlägg vad språknämnden skulle säga. Mitt ärligaste och mest uppriktiga råd är att du kontaktar dem och frågar. De kommer då att hänvisa dig till den språkvårdande instans som handhar terminologin inom området du talar om.
 
Sven AE skrev:

Du frågar själv i ett tidigare inlägg vad språknämnden skulle säga. Mitt ärligaste och mest uppriktiga råd är att du kontaktar dem och frågar. De kommer då att hänvisa dig till den språkvårdande instans som handhar terminologin inom området du talar om.

Jag är inte så intresserad av frågeställningen och ämnet över huvud taget att jag bedömmer det värt besväret. Med tanke på att du tidigare i vart och vartannat inlägg hänvisat till vad språknämnden (språkpolisen?) säger , trodde jag du skulle ha ett direkt svar på den frågan.

Nu överger jag er i den här tråden för dagen och beger mig till mörkrummet, inte för att studera språkregler, utan för att syssla med fotorellaterade aktiviteter.

So long.
/Richard
 
Galaxens President skrev:
Talade inte Fredrik Lindström också om att det var dumt att streta emot att låna in ord när de behövdes samt det nödvändiga i att sträva emot effektiviseringar av språket då det är sådant som gjort att språken ser ut så som de gör idag. Vore det då fel att gå mot en internationell standard för kommatering etc?

Har för mig att Lindström förespråkade lån av utländska ord när de var användbara.
Vad jag däremot kan reagera över är klatchiga lån av engelska fraser stup i kvarten, framför allt i reklamvärlden. Eller vad sägs om OBH Nordica's tv-reklamsfras "Disajning godd lajf"? Helfånigt tycker jag.

Vad sjuttan har det här med foto att göra?

Inte ett skit :)

/Johan
 
Galaxens President skrev:
Jag är inte så intresserad av frågeställningen och ämnet över huvud taget att jag bedömmer det värt besväret. /Richard

Ganska intressant egentligen med tanke på att det var du själv som tog upp det konkreta exemplet. Det säger en del om ditt sätt att argumentera.

Självklart finns ingen språkpolis. Fortsätt du att blanda in främmande ord och uttryck i språket om du blir glad av det. Men om du hävdar att du "måste" göra det för att vårt språk är "fattigt" kommer jag att fortsätta att säga emot dig.
 
"white Gaussian noise channel" låter inte välklingande i mina öron. Det låter inte ens tufft för att det är engelska. Antar att det ska uttalas med någon frän amerikansk dialekt.

"Gaussisk vitbruskanal" fungerar för mig. Är det inte helt exakt förklarande? Kanske inte, men det är inte "Lasso Tool" eller "Eyedropper Tool" heller.
 
J. Patric skrev:
"white Gaussian noise channel" låter inte välklingande i mina öron. Det låter inte ens tufft för att det är engelska. Antar att det ska uttalas med någon frän amerikansk dialekt.

Lik förbannat är det en "additive white Gaussian noise channel" man pratar om och det är ett vedertaget begrepp. Man använder det inte för att det ska vara tufft eller fränt utan för att andra sysselsatta med signalbehandling och telekommunikation skall förstå vad man pratar om. Skriver du "aggitera" när du menar "vända på framkallningsdosan" för att det låter tuffare och imponerar mer på tjejjerna? Nej, jag tänkte väl det.


"Gaussisk vitbruskanal" fungerar för mig. Är det inte helt exakt förklarande?
Nej, återigen, det är inte kanalen som är Gaussisk eller vit utan adjektiven syfter på bruset, kanalen är däremot additiv (ej multiplikativ).

Det var bara ett exempel. Engelskan är ett modernt latin. Det internationella språket inom teknik och vetenskap. Färra talar/läser svenska än engelska vilket gör att utbudet av djupare facklitteratur på engelska är större än svenska (om det så gäller foto eller avancerad knyppling), vilket onekligen leder till ett utbrett användande av anglicismer (som verkar vara ett populärt ord. Jag tycker personligen modeord känns minst lika fåniga som anglicismer), vilket kan kännas konstlat när man diskuterar dess fackämnen med landsmän. Visst, det är av lättja som man inte alltid letar upp svenska översättningar, men det är ju även effektiviseringar och låneord som gjort vårt språk till vad det är.

Johan Hansen: Är inte reklam i allmänhet oftast fånig på ett eller annat sätt?

Sven A Eriksson: Ordet Språknämnden låter för mig som några som satts på höga hästar och skall bestämma hur det är, likt en språkpolis. Är det inte användarna som skall forma språken?

För övrigt har jag inte skrivit att svenska är ett fattigt språk. Jag skrev citat:
"På många punkter är svenska ett fattigt språk." slutcitat.

Det känns lite som en högstadiedebatt där radikalerna försöker vinna genom att angripa argumentationtekniken snarare än argumenten. När man dessutom är osäker om personen är den han utger sig för eller bara någons alterego (se denna tråden:
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?s=&threadid=43702 ), så stärker det bara misstanken om att personen bara är ute efter att trolla (anglicism).

/Richard (som tycker foto är intressantare än språkligheter, men likväl anser att svenskan bör internationaliseras på några punkter. När matematiken är ett universellt språk, varför skall man då skriva decimaltal på olika sätt beroende på vilken nationallitet läsaren förväntas ha?)
 
Senast ändrad:
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar