Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Hur ”hittade” du din redigeringsstil?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag hatar att redigera bilder eftersom det aldrig nånsin blir som jag vill, så jag har gett upp det här med att "hitta min stil". Det blir olika varje gång helt enkelt, men ofta ungefär samma på en bunt bilder tagna vid samma tillfälle. Då försöker jag få till en viss stämning.

Har också gått mer och mer åt mycket försiktig bildbehandling. Om bilden inte duger då, så är den nog inget att ha oavsett. Däremot kan bra bilder förstås bli ännu bättre med rätt (även kraftig) bildbehandling.

Svartvitt är absolut lättast eftersom man slipper eländiga färger som inte blir som mitt öga vill. Och man kan anpassa kontrasten efter varje bild, eller till och med lokalt på flera ställen i en bild. Synd bara att jag hellre ser bilder i färg.

Jag tyckte heller inte det var särskilt kul att redigera i de första versionerna av Lightroom. Min första konverterare var RawShooter Premium och previews i den var väldigt mycket bättre än i Lightroom 1.0 och 2.x men Adobe gjorde en "hostile take over", köpte Pixmantec och lade ned det direkt och tyvärr brydde man sig inte ett dugg att ta vara på danska Pixmantecs preview teknik. Lightroom fick dock ett stort lyft i version 3.x men jag tyckte aldrig om hur mina Sony ARW såg ut i i LR trots detta.

Jag lämnade Adobe och de senaste 10 åren har det hänt mycket men de har jag inte upplevt i Lightroom utan i DXO Optics Pro / DXO Photolab och det var först där och i Capture One som möjligen sugit upp folket på Pixmantec för de var ju danskar öven de. Den tekniska bildkvaliteten har i många år varit bättre i Photolab än i Lightroom och detsamma tycker jag gällt Capture One också.

Jag gillar fortfarande bäst det som kommer ur Photolab och använder PL främst för rent dokumentära och historiska bilder då jag behöver göra väldigt lite med dessa normalt och då är PL väldigt effektivt och det finns ingen annan konverterare som integrerar lika bra med metadataverktyget PhotoMechanic heller tycker jag. Det är ett måste för mig.

Däremot är både Lightroom och inte minst Capture One så oerhört mycket bättre för detaljmaskning och detaljredigering än Photolab som är rent uselt i de avseendena. Capture One och Topaz tillsammans tycker jag är väldigt mycket bättre till redigering av gamla diabilder än Photolab. Tyvärr har jag upptäckt det väl sent och känner att jag nog tyvärr tvingas göra om en hel del diajobb framöver. Jag tycker annars Capture One med sina nya smarta redigeringsverktyg och arbetsflöden verkligen gjort att jag äntligen känner att bilderna blir precis som jag vill, så numera älskar jag att efterbehandla både digitalt födda bilder och de analoga som jag reprofotat.

Jag efterbehandlar allt och alltid i RAW, då jag aldrig står ut med det som kommit rakt ur mina Sony-kameror. Jag tycker det är stor skillnad på resultaten och fattar inte nog inte riktigt hur någon som bryr sig om teknisk bildkvalitet vill ha bilderna rakt ur sina Sony-kameror. Andra kameror är kanske bättre än mina varit i detta avseende. De enda bilder jag står ut med rakt ur kameran är mina och min frus mobilbilder. Systemkameratillverkarna har en del att lära där.

Nu kommer säkert massor av synpunkter på mobilbilder men betänk vad som borde gå att göra med dagens FF- och MF-bilddata direkt i JPEG med en liknande JPEG-rendering som den som uppenbarligen redan sker i dagens mobiler. Högkvalitativ JPEG direkt ur kamerorna borde väl kunna vara en bra selling point i dag även på en systemkameramarknad. Jag ser det även som en nyckelfaktor för att höja yrkesfotografers produktivitet. Vilka av dessa har egentligen tid att sitta och finpilla i halva evigheter med bilddetaljer idag?
 
Använder man presets i Lightroom behöver man inte sitta och finpilla alls, och kan enkelt får en konsekvent bildstil.
 
Jag tror det är svårt att separera en stil att redigera bilder från hur man fotograferar.

Först måste man lära sig grunderna. Annars kan man inte kontrollera vad som händer.

Sen är det bara att jobba på så kommer stilen automatiskt.

Några gatuporträtt från igår:
_DSC1067.JPG_DSC1063.JPG_DSC1073-Edit.JPG_DSC1075.JPG
 
Jag tror det är svårt att separera en stil att redigera bilder från hur man fotograferar.

Först måste man lära sig grunderna. Annars kan man inte kontrollera vad som händer.

Sen är det bara att jobba på så kommer stilen automatiskt.

Några gatuporträtt från igår:
Visa bilaga 175270Visa bilaga 175271Visa bilaga 175272Visa bilaga 175273
Är det en redigeringsstil inblandad här? Missförstå mig rätt, men det ser ut som gatuporträtt tagna med auto allt ...
 
Jag missförstår dig inte alls. Din kommentar förtjänar inte ett svar. Gå ut och ta en bild!

Håller med. En redigeringsstil av exv. "gatupotträtt" kan ju ha en konsekvent stil i hur man komponerat och ev. beskurit bilderna. Bilderna ovan tycker jag håller en rätt enhetlig "look och utsnitt om man får säga så". Samtliga tjejer tycker jag känns naturliga, chosefria och avslappnade (t.o.m. den första faktiskt trots all krigsmålning)

Att bara koppla redigeringsstil till en konsekvent användning av någon preset man råkat få med eller köpt är väl att göra det väl enkelt - även om det ofta skulle kunna bli så även när man själv upptäckt vad man faktiskt oftast gör med sina bilder men det kan ju ta ett bra tag att faktiskt komma dit- särskilt om man byter konverterare eller får nya verktyg som i grunden ändrar ens faktiska arbetsflöde.

Jag köpte faktiskt en gång ett preset paket till Lightroom 5.x med massor av presets från SLR Lounge men det blev aldrig de jag faktiskt kom att använda. Den stora grejen var istället att den mjukvaran adderade en massa jättebra Adjustment Brush-verktyg som gjorde att Lightroom blev riktigt hyfsat som porträttretuscheringsverktyg. Det var det inte i grundutförandet då.
 
Jag tyckte heller inte det var särskilt kul att redigera i de första versionerna av Lightroom. Min första konverterare var RawShooter Premium och previews i den var väldigt mycket bättre än i Lightroom 1.0 och 2.x men Adobe gjorde en "hostile take over", köpte Pixmantec och lade ned det direkt och tyvärr brydde man sig inte ett dugg att ta vara på danska Pixmantecs preview teknik. Lightroom fick dock ett stort lyft i version 3.x men jag tyckte aldrig om hur mina Sony ARW såg ut i i LR trots detta.

Jag lämnade Adobe och de senaste 10 åren har det hänt mycket men de har jag inte upplevt i Lightroom utan i DXO Optics Pro / DXO Photolab och det var först där och i Capture One som möjligen sugit upp folket på Pixmantec för de var ju danskar öven de. Den tekniska bildkvaliteten har i många år varit bättre i Photolab än i Lightroom och detsamma tycker jag gällt Capture One också.

Jag gillar fortfarande bäst det som kommer ur Photolab och använder PL främst för rent dokumentära och historiska bilder då jag behöver göra väldigt lite med dessa normalt och då är PL väldigt effektivt och det finns ingen annan konverterare som integrerar lika bra med metadataverktyget PhotoMechanic heller tycker jag. Det är ett måste för mig.

Däremot är både Lightroom och inte minst Capture One så oerhört mycket bättre för detaljmaskning och detaljredigering än Photolab som är rent uselt i de avseendena. Capture One och Topaz tillsammans tycker jag är väldigt mycket bättre till redigering av gamla diabilder än Photolab. Tyvärr har jag upptäckt det väl sent och känner att jag nog tyvärr tvingas göra om en hel del diajobb framöver. Jag tycker annars Capture One med sina nya smarta redigeringsverktyg och arbetsflöden verkligen gjort att jag äntligen känner att bilderna blir precis som jag vill, så numera älskar jag att efterbehandla både digitalt födda bilder och de analoga som jag reprofotat.

Jag efterbehandlar allt och alltid i RAW, då jag aldrig står ut med det som kommit rakt ur mina Sony-kameror. Jag tycker det är stor skillnad på resultaten och fattar inte nog inte riktigt hur någon som bryr sig om teknisk bildkvalitet vill ha bilderna rakt ur sina Sony-kameror. Andra kameror är kanske bättre än mina varit i detta avseende. De enda bilder jag står ut med rakt ur kameran är mina och min frus mobilbilder. Systemkameratillverkarna har en del att lära där.

Nu kommer säkert massor av synpunkter på mobilbilder men betänk vad som borde gå att göra med dagens FF- och MF-bilddata direkt i JPEG med en liknande JPEG-rendering som den som uppenbarligen redan sker i dagens mobiler. Högkvalitativ JPEG direkt ur kamerorna borde väl kunna vara en bra selling point i dag även på en systemkameramarknad. Jag ser det även som en nyckelfaktor för att höja yrkesfotografers produktivitet. Vilka av dessa har egentligen tid att sitta och finpilla i halva evigheter med bilddetaljer idag?
Själv avskyr jag Capture One. Maken till ologiskt, krångligt programelände är svårt att hitta. Massa begränsningar som inte tillför nåt och ganska buggigt dessutom.

Ska man inte sitta och behandla bilder i timmar, vilket jag vill slippa, så ser det ut som Fujibilder helt enkelt. Och det gillar jag inte, till skillnad från de flesta andra verkar det som.

Hade gärna fotat allt i JPG om det funnits nån kamera som gav tillräckligt bra JPG-filer. Har nämligen noll intresse av att gå tillbaka och peta i gamla bilder. Har jag inte redigerat efter två dagar så kommer jag aldrig mer röra bilden. Då är den helt ointressant, för alltid.

Edit: Satt förresten nyss med lite nytagna bilder och bara ruttnade på att hur jag än gör så blir färgerna gräsliga. Får vaska och konvertera till svartvitt.
 
Själv avskyr jag Capture One. Maken till ologiskt, krångligt programelände är svårt att hitta. Massa begränsningar som inte tillför nåt och ganska buggigt dessutom.

Ska man inte sitta och behandla bilder i timmar, vilket jag vill slippa, så ser det ut som Fujibilder helt enkelt. Och det gillar jag inte, till skillnad från de flesta andra verkar det som.

Hade gärna fotat allt i JPG om det funnits nån kamera som gav tillräckligt bra JPG-filer. Har nämligen noll intresse av att gå tillbaka och peta i gamla bilder. Har jag inte redigerat efter två dagar så kommer jag aldrig mer röra bilden. Då är den helt ointressant, för alltid.

Edit: Satt förresten nyss med lite nytagna bilder och bara ruttnade på att hur jag än gör så blir färgerna gräsliga. Får vaska och konvertera till svartvitt.

Det är absolut sant att Capture One kan kännas totalt överväldigande och i en del fall bryter man mot många grundregler när det gäller gränssnitts och menydesign med enormt långa menyer med som värst 35 menyval i en enda drop down lista. Till deras försvar kan man möjligen säga att detta program är för proffs och avancerade entusiaster som prioriterar produktivitet framför vedertagna designrekommendationer. Ett alternativ med djupare menyhierarkier har den nackdelen att de ger en avsevärt sämre productivitet för vana användare.

Normalt så rör man sig ju inte särskilt ofta i dessa evighetsmenyer utan huvudgränssnittet har bara sex olika huvudpaneler och det ansluter väl till rekommendationen på 7 +-2 alternativ per menynivå.

1721782641806.png

Under de senaste två-tre åren har Capture One utvecklats mycket med en väldigt tydligt fokus på produktivitet och effektiva arbetsflöden. Det gäller främst lagerhanteringen som nu till största delen sker helt automatiskt i bakgrunden när man använde s.k. Style Brushes. Det ar gjort enormt mycket för produktiviteten precis som den mycket intuitiva och effektiva AI-drivna maskningen. Detaljredigeringen i Capture One är extremt mycket effektivare än exv. i DXO Photolab p.g.a. detta.

Capture One har sitt ursprung i studiofoto och det märks rätt tydligt om man jämför med andra program. det finns väldigt effektiva funktioner som riktar sig till modell och bröllopsfotografer samt inte minst de som sysslar med produktfoto där effektiva flöden är ett måste och de finns verkligen i Capture One.


För många är nog nedanstående exempel ett verkligt skräckexempel, så du har nog många kompisar som tycker som du :) om det kan gläda dig. Capture One är på många sätt som dagens kameror vansinnigt kompetent och det är precis som med dessa och menyerna. Alla dessa funktioner måste hanteras på något sätt så det är inte bara menyerna som blir långa utan det gör även funktionslistan under de sex funktionsgrupperingarna och där tycker jag inte Capture One är särskilt mycket bättre än min andra konverterare DXO Photolab.

1721782372331.png
 
Senast ändrad:
Själv avskyr jag Capture One. Maken till ologiskt, krångligt programelände är svårt att hitta. Massa begränsningar som inte tillför nåt och ganska buggigt dessutom.

Ska man inte sitta och behandla bilder i timmar, vilket jag vill slippa, så ser det ut som Fujibilder helt enkelt. Och det gillar jag inte, till skillnad från de flesta andra verkar det som.

Hade gärna fotat allt i JPG om det funnits nån kamera som gav tillräckligt bra JPG-filer. Har nämligen noll intresse av att gå tillbaka och peta i gamla bilder. Har jag inte redigerat efter två dagar så kommer jag aldrig mer röra bilden. Då är den helt ointressant, för alltid.

Edit: Satt förresten nyss med lite nytagna bilder och bara ruttnade på att hur jag än gör så blir färgerna gräsliga. Får vaska och konvertera till svartvitt.
Du är säker på att du har testat att manuellt ställa in en fast dagsljusbalans som passar den film simulation du använder, dvs ingen autovitbalans och sedan låta vitbalansen vara så färgförändringarna i ljuset fångas precis som med en dagsljusbalanserad analog film? Autovitbalans har ALDRIG fungerat för mig när det handlar om jpegs direkt ur kameran. Det känns som varje kameratillverkare har sin egen "tint" på autovitbalansen och det blir fel nästan hela tiden oavsett ljussituation..
 
Det blir inte alls samma, jag har provat.
Du säger att du fotar analogt på dia film eller negativ? Är det Diafilm måste filmen scannas in o sedan är du på ruta ett igen jämfört med digitalt.
Tar du ut pappperskopior från negativ film så blir du rätt begränsad.
Oavsett så måste oftast någon lägga sin hand på bilden oavsett om det kommer från analog film eller digitalt.
Fuji har riktigt fina (filmer, profiler i sina digitala kameror) som oftast ger ett väldigt filmlikt utseende utan någon bearbetning.
Nikons är relativt ok rakt ut från kameran men behöver en lien touch oftast. Egentligen inget större problem. Ställ bilden som du vill den ska se ut i raw konverterar sedan sparar du din (film) så kan du använda den varje gång.

Du kan ändra din digitala film (kallar den så) o spara den på nytt.
Sedan finns det mängder med preset att köpa från företag som ska efterhärma gamla filmer. Oftast är det en djungel av alla preset och vissa använder det ofta.
Det kamera märket jag tycker ger överlägset bäst bild rakt ut från kameran är fuji. Vet många som köpt fuji för just den saken.
 
Du säger att du fotar analogt på dia film eller negativ? Är det Diafilm måste filmen scannas in o sedan är du på ruta ett igen jämfört med digitalt.
Tar du ut pappperskopior från negativ film så blir du rätt begränsad.
Oavsett så måste oftast någon lägga sin hand på bilden oavsett om det kommer från analog film eller digitalt.
Fuji har riktigt fina (filmer, profiler i sina digitala kameror) som oftast ger ett väldigt filmlikt utseende utan någon bearbetning.
Nikons är relativt ok rakt ut från kameran men behöver en lien touch oftast. Egentligen inget större problem. Ställ bilden som du vill den ska se ut i raw konverterar sedan sparar du din (film) så kan du använda den varje gång.

Du kan ändra din digitala film (kallar den så) o spara den på nytt.
Sedan finns det mängder med preset att köpa från företag som ska efterhärma gamla filmer. Oftast är det en djungel av alla preset och vissa använder det ofta.
Det kamera märket jag tycker ger överlägset bäst bild rakt ut från kameran är fuji. Vet många som köpt fuji för just den saken.
Dia fotat jag inte, men scannar (digitalkamera med makro) många negativ. En del förstorar jag på papper på traditionellt sätt, och det upplever jag inte alls som begränsande.

Ett scannat negativ behöver ett par minuters handpåläggning för att se ut som jag vill. Har jag inte lyckats på 5 minuter är det förmodligen för att negativet varit felaktigt exponerat, och/eller framkallat.

Jag har inte hittat några presets jag gillat än.

Mina fyra senaste digitalkameror har varit Fuji: x-t2, x100, x-h1, och x-pro3. Deras filmsimuleringar ser ok ut, och man kan anpassa dem mycket, men de kommer inte i närheten av film.
 
Senast ändrad:
Själv avskyr jag Capture One. Maken till ologiskt, krångligt programelände är svårt att hitta. Massa begränsningar som inte tillför nåt och ganska buggigt dessutom.

Ska man inte sitta och behandla bilder i timmar, vilket jag vill slippa, så ser det ut som Fujibilder helt enkelt. Och det gillar jag inte, till skillnad från de flesta andra verkar det som.

Hade gärna fotat allt i JPG om det funnits nån kamera som gav tillräckligt bra JPG-filer. Har nämligen noll intresse av att gå tillbaka och peta i gamla bilder. Har jag inte redigerat efter två dagar så kommer jag aldrig mer röra bilden. Då är den helt ointressant, för alltid.

Edit: Satt förresten nyss med lite nytagna bilder och bara ruttnade på att hur jag än gör så blir färgerna gräsliga. Får vaska och konvertera till svartvitt.
Själv gillar jag C1, eller... jag kör det iaf, då Lightroom inte fullt lika bra behandlade mina Fuji-råfiler.

Nåja! Jag gillar dina tankar om en enklare redigering, har i omgångar pysslat med det med då det är oftast kring porträtt och landskap jag verkligen vill sitta och redigera länge, men 90% av alla bilder jag tar vill jag bara vara klar med så fort som möjligt.

Kanske kan du finna en färgprofil i dina kameror som petar ut en "OK" JPG-fil (Astia är ju rätt tillåtande som grund, på med Fujis dynamisk omfång-grej 200%, 400%, minns inte vad den kallas exakt), kanske i kombination med som någon i tråden tidigare nämnde att efterlikna film genom att sätta en fast vitbalans etc.
Sen dessa JPG-filer drar du in i något program där du skapat lite egna presets som gör just de saker du vill (ner med färgmättnad i högdagrar exempelvis, på med lite korn etc).

Jag har haft roligt i det senare med följande program: https://www.nevercenter.com/camerabag/

Dock kör jag en äldre version, i de nyare började de med nåt online-mök som fick mig att undvika uppgradering men ser inte riktigt spår av det längre så kan minnas fel.

Iaf! I detta program kan du bygga riktigt avancerade "presets" med alla möjliga roliga effekter kring just färghantering, filtrerade mot högdagrar, lågdagrar etc. som du sen kan spara som presets. Sen kan man batch-köra de filtren mot en mapp fylld med bildfiler och få den att spotta ut redigerade varianter av varje bild, eller göra det en och en.


OM detta möjliggör för dig att skapa dig den "känsla" du vill ha så kan du då skapa dig ett enkelt flöde; JPGs ur kamera -> CameraBag och ditt egenskapade preset -> Klar!

Annars smågillar jag looken man delvis kan få ur Snapseed och dess "Kornig film"-verktyg men det finns mig veterligen inte i någon version för dator, endast Android eller iOS/iPadOS.
 
Senast ändrad:
Handlar det om färgbilder som du förstorar på papper? Eller svartvitt?

Oavsett det, eller om du scannar film och pillar vidare med den förstår jag att det ligger rätt långt från ett heldigitalt arbetssätt. Det försvinner en del i varje steg.
 
Handlar det om färgbilder som du förstorar på papper? Eller svartvitt?

Oavsett det, eller om du scannar film och pillar vidare med den förstår jag att det ligger rätt långt från ett heldigitalt arbetssätt. Det försvinner en del i varje steg.
Bara svartvitt på papper. Jag saknar färghuvud till förstoringsapparaten, och de växer inte på träd till min modell.
 
Hur som helst blir det ju inte "din egen redigeringsstil" direkt ur kameran om inte svaret på frågan är "när jag hittade jpg-knappen". 😉
 
Det finns dom som har igenkännbar stil, men som amatör behöver man inte det. Om den kommer naturligt så fortsätt bara, om inte fortsätt bara!

Att titta på konst och foto och bli inspirerad är bra. Att kopiera någon annans stil kan vara lärorikt och kanske ett sätt att bli accepterad och försörja sig, men som amatör behöver man inte vara epigon.

Om jag över huvud taget har någon "stil" så är det att vara noga med att ha raka linjer raka, horisontella horisontella och vertikala vertikala. Annars bryta rejält så att det märks att det är meningen.
 
Hur som helst blir det ju inte "din egen redigeringsstil" direkt ur kameran om inte svaret på frågan är "när jag hittade jpg-knappen". 😉
Det blir det visst. Det finns ingen "jpeg-knapp", det är en flock med inställningar som definierar hur kameran själv ska konvertera råbilden till jpeg.
Det är i sådana fall de inställningarna som definierar din stil.

Åtminstone till de kameror jag har kan man i datorn tillverka en fil som definierar hur konverteringen ska gå till och sedan ladda ner den till kameran för att köra den direkt där.
 
Du är säker på att du har testat att manuellt ställa in en fast dagsljusbalans som passar den film simulation du använder, dvs ingen autovitbalans och sedan låta vitbalansen vara så färgförändringarna i ljuset fångas precis som med en dagsljusbalanserad analog film? Autovitbalans har ALDRIG fungerat för mig när det handlar om jpegs direkt ur kameran. Det känns som varje kameratillverkare har sin egen "tint" på autovitbalansen och det blir fel nästan hela tiden oavsett ljussituation..
Fast "tinten" går åtminstone på mer avancerade kameror att justera med någon typ av finjustering, om det bara är det som är problemet. Att kameran misslyckas att träffa "rätt" eller vara konsekvent är ett annat problem. Tror man att man är bättre än kameran så kan man alltid ställa in vitbalansen i kelvin manuellt, utan att för den sakens skull låsa den på kamerans fördefinierade dagsljusbalans. Här blir det möjligen lite ironiskt att säga att tillverkarna har en "tint" och sedan låsa vitbalansen på en av tillverkaren fördefinierad vitbalans. ;)

Sedan har min nyaste kamera, om jag minns rätt på rak arm, fyra olika autovitbalanslägen. Tre med olika prioritering av hur mycket den korrigerar, plus ett särskilt för naturligt ljus. Nu brukar jag inte bry mig jättemycket om det dock, eftersom jag nästan alltid tar in råfiler i en råkonverterare. Företeelsen indikerar dock att tillverkarna är rätt väl medvetna om att det är svårt att vara alla till lags och att få det att fungera som önskat automatiskt i alla lägen.

Det där med film är väl lite speciellt, om vi pratar färgnegativ. Oftast är de förvisso dagsljusbalanserade, men samtidigt är avsikten att vitbalansen ska kunna justeras vid kopieringen.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.