Annons

Fuji S5 pro

Produkter
(logga in för att koppla)
Som uppsatsskrivande student har jag fått lära mig att vetenskap är accumulerande, vi byggr hela tiden på vad andra har gjort för att komma längre.

Ta en titt på http://www.imaging-resource.com/PRODS/K10D/K10DIMATEST.HTM

Testmedoden är i min mening mycket smart då den testar DR med avseende på hur kvalitetskänslig man är. Alla kamerorna i testet har som ni ser mycket lägre DR om man tycker att man skall kunna göra skillnad i 0,1 EV steg ljusskillnad i skuggorna, utgår man från en grövre detaljskillnad på 1 EV steg så blir kamerans DR större för bruset maskerar inte en så stor ljusskillnad förens mkt senare.

För mig ser det ut att vara just det "kriterium" som ni letar efter.

Det kanske kunde vara en idé att utgå från denna metod och möjligen utveckla den när man jämför kamerorna?


EDIT: här är en länk till testet av canons 5D:
http://www.imaging-resource.com/PRODS/E5D/E5DA12.HTM
 
DR igen

Bilden visar en avfotograferad gråskala. Jag har markerat det första vita steget som kan urskiljas från helt vitt, och det sista svarta steget som går att urskilja från helt svart. Jag har alltså markerat ändpunkterna för det dynamiska omfånget. Nu är dt bara att räkna hur många gråsteg som befinner sig inom ändpunkterna. Tre gråsteg motsvarar ett exponeringssteg. I detta fall cirka 7,5 stegs DR.

Lars
 

Bilagor

  • graystep.jpg
    graystep.jpg
    38.2 KB · Visningar: 275
Högdagrar och exponering

Med dessa bildfiler blir det betydligt lättare att utvärdera resultat och att jämföra än med "riktiga" bilder. Nu har jag tittat på högdagrarna med min EOS 5D och jämfört JPEG med RAW. Jag fotograferade med både JPEG och RAW. Bilden ser ut som den översta utan någon handpåläggning. Bilderna öppnades i ACR. Sedan minskade jag exponeringen med 3 steg, både för JPEG och RAW. Lägg märke till hur mycket mer information man kan locka ur bildfilens "överexponerade" högdagrar om har bilden i RAW, i detta fall ett helt steg. Med JPEG vinner jag i stort sett inget i högdagrarna. Det som kameran valt att kasta bort vid komprimeringen är borta.

Lars
 

Bilagor

  • -exp.jpg
    -exp.jpg
    57.5 KB · Visningar: 275
Tack Lars, för en bra redogörelse. Jag håller på att skriva hop en artikel om S5 Pro och mina funderingar är om inte mjukvaran i kombination med bättre sensorer har hunnit ikapp Fujifilms teknik med SuperCCDn.

Men jag upplever ändå det som att S5Pro har aningen bättre täckning i högdagrarna än t.ex. 1D MkII. Ditt test visar att EOS 5D har således 22 stegs omfång (för att använda den skala som används i denna diskussion) Proffsfoto fick 17. Det är ju en viss skillnad.
 
Jeppe skrev:
Tack Lars, för en bra redogörelse. Jag håller på att skriva hop en artikel om S5 Pro och mina funderingar är om inte mjukvaran i kombination med bättre sensorer har hunnit ikapp Fujifilms teknik med SuperCCDn.

Men jag upplever ändå det som att S5Pro har aningen bättre täckning i högdagrarna än t.ex. 1D MkII. Ditt test visar att EOS 5D har således 22 stegs omfång (för att använda den skala som används i denna diskussion) Proffsfoto fick 17. Det är ju en viss skillnad.

I Proffsfoto visste man inte hur stora stegen var i gråskalan. Man antog att två gråsteg motsvarar ett exponeringssteg och det är kanske riktigt. Mina 22 steg motsvarar då ungefär 14 av deras. Men när man inte vet vad de fotograferat av så blir det endast antaganden, vilket känns lite ovetenskapligt.

