ANNONS
Annons

Framtiden för APS-C-sensorer

Produkter
(logga in för att koppla)

Teodorian

Aktiv medlem
Canon har en hel serie kameror med 18 MP i sitt 1.6x APS-C-format medan Sony, Pentax och Nikon nu lanserar sina 1.5x format i upp till 16 MP.

1) Hur många MP är realistiskt att packa på denna mindre yta jämfört med fullformat-/småbildssensor? Det finns ju idag ingen småbildssensor som har i närheten av samma pixeldensitet som 16 MP (motsvarande ca 37 MP på FF) eller Canons 18 MP (motsvarande ca 47 MP på FF) på APS-C har. Får vi se APS-C-sensorer på 21 MP eller rentav 24 MP (motsvarande ca 63 MP (Canon) eller ca 55 MP på övriga APS-C-sensorer? Som en referens kan vi se att Olympus med sin nya E-5 valde att stanna på 12 MP (motsvarande ca 46 MP på FF) på sitt 4:3-format.

2) ISO-omfånget utökas kontinuerligt. Canon har upp till ISO 12800 och Sony, Pentax och Nikon trycker upp ISO-talet ändå till motsvarande ISO 25600. Hur högt är det meningsfullt att gå? En högre andel artefakter, hot pixels och en allmänt ansträngd fil med elektronisk karaktär är ju redan ett faktum när en hög-ISO-fil från en APS-C-kamera granskas närmare. När alltmer brusreduktion och "städning" krävs på de allt mer pixelstinna filerna och på de allt högre ISO-talen är frågan berättigad: Vinner vi något på detta?

APS-C-sensorer har sina fördelar men det verkar uppenbart att medan dessa sensorer redan nu kan tangera sitt yttersta i fråga om MP-tal och översta ISO-tal har småbildssensorerna en hel del kvar att ge. 24,5 MP på FF motsvarar bara ca 10 MP på 1.5x APS-C. Nästa generation småbilds-DSLR lär ligga på ca 38 MP vilket motsvarar ca 14,5 MP (Canon APS-C) eller ca 16,5 MP (Nikon, Sony, Pentax APS-C). Man skulle därmed kunna säga att APS-C-kamerorna ligger en generation före FF-varianterna om vi bara ser till MP-tal eller pixeldensitet. I det här fallet är det kanske inte bäst att ligga före och komma först i mål...
 
Senast ändrad:
Gå tillbaka några år och titta på kameror som "tangerade vad som var ytterst möjligt" med någon eller några få Megapixel, och du inser raskt att det som är "omöjligt" idag varken är omöjligt eller ens speciellt otroligt i morgon.

Det är snarare troligt.
 
Nja, här har Tore helt rätt. Det som hände mellan 2000-2010 är en uppstarts-sträcka, räkna med att utvecklingen de närmaste tio åren kommer vara ganska många gånger mindre dramatisk.

Funktioner som t.ex väldigt snabba bildserier (3-4st bilder i 30-40FPS hastighet?) som kombineras ihop till EN hög-ISO-bild eller en Auto-HDR kommer nog bli vanligare, en betydligt större del av brusprestandavinster för "den vanlige användaren" finns nog här. Det är på funktions-sidan, inte på prestanda-sidan som den stora utvecklingen kommer ligga.

Titta på t.ex Sony's A580 (A55) eller Canon 60D - de har en upplösning på 16-18MP. Kan man krympa cellerna med bara 10% till utan att öka förlusterna är vi uppe i 22MP i en APS-C (Canon) - vilket motsvarar ca 24MP på en fullstor APS-sensor. Då börjar vi närma oss upplösningen då digitala artefakter i bilden är ett minne blott, och AA-filtret snart överflödigt.

Enda sättet att ta bildkvaliten dramatiskt framåt är att hitta ett sätt att komma ifrån Bayer-filter-systemet för inläsning av bilder. Den ABSOLUT lägsta förlusten ett Bayer-filter kan ge är ca 60%. Gör man förlusten mindre än detta blir färgåtergivningen lidande - ungefär som den urvattnade, helt ytstrukturbefriade färgåtergivning som i många kompaktkameror idag har.
 
Canon har en hel serie kameror med 18 MP i sitt 1.6x APS-C-format medan Sony, Pentax och Nikon nu lanserar sina 1.5x format i upp till 16 MP.

1) Hur många MP är realistiskt att packa på denna mindre yta jämfört med fullformat-/småbildssensor? Det finns ju idag ingen småbildssensor som har i närheten av samma pixeldensitet som 16 MP (motsvarande ca 37 MP på FF) eller Canons 18 MP (motsvarande ca 47 MP på FF) på APS-C har. Får vi se APS-C-sensorer på 21 MP eller rentav 24 MP (motsvarande ca 63 MP (Canon) eller ca 55 MP på övriga APS-C-sensorer? Som en referens kan vi se att Olympus med sin nya E-5 valde att stanna på 12 MP (motsvarande ca 46 MP på FF) på sitt 4:3-format.

2) ISO-omfånget utökas kontinuerligt. Canon har upp till ISO 12800 och Sony, Pentax och Nikon trycker upp ISO-talet ändå till motsvarande ISO 25600. Hur högt är det meningsfullt att gå? En högre andel artefakter, hot pixels och en allmänt ansträngd fil med elektronisk karaktär är ju redan ett faktum när en hög-ISO-fil från en APS-C-kamera granskas närmare. När alltmer brusreduktion och "städning" krävs på de allt mer pixelstinna filerna och på de allt högre ISO-talen är frågan berättigad: Vinner vi något på detta?

APS-C-sensorer har sina fördelar men det verkar uppenbart att medan dessa sensorer redan nu kan tangera sitt yttersta i fråga om MP-tal och översta ISO-tal har småbildssensorerna en hel del kvar att ge. 24,5 MP på FF motsvarar bara ca 10 MP på 1.5x APS-C. Nästa generation småbilds-DSLR lär ligga på ca 38 MP vilket motsvarar ca 14,5 MP (Canon APS-C) eller ca 16,5 MP (Nikon, Sony, Pentax APS-C). Man skulle därmed kunna säga att APS-C-kamerorna ligger en generation före FF-varianterna om vi bara ser till MP-tal eller pixeldensitet. I det här fallet är det kanske inte bäst att ligga före och komma först i mål...

Hehe.
Man skulle kunna dividera alla siffror med 2 i inlägget så backar man tillbaks ungefär 3 år.
Då var 8-10 MP den magiska gränsen. Det fanns nördar som var religiöst övertygade om att det var meningslöst med 15 MP i framtiden, dessutom var de som inte höll med om detta idiotförklarade eller åtminstone värdelösa fotografer.
J O
 
Det enda som kan få APS-C kamerorna att tappa i dragningskraft är väl om kameror med FF sjunker kraftigt i pris så att skillnaden dem emellan blir liten.

För många amatörer är ju redan dagens kameror "tillräckligt" bra, ja faktum är ju att även en gammal kamera som 350D eller 400D ger en bildkvalité som många är nöjda med.

Varför säljs det så många kompaktkameror? Varför tas så många bilder med mobilkameror? Jo, för att bilderna blir "tillräckligt" bra - tycker användaren. Att sensorn är liten spelar ingen roll.

Vi som gör inlägg här på fotosidan är knappas representativa för den stora massan av kameraköpare.

Någon som har koll på hur marknadsandelen för FF mot APS-C har utvecklats de senaste åren? Säkert säljs det betydligt fler FF tack vare kameror som 700D och 5D men jag skulle inte bli förvånad om dess relativa andel av marknaden är ganska liten och endast ökat marginellt. Detta beror förstås på priset.

Den dagen prisskillnaden är försumbar, först då kommer vi se en veklig övergång, men frågan är om tillverkarna verkligen vill det? Är det inte så att idag är FF en möjlighet för tillverkarna att få ut lite högre vinst på en begränsad del av marknaden?
 
Nja.
Jag har aldrig använt en 5D.
Men storleken, vikten och kanske framförallt optikens storlek och vikt tror jag spelar roll vid valet av kamera.
Givetvis priset också, kanske framförallt på optiken.

I alla fall för mig. Jag har en systemkamera och en hel del optik.
Vore det bara för kamerahuset så tvekar jag inte att "investera" extra.
Men när jag också tittar över vad motsvarande optik för fullformat skulle kosta mig så drar det iväg ordentligt - som en två-stegs raket.

J O
 
Jag hoppas att standardiserade sensorstorlekar försvinner helt. Det finns egentligen ingen anledning till att man håller sig till APS-C, "FF" eller något annat så fort vi slipper spegeln. Med hög upplösning kan bilden alltid beskäras om man skulle vilja använda ett objektiv som ger för liten bildcirkel, och att använda ett objektiv med onödigt stor bildcirkel går också bra, även om det inte ger optimal bildkvalitet.

En något överdimensionerad sensor ger också möjlighet till olika höjd/bredd-förhållanden utan att minska den effektiva ytan, samt att man slipper vrida på kameran om man vill ta bilder i höjdformat.

Den närmaste utvecklingen tror jag blir att instegssystemkamerorna behåller APS-C och att spegeln fasas ut. Kameror med större sensor kommer nog att finnas både med och utan spegel, beroende på prisklass och användningsområde. Åtminstone till dess att man kan få en riktigt bra och högupplöst elektronisk sökare. Efter det är spegeln historia och en mängd märkliga skapelser uppenbarar sig förhoppningsvis!

Sonys NEX-kameror är en milstolpe i det avseendet. Bajonetten är så stor att det säkert går ledigt att få in en större sensor. Dessutom är bajonettavståndet så kort att man kan använda i stort sett vilket objektiv som helst, förutsatt att någon bemödar sig med att tillverka en adapter. Jag väntar nu ivrigt på en lite robustare, manuell kamera i detta stuk, utan "trams", och med åtminstone lite större sensor:)
 
Nu ska jag inte låtsas om som jag begriper en massa märkvärdigheter, lika lite som jag tror att DXOmark är den nya kyrkan. Men tittar man lite slarvigt blir man böjd att hålla med Joakim lite grann. I Canonvärlden kan man se att DXO's mätningar (klicka på flikarna SNR/DR etc) visar att Canons 18MP APS-C sensor (7D/60D/550D) förvisso har bättre DR på lågISO än den 5-åriga dinosaurien 5D Mk I, men på signal/brus (SNR), tonomfång och färgkänslighet så slår 5D Mk I fortf. 7D på fingrarna.

I sammanhanget är 5D Mk II (2) ganska marginellt förbättrad mot 5D. Det ser (konstigt nog) ut som 7D är betydligt sämre än 5D Mk I än vad 5D Mk II är bättre. Hängde nån med? :)

Vill man få en bild av vad som hänt med sensorutveckligen under några år (och tror att Canon är en bra måttstock) kan man jämföra 5D Mk II (2008) med 30D (2006). Dom råkar nämligen har lika stor yta per pixel på sensorn. Den jämförelsen finns här.
Kollar man in det kan man se en avsevärd förbättring (uppstartssträckan enligt Joakim) på ett antal områden. Signal/brus-förhållandet är närmast fördubblat, dvs brus på samma ISO har minskat med hälften. DR, omfånget, har ökats med ca ett steg, alltså även det "fördubblat" i ena riktningen i någon mening. För att sätta ord på vad jag tror mig se så har man fått en kamera som klarar att ta emot hälften så lite ljus på lågdagersidan (med bibehållen detaljrikedom), alternativt dubbelt så mycket ljus på högdagersidan. Sen kommer skumma enheter som gör att jag inte förstår tonomfång och färgkänslighet. Men en förbättring är det.

Väljer man nu istället att jämföra APS-C sensor mot APS-C (7D mot 30D) så kan man titta på detta. Här kan man se en liknande (brist på) utveckling som 5D Mk I mot 5D Mk II. Kamerorna är ganska likvärdiga på de områden DXOmark mäter.

En av huvudinvändningarna mot alla dom som sväljer DXOmark med hull och hår är att upplösningsförbättringar lyser med sin frånvaro. Och det gör dom. En vältagen objektivoptimalbild på rimlig ISO tagen med an APS-C kan på alla sätt mäta sig med motsvarande från en FF. Fördelen för FF-fotografen är att han kan vara lite slarvigare. Inget av det finns med i DXO's värld vad jag vet. Fransoser !!! :)

Nu har ett antal signifikanta initiativ tagits för sensorer under APS-C storlek. Det finns ett antal tillverkare som insett att bra fotografering går att uppnå även under APS-C storlek. Fördelarna består i mindre objektiv (billigare glas), ytterligare ökat teleomfång och att den krävande högpresterande elektroniken blir per definition billigare. Både sensor, snabba buffrar, snabbare processorer klarar mer osv.

Dvs, antingen bygger du en kamera med samma prestanda mycket billigare, ELLER, så bygger du en mycket mer högpresterande kamera (med avseende på AF/FPS mm) till samma peng. För det senare är 7D mot 5D Mk II ett talande exempel.

Å jävlarns vad långt det blev, hade tänkt nämna iOS 4.1 och auto-HDR som garanterat kommer, men det får bli en annan gång. :)
 
Martin du kan skaffa dig mellanformat kamera om du vill ha större sensor, det är inget måste att sensor skulle vara lika stor som filmen i 35mm kamera, skulle vara bra om tillverkarna kunde göra sensor med större DR än dagens sensorer kan i stället för att bara pressa så många pixlar som de kan bara för att de säljer bättre men var går gränsen för objektiven som inte tillhör de dyraste sorten som L gluggarna hos Canon.
Sigma har några kameror som har intressanta sensor .
 
Martin du kan skaffa dig mellanformat kamera om du vill ha större sensor, det är inget måste att sensor skulle vara lika stor som filmen i 35mm kamera, skulle vara bra om tillverkarna kunde göra sensor med större DR än dagens sensorer kan i stället för att bara pressa så många pixlar som de kan bara för att de säljer bättre men var går gränsen för objektiven som inte tillhör de dyraste sorten som L gluggarna hos Canon.
Sigma har några kameror som har intressanta sensor .
Så stor sensor som mellanformat behöver jag inte, och de befintliga mellanformatkamerorna är alldeles för klumpiga. Det jag vill ha är något som ligger mellan en Leica M9 och en NEX-5. Den ena är för dyr och den andra har lite för liten sensor och saknar vettig sökare. Bättre DR behöver jag inte.
 
FF/FX's andel av marknaden har ökat kraftigt de senaste åren, och ökar fortfarande stadigt, men långsamt. Trenden har varit exakt densamma ända sedan 2002, de första siffrorna jag har.

Räknar man ihop 5D2, 1Ds3, D700 och D3-varianterna samt A850+A900 får du mellan 10 och 10.5% av marknaden (i enheter räknat, betydligt mer i värde). Dessa siffror är ganska väl bekräftade av flertalet av de ledande marknadsanalytiska bolagen.

Det som kommer hända är nog att de mindre, spegel-lösa kamerorna kommer äta av crop-kamerornas marknadsandel, som är ganska mättad.

Det här med att vikt/pris på objektiv minskar med DX/crop-formatet är rent BS, iaf när du tar med ljuskänsligheten i jämförelsen. I de fall där det FINNS en exakt motsvarighet för FF/FX så är det mycket sällan att denna är varken dyrare eller större/tyngre. Det viktiga när man jämför olika sensorformat tillsammans med olika objektiv är att objektiven ger exakt samma bildvinkel och frontpupilldiameter på de respektive formaten. Samma bildvinkel + samma pupillstorlek betyder att de ger EXAKT lika mycket ljus åt sensorn (vilket betyder lika mycket brus!) samt lika stort skärpedjup - vid samma slutartider.
-Med digital bildinfångst är F-talet är en fullständigt värdelös information innan du vet hur stor sensorn är!
 
FF/FX's andel av marknaden har ökat kraftigt de senaste åren, och ökar fortfarande stadigt, men långsamt. Trenden har varit exakt densamma ända sedan 2002, de första siffrorna jag har.

Räknar man ihop 5D2, 1Ds3, D700 och D3-varianterna samt A850+A900 får du mellan 10 och 10.5% av marknaden (i enheter räknat, betydligt mer i värde).

Tack för siffrorna. Något större andel än jag väntat mig men ändå som väntat en kraftig övervikt för crop-kameror i antal räknat.

Varför har då FF ökat? Självfallet därför att det kommit fler modeller till rimligt pris. Jag är övertygad om att det som främsta påverkar det framtida förhållandet mellan FF och Crop är priset - inte den tekniska utvecklingen i sig. Kanske har APS-C kommit till vägs ände vad gäller den tekniska utvecklingen men så länge kamerorna är billigare kommer de att fortsätta sälja. De är "tillräckligt" bra för många kunder. Den dagen prisskillnaden är marginell, ja då är nog APS-C "död", men dit lär det vara några år. Tillverkarna vill säkert fortsätta att prisdifferentiera marknaden.
 
FF/FX's andel av marknaden har ökat kraftigt de senaste åren, och ökar fortfarande stadigt, men långsamt. Trenden har varit exakt densamma ända sedan 2002, de första siffrorna jag har.

Räknar man ihop 5D2, 1Ds3, D700 och D3-varianterna samt A850+A900 får du mellan 10 och 10.5% av marknaden (i enheter räknat, betydligt mer i värde). Dessa siffror är ganska väl bekräftade av flertalet av de ledande marknadsanalytiska bolagen.

Det som kommer hända är nog att de mindre, spegel-lösa kamerorna kommer äta av crop-kamerornas marknadsandel, som är ganska mättad.

Det här med att vikt/pris på objektiv minskar med DX/crop-formatet är rent BS, iaf när du tar med ljuskänsligheten i jämförelsen. I de fall där det FINNS en exakt motsvarighet för FF/FX så är det mycket sällan att denna är varken dyrare eller större/tyngre. Det viktiga när man jämför olika sensorformat tillsammans med olika objektiv är att objektiven ger exakt samma bildvinkel och frontpupilldiameter på de respektive formaten. Samma bildvinkel + samma pupillstorlek betyder att de ger EXAKT lika mycket ljus åt sensorn (vilket betyder lika mycket brus!) samt lika stort skärpedjup - vid samma slutartider.
-Med digital bildinfångst är F-talet är en fullständigt värdelös information innan du vet hur stor sensorn är!

Oj, jag förstår inget av det tekniska utlägget men det gör nog inte 99,98% av konsumenterna heller. (BS??)

Däremot tror jag att många tänker på att en grundutrustning med en ljusstark standardzoom och kamerahus är betydligt billigare med det lilla formatet jämfört med fullformat.
 
Ja, det är billigare. Nej, det ger inte lika mycket ljus. F-talet berättar inte hur mycket ljus som träffar sensorn. Så ordet "ljusstarkt" är lite felanvänt...

Tror du att en Iphone med sitt 4mm F/2.8-objektiv är bättre att använda när det blir mörkt, eller tror du att en crop-kamera med 20mm F/8 hade givit mindre brus, skarpare bilder? Varför det? F/8 är ju mycket mindre "ljusstarkt" än F/2.8?

F-talet berättar inget om hur ljusstarkt systemet är. F/4.0 ger MER ljus åt en FF-sensor än vad f/2.8 ger åt en crop-sensor. F/16 ger mer ljus åt en FF än F/2.8 åt en iPhone.
 
...
Det här med att vikt/pris på objektiv minskar med DX/crop-formatet är rent BS, iaf när du tar med ljuskänsligheten i jämförelsen. I de fall där det FINNS en exakt motsvarighet för FF/FX så är det mycket sällan att denna är varken dyrare eller större/tyngre. Det viktiga när man jämför olika sensorformat tillsammans med olika objektiv är att objektiven ger exakt samma bildvinkel och frontpupilldiameter på de respektive formaten. Samma bildvinkel + samma pupillstorlek betyder att de ger EXAKT lika mycket ljus åt sensorn (vilket betyder lika mycket brus!) samt lika stort skärpedjup - vid samma slutartider.
-Med digital bildinfångst är F-talet är en fullständigt värdelös information innan du vet hur stor sensorn är!

Det där förstår jag inte riktigt, eller så är det orättvist. Det är ganska självklart att det kostar mindre att göra mindre objektiv avsedda för mindre sensorer. Sen om du menar att "då kan ju det lilla objektivet inte belysa lika stor sensor" så är det helt rätt .Men det finns ingen som helst vits med att belysa områden utanför sensorn.

Och bruset blir inte lika "för att lika mycket ljus faller på sensorn". Det avgörande är hur mycket ljus som faller per ytenhet och vilken pixeldensitet sensorn har. Är "ljuset tillräckligt" så är bruset i praktisk mening irrelevant oavsett pixeldensitet. Men i "en ljussvagare" situation kommer FF leverera mindre brus eftersom de större pixlarna fångar mer fotoner helt enkelt för att pixeldensiteten är lägre. Men rent hypotetiskt kan man bygga en APS-C med 6 MP med modern sensorteknologi - då skulle den få lägre pixeldensitet än 5D MkII och därmed kommer APS-C brusa mindre i en given ljussvag situation. Eller missuppfattar jag vad du menar med brus?

Här beskriver Cambridge-in-color sensorstorlekar och inverkan på objektiv, linsstorlek, F mm. Några citat: "Smaller sensors require lighter lenses (for equivalent angle of view, zoom range, build quality and aperture range)" (det finns också en talande graf över olika brännvidder/bländare - realworld) och "Overall: larger sensors generally provide more control and greater artistic flexibility, but at the cost of requiring larger lenses and more expensive equipment".
 
Det är ganska självklart att det kostar mindre att göra mindre objektiv avsedda för mindre sensorer.
Bara om de också har mindre ingångspupill; alltså släpper in en mindre total mängd ljus. Det går utmärkt att göra även med FF-objektiv.

Och bruset blir inte lika "för att lika mycket ljus faller på sensorn".
Jo, om kamerorna ifråga ger lika mycket brus per ytenhet. Alltså om de har jämförbar sensorteknologi.

Det avgörande är hur mycket ljus som faller per ytenhet och vilken pixeldensitet sensorn har.
Nix. Utan att ta med ytan i beräkningen så är ljus per ytenhet givetvis helt meningslöst. Det är som att säga att "min lägenhet rymmer en stol per kvadratmeter" som ett mått på antal stolar man får in i lägenheten, utan att tala om hur stor den är.

Men rent hypotetiskt kan man bygga en APS-C med 6 MP med modern sensorteknologi - då skulle den få lägre pixeldensitet än 5D MkII och därmed kommer APS-C brusa mindre i en given ljussvag situation.
Nä, nu har du missat ytan igen. Bruset per bildhöjd är det intressanta, vilket avgörs av bruset per ytenhet dividerat med ytan.
 
Finns det något annat vettigt, realistiskt, för fotos skull relevant sätt att titta på brus än vid jämförelsen "samma bild"?

Mängden ljus som träffar sensorn bestämmer denna mängd brus. Inte objektivets F-tal, eller sensorns pixeldensitet.

Sensorns pixeldensitet bestämmer hur nära de tillverkningstekniska gränserna vi kan gå innan bruset som orsakans av elektroniken börjar dominera, men detta har absolut ingenting med orginalfrångan att göra.

Citatet:
-"Smaller sensors require lighter lenses (for equivalent angle of view, zoom range, build quality and aperture range)"
Är taget helt ur sin kontext. Det är helt sant att en 100F/2.8 går att göra mindre än en 150F/2.8. Men det är också fullständigt irrelevant. Du måste ha en 100F/2.0 (eller 100F/1.8) för att ersätta en 150F/2.8 (DX vs FX). Och detta objektiv (100F/1.8) lär ju knappast vare sig bli billigare, eller mindre, än sin FX-motsvarighet (150F/2.8)

Nästa citat är precis lika felaktigt använt, vilket också lätt kan påvisas. Du BEHÖVER inte F/2.8 på FX om du BEHÖVER F/2.8 på DX. Det räcker med F/4.0 för att ge lika mycket ljus åt sensorn, alltså också samma brumängd.

Det är precis därför som FX-kameror är ganska exaktett helsteg bättre per ISO, och också därför de är ganska exakt två helsteg bättre än 4/3.

DX = 1/2 area = 1/2 ljusmängd per F-tal = ett steg sämre ISO-prestanda
4/3 = 1/4 area = 1/4 ljusmängd per F/tal = två helsteg sämre ISO-prestanda

Detta har absolut ingenting med pixeldensitet eller något annat att göra. Det är bara en fråga om area dividerat med F-tal - detta ger ljusmängd, vilket är samma sak som ISO-prestanda, som är samma sak som skärpedjup.
 
Det avgörande är hur mycket ljus som faller per ytenhet och vilken pixeldensitet sensorn har.
Nej. Det viktiga är hur mycket ljus hela bilden får.

"Smaller sensors require lighter lenses (for equivalent angle of view, zoom range, build quality and aperture range)"
Detta citat kan ju inte betyda att en kamera med mindre sensor kräver ett lättare objektiv. Det måste betyda att en mindre sensor kräver ett objektiv som släpper in mer ljus, dvs ett dyrare objektiv.
 
Joakim och Martin, ni är som vanligt mycket övertygande :eek:)

Och tack för en del nyttiga klargöranden.

Men hörrni, då tycker ni denna sortens brusjämförelser på dpreview är missvisande/ointressanta (de ständiga blåtonade fotona på myntet)?

Och om pixeldensitet och per ytenhet är irrelevant så blir extremum att en FF-sensor med 1 pixel alltid är bättre än vilken APS-C som helst. Och det kan ju ingen tycka. Det jag talar om (eller försöker få fram) är att när ljuset är tillräckligt bra så förmår en mycket mindre pixel på en Crop/APS-C/DX sensor fånga ljuset lika bra (och lika brusfritt) som en mycket större pixel på FF/FX-sensorn. Anta också för sakens skull att båda sensorerna har samma antal pixlar (fast på olika yta). Alltså, en pixeltätare sensor kan då vara precis lika bra som en mindre pixeltät. Då säger det sig själv att slutresultatet (den färdiga bilden) är lika bra, är inte det oomtvistligt!?!?

Det förutsätter givetvis att objektivet inte utgör någon begränsning. Räkna också bort bildvinkel, bländare, skärpedjup och allt annat - om vi inte väljer att plocka ihop ett kit som ger precis samma optiska representation på den större och mindre sensorn. Vilket är möjligt - men inte så intressant i sammanhanget. Och kom ihåg, ljuset var fullgott för att de små ljustrattarna skulle få vad dom behöver.

Jag gillar Martins fyndiga slutsats i:
Utan att ta med ytan i beräkningen så är ljus per ytenhet givetvis helt meningslöst. Det är som att säga att "min lägenhet rymmer en stol per kvadratmeter" som ett mått på antal stolar man får in i lägenheten, utan att tala om hur stor den är.

Men försatsen förstår jag inte. Att inte bry sig om ljus per ytenhet blir som en målare som struntar i vilket underlag han har. "Falurött duger bra på ohyvlat timmer, då tar jag det till kökluckorna också".

I grunden är det "tillräckligt bra" ljus som lett HIFI-fotografi ner i sensorstorlek, nu till four-thirds eller om man så vill (för Canons vidkommande) S90/95 G10/11 osv. För när ljuset är tillräckligