Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Gatufoto - favoritutrustning?

Produkter
(logga in för att koppla)
X-pan med 45/4 objektivet och panoramaläge - absolut.
Folk tror att det bara är det som är mitt fram som plåtas men med 71 graders vidvinkel fastnar så mycket mer.
 
Även med 15 mm på en M Leica...

Jovisst går det fint att ta bilder "på stan" med en "Supervidvinkel" :)
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?_q=1&ID=516463

Men, det jag upplever, är att man måste vara så dj-a nära för att fylla upp i bilden...
Och nära på sta'n..!? Dagtid är Ok, som här i Saltsjöbanan..


Och om man flanerar med 15 mm..
och väntar på att det mötande föremålet skall komma nära för att fylla upp bilden,
så när det är dags,
då har föremålet nästan passerat!! :) :) :)
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?_q=1&ID=505196
/B
 
froderberg skrev:
Här är ett försök att få till det svartvita. Men trots att bilden är tagen på iso 3200 skulle jag kanske lägga till korn för att få mer känsla.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic.htm?set=lp&ID=513222#

Ruggigt bra bild m mkt "analog" känsla! Men visst har du lagt på lite sephiaton också?

Ja, fast jag aldrig fotat seriöst m analog kamera så kan jag sakna det där "analoga stuket" på sv bilder från en digitalkamera. Blir liksom lite för kliniskt på nåt sätt. Men man får väl höja ISO till 1600 och köra på f1.4 kanske?

Men nu när jag börjat hajja detta m bländare/tid kan jag nästan känna att jag gjort ett misstag som sålt en kompis mans gamla analoga fotoutrustning bl a en Canon A1 och en F1 (?) som jag annars skulle fått behålla själv. Men skulle nog inte iddas hålla på m film om jag tänker efter...

Förresten för en icke analog typ som jag. Vad sjutton är en mätsökarkamera?
 
Uttryck skrev:
Vad sjutton är en mätsökarkamera?
Det är en kamera som fokuseras med en "dubbelbild" i sökaren. När dubbelbilden blir till en har fokus uppnåtts. Sökarbilden tas inte från objektivet utan genom två separata öppningar på kamerans framsida. Leicas M-serie är det klassiska exemplet på mätsökarkameror, men det finns många andra.
 
Konica Hexar eller Nikon FA med normal eller 28.
Neopan 400 för det mesta.
Häromdagen dock 20mm, Fuji Press 1600 och mycket lysrörsbelysning. Ska bli intressant att se...
 
Mätsökarkamera är en icke spegelreflex. Objektivet används endast för att belysa filmen. Sökaren är separerad och ser inte exakt vad objektivet gör.

Fördelen är att det inte finns någon spegel som skall fällas upp innan man tar bilden. Speglen orsakar alltid vibrationer vid längre slutartider. Mätsökarkameror är tysta och har ett system med dubbelbild i sökaren för skärpeinställning.

Klassiska mätsökarkameror är Leica och Contax men även Yashica, Nikon och Canon hade modeller på sextiotalet.
 
Det blir tyvärr inte mycket gatufotografering för min del. Jag bor ju på landet. Men jag älskar det! När jag strosar i någon stad brukar jag för det mesta ha min Leica M2 och 35 mm objektivet med mig. Det sitter svartvit film, 400 ASA i kameran. Ljuset mäter jag med Leicametern, med kameran hängande på magen.
Metoden är uråldrig (läs sextiotal) men det är mer diskret med en mätsökarkamera än med en högljudd spegelreflex.
Skulle kanske inte råda andra, med tunn plånbok att satsa på Leica, men har man väl skaffat en så är det svårt att skiljas från den, även om det finns mycket annat som är mera snabbjobbat och som ger mera jämnt exponerade negativ.
 
Nuförtiden oftast en SWC. Kameran är aningen större -framför allt djupare - än en mätsökarkamera men negativytan är nästan 4 ggr större än 135-rutan. Dessutom är dess centralslutare tystare än ridåslutaren på Leican eller Canon VI-T (båda mätsökare) som är mina alternativ. Beträffande skärpan är det väl tveksamt om det finns något objektiv i handeln som överhuvud taget kan mäta sig med Biogon 38-an. Men skärpan är inte en förstahandsfråga på något sätt, ffa inte vid gatufotografering.
Us
 
Senast ändrad:
Uttryck skrev:
Varför fotar så många m analogt när det gäller gatufoto tror ni?

För min del spelar det ingen roll om det är gatufotografering eller något annat. Den digitala tekniken är inte utvecklad nog för att den skall stå upp mot analog fotografering.

Ett argument jag ofta får för digital fotografering är att det är mindre arbetskrävande och att man ser resultatet snabbare. Jag håller inte med där. Digitalt foto är lika med RAW-format idag om det skall konkurera med film. Då krävs det en digital framkallning och justering av bilden motsvarande en inskanning från film. Skall en bild bli bra och spegla det man verkligen såg när man fotograferade krävs efterbehandling – i båda fallen.

Ett negativ håller i århundraden och kan alltid i efterhand skannas in med modern utrustning. En digital bild har den upplösning och kvalitet den har.
 
Ett ytterligare skäl är att digitala systemkameror är stora och högljudda saker precis som sina analoga motsvarigheter. De passar inte in "candid shootin´"-stilen som oftast är gatufotots signum.
Digitala kompakter då? Ja, joo kanske skulle det funka men de är ofta för små och slinkiga, hänger inte bra om halsen och se´n är det också detta med den digitala teknikens dåliga dynamik som blir väldigt framträdande i B/W. Och gatufotograferandet är av hävd en B/W sysselsättning.
Us
 
En liten smidig kamera som inte väcker uppmärksamhet kan var bra för "candid" eller gatufotografering. Det är väl lite av smygfotografering det handlar om. Det är ju bra om kameran verkligen följer med nästan överallt och kan halas fram snabbt och smidigt.

Känslan tycker jag ligger i bilden, skit samma vilka prylar man använder.
 
Lätt utrustning! :)

JanOlofHärnström skrev:

... skit samma vilka prylar man använder.

För mig har det underlättat att ha en liten ("enkel") utrustning under åren. Då jag gjorde lumpen, 1960-61, så hade jag en halvformats-Petri 18x24 i bröstfickan när jag kröp i snåren ute i skärgården..
sedan gatufoto, och på jobbet, på lunchpromenader, på semester..från 1959-2005...

Hade jag då inte haft en liten (mätsökarkamera) så hade jag sannolikt låtit den ligga kvar hemma...
och bara fotograferat på fritid/helger...

Provat några andra, Hasselblad, Canonflex, Nikkormat..det blev litet för stort,
för mycket att bära (Läs: fritid/helger) och för mycket skrammel för "gatufoto" ...

Så för mig, har en liten tålig kamera, läs Leica, betytt att jag alltid haft kameran med. (Ok kanske inte alltid, men till en 99% i alla fall)
/B

Ps. Det borde väl snart komma en digitalkamera som är användbar på gatan..!
Liten, (Inte för liten) svart, utan zoom, med ljustark 35 mm optik, genomsiktssökare 1:1, fullformatscensor!!! :)

En riktig kamera alltså!! ;)

Ps 2. Skall ned till Konsum strax, se'n vidare till återvinningen, gissa vad jag har under regnjackan?? ;)
 
Visst spelar inte utrustningen så stor roll som man kanske inbildar sig, men viss roll spelar den.

Under mina första år ägnade jag mig väldigt mycket åt gatufoto och använde en Canon FTb med 28/2,8. En bra brännvidd till det mesta men lite för vid för gatufoto så det blev en 35/2.

När jag skaffade tuffa presskameran Canon F-1N med motor upptäckte jag att det var en klart sämte gatukamera. Stor och proffsig så skrämde den folk. Dessutom så kunde jag inte bära den lika bekvämt invriden på insidan av armen i maghöjd.

Med digitalt känner jag att jag inte behöver vara orolig för filmkostnader och kan laborera med iso-talet. Men jag är bunden till en kamera på ett annat sätt. Jag kan inte byta kamerahus för omväxlingens skull. Tidigare tog jag gatubilder med Hasselblad, Canon Dial, Leica M, Leica R, Canon Eos, Canon Ftb etcetera. Nu är det alltid samma kamera och samma bildåtergivning, samma format.

Med bladaren kunde jag lungt och stilla står mitt bland folket och titta ner i kameran utan att någon brydde sig. Nu jagar jag folk med min snabba bildmaskin och folk känner sig jagade.
 
Även om kameran är liten, lätt och snabb så kan man ju ta god tid på sig ... och även vara väl synlig

Fördelen med en snabb kamera är ju att man lättare hinner fånga ögonblicksbilder.

Men påpassligheten sitter trots allt hos fotografen, inte i prylarna. Det är så lätt att bli prylfixerad.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.