Lars
 
Vad påverkar DR?

När ett sensorelement (pixel) har bombarderats med så många fotoner att den är fylld med elektroner så kan den av naturliga skäl inte rymma fler elektroner. Det är då vi för helt vita detaljer utan teckning. Ju större "well capacity" en pixel har, desto fler elektroner ryms. Antag att en pixel kan hålla 64000 elektroner. Ett steg ner blir då hälften; 32000 elerktroner. Sedan följer för varje steg 16000, 8000, 4000, 2000, 1000, 500, 250, 125. Efter 10 steg är vi nere i 62 elektroner. Det är här nere som gränsen sätts. Hur många elektroner krävs för att en signal skall kunna skiljas från oregelbundet brus?
Om man sätter en tratt (lins) på varje pixel så fylls den snabbare. Tratten ger högre ISO men inte högre DR.
Någon undrade om det finns någon definition för den nedre gränsen. Det finns, men denär i mitt tycke luddig. Jag anser att det är bättre att jämföra själv och bedöma hur mycket brus man kan acceptera och ändå få detaljer i det mörka. Låter kanske ännu luddigare, men det fungerar bättre för mig.
Generellt (men inte alltid) kan man säga att högre well capacity ger högre DR.

Lars
 
ISO 100 och ISO 1600

Nu plåtade jag mitt tråkiga motiv med kameran inställd på ISO 100 resp ISO 1600. Exponeringen anpassades med 1/30 resp 1/500 sek. Det är fantastiskt att konstatera att exponeringarna ligger exakt rätt över hela skalan. Teckning i både skuggor och högdagrar motsvarar varandra. Den övre halvan är ISO 100 och den undre ISO 1600. Givetvis är brusnivån avsevärt högre i ISO 1600-bilden.

Lars
 

Bilagor

  • iso100-1600.jpg
    iso100-1600.jpg
    39.7 KB · Visningar: 257
Stor och liten sensor

Så en jämförelse mellan EOS 5D med stora pixlar på sensorn och IXUS med små. Ändpunkterna är markerade.

Lars
 

Bilagor

  • ixus-eos.jpg
    ixus-eos.jpg
    41.4 KB · Visningar: 252
Verkligen intressant läsning och tester. Skulle ju onekligen vara intressant att göra exakt samma test nu med Fujikameran och varför inte en D200 som jag tror var med i Mikaels test i början också (eller så blandar jag ihop det med en annan tråd).
 
Minus och plus i ACR

Nu tog jag bildfilerna ISO 100 och ISO 1600 i RAW och ökade respektive minskade exponeringen med 2 steg i ACR. Den övre halvan av respektive gråkil är ISO 100 och den undre ISO 1600. Överst minus 2 steg och underst plus 2 steg.
Lägg märke till att det är lättare att fånga in högdagrar genom att minska exponeringen med ISO 1600-bilden än med ISO 100-bilden. Eftersom pixlarna med högdagrar är fulla med elektroner när man exponerat med ISO 100 så finns det inte lika mycket att hämta tillbaks. Inga högdagermarginaler. På motsvarande sätt går det inte att hämta skuggdetaljer när man exponerat efter ISO 1600. Det är tomt i pixlarna – inget att hämta.
Slutsats: För största möjlighet att korrigera exponeringen i ACR (eller i andra RAW-konverterare) välj ett ISO-tal mitt i, exempelvis 400.

Lars
 

Bilagor

  • minus2-plus2.jpg
    minus2-plus2.jpg
    43.6 KB · Visningar: 243
DR i film

Man kan på olika ställen läsa att film har mindre DR än bra digitalkameror. Det står så bland annat i senaste numret av Proffsfoto. Jag vet inte hur de har gjort, men resultatet är helt missvisande. En negativ film, både sv/v och färg, har ett betydligt större DR än en digitalkamera. Man kan jämföra en diafilm med en digitalkameras JPEG-läge. Använd RAW och du utökar DR en bra bit över diafilmen. Negativ film däremot ligger på mellan 12 och 16 steg beroende på vilken film man använder. Detta tänker jag inte bevisa med praktiska experiment, men när jag skrev boken Avancerad Svartvitteknik 1 för 20 år sedan, exponerade jag in den gråkil jag nu använt på mängder av film och framkallade. Det är denna egenskap hos den negativa filmen som man utnyttjar när man använder engångskameror utan möjlighet till vare sig bländar- eller tidsinställning. Exponera helt fel, och automatlabbet kan ändå kopiera fram en godtagbar bild. Gör samma sak med en digitalkamera, speciellt med en kompaktkamera med liten sensor, och det är kört.

Lars
 
Jeppe skrev:
Jag håller på att skriva hop en artikel om S5 Pro och mina funderingar är om inte mjukvaran i kombination med bättre sensorer har hunnit ikapp Fujifilms teknik med SuperCCDn.

Ett stort kameraföretag (som Fujifilm) fungerar inte alltid helt i linje med konsumenternas önskemål. Det finns en utvecklingsavdelning som ständigt tvingas bevisa att de behövs, annars får de sluta. Och så finns det en marknadsavdelning som tvingas sälja det som utvecklingsavdelningen tagit fram. Marknad och utveckling talar inte samma språk. Utveckling vet hur det ligger till med de tekniska detaljerna. Det vet sällan marknad. Och det är nog tur för dem. När SuperCCDn släpptes var det enligt marknadsavdelningen en sensation. När jag talade med chefskonstruktören bakom sensorn så lät det helt annorlunda. Fujifilm fick mycket stryk för sitt sätt att lansera SuperCCDn. Idén bakom den nya dubbelsensorn är inte så dum, på papperet åtminstone, och detta utnyttjar Fujifilm i sin marknadsföring. Men frågan är om inte – precis som du påpekar Jesper – de modernaste sensorerna hunnit i kapp. Om någon kan skaka fram en kamera så kan vi jämföra den med EOS 5D i min "testbänk".

Lars
 
Mycket du har hunnit med Lars under tiden jag har försökt ragga fram en kamera.
Jag har inte fått tag i en s5.

Mikael
 
Senast ändrad:
johan.morck skrev:
Verkligen intressant läsning och tester. Skulle ju onekligen vara intressant att göra exakt samma test nu med Fujikameran och varför inte en D200 som jag tror var med i Mikaels test i början också (eller så blandar jag ihop det med en annan tråd).

Det var en annan tråd om brus och detaljåtergivning.
Vid tillfälle skall jag försöka dra ihop ett antal kameror från de stora tillverkarna och sedan åka upp till Lars för att jämföra DR med hans transparanta gråskalekil.
I försöket skall då objektiv av absolut toppklass vara med eftersom objektivens förmåga att hantera ströljus påverkar det dynamiska omfånget.
Mikael
 
Det är just det här som gör att jag anser det vara så förbannat svårt att redovisa rättvisa resultat.

Lars tester och de som tidningen gjorde är ju i princip gjorda på samma sätt och ändå ger dom så olika resultat. Eller gör dom det? Det som skiljer är "efterbehandligen". En gråkil användes i bägge, visserligen olika sorter men ändå en gråkil med olika svärtade fält. Lars redovisar exponeringssteg vilket inte tidningen gjorde utan enbart steg på gråkilen. Det gör ju ingen större skillnad eftersom man kan se resultatet relativt varandra. Nu har ju inte Lars jämför med någon av de kameror som tidningen gjort men tydligen har Lars och tidningen olika åsikter om filmens DR.

Ett antal kriterier måste till. Mikael vill ha linjaritet i färgerna medan Brink (tror jag det var) kan inte bry sig mindre om detta. Innan vi sätter igång och jämför måste vi se till att vi jämför äpplen med äpplen och inte päron. Jag kan säkert få till ett hiskeligt antal steg med min D2X (trots att den är välkänd för att ha ett aningens mindre omfång än andra kameror) om jag inte bryr mig om bruset.

Om jag har förstått det hela korrekt så testar Lars DR utan att ta hänsyn till färgernas linjeraritet eller? Nu verkar det inte vara ett stort problem med 5D men kanske blir det med S5. Kommer det att märkas?

Vad är det vi jämför egentligen? Som det är nu så diskuterar vi något väldigt subjektivt......
 
Senast ändrad:
Mankan G skrev:
Det är just det här som gör att jag anser det vara så förbannat svårt att redovisa rättvisa resultat.

Lars tester och de som tidningen gjorde är ju i princip gjorda på samma sätt och ändå ger dom så olika resultat. Eller gör dom det? Det som skiljer är "efterbehandligen". En gråkil användes i bägge, visserligen olika sorter men ändå en gråkil med olika svärtade fält. Lars redovisar exponeringssteg vilket inte tidningen gjorde utan enbart steg på gråkilen. Det gör ju ingen större skillnad eftersom man kan se resultatet relativt varandra. Nu har ju inte Lars jämför med någon av de kameror som tidningen gjort men tydligen har Lars och tidningen olika åsikter om filmens DR.

Ett antal kriterier måste till. Mikael vill ha linjaritet i färgerna medan Brink (tror jag det var) kan inte bry sig mindre om detta. Innan vi sätter igång och jämför måste vi se till att vi jämför äpplen med äpplen och inte päron. Jag kan säkert få till ett hiskeligt antal steg med min D2X (trots att den är välkänd för att ha ett aningens mindre omfång än andra kameror) om jag inte bryr mig om bruset.

Om jag har förstått det hela korrekt så testar Lars DR utan att ta hänsyn till färgernas linjeraritet eller? Nu verkar det inte vara ett stort problem med 5D men kanske blir det med S5. Kommer det att märkas?

Vad är det vi jämför egentligen? Som det är nu så diskuterar vi något väldigt subjektivt......

Jag har nu fotograferat en Binuscan-kil av den typ som Proffsfoto använde. Den är stegad i tredjedels steg precis som den Dupont som jag använder. Se kurvor (röd-Dupont och blå-Binuscan). Detta gör att de resultat som Proffsfoto gissade sig till är felaktiga.

Lars
 

Bilagor

  • 2-kurvor.gif
    2-kurvor.gif
    9.6 KB · Visningar: 251
Svar Magnus G

Jag vet inte hur man gör med Imatest, men jag gissar att man stegar sig igenom skalan, hellre än att man fotograferar hela skalan på en gång. Detta reducerar ströljusnivån ner till noll, vilket är föga verklighetsförankrat. Nu spelar detta inte, precis som du påpekar Magnus, inte så stor roll när alla kameror endast jämförs sinsemellan. Men det omöjliggör jämförelser mellan två testmetoder.
Angående färglinjäritet eller inte så är detta ett isolerat problem som inte har så mycket med DR att göra.
Däremot måste man bestämma sig för om man skall beräkna sensorns DR eller endast DR för ett givet ISO-tal. Vidare får man bestämma om det är DR för kamerans JPEG eller DR för justerad RAW.
Jag förespråkar en metod som liknar verklig fotografering. Tar man i allmänhet JPEG vid ISO 100 så bestämmer man DR för detta. Jag tycker att det är intressantare att beräkna DR för justerad RAW. Då vet man ju var gränserna går. Om man då jämför två kameror så får man reda på vilken av dessa som har högst DR.

Lars
 
Lars och Mikael,
Ni säger olika om filmens omfång jämfört med digitalt. Lars anser att den har högre omfång medans Mikael betydligt mindre.. Jämför ni på olika sätt? Vem har rätt?
Jag anser av egen erfarenhet att film är väldigt tålig för överexponering och väldigt bra på att bevara högdagrar, men kanske inte lika duktig på att vissa upp subtila skillnader i olika toner som digitalt.
Svara gärna hur ni tänker. Förvånande att ni tycker olika med tanke på att ni verkar vara rätt ense annars.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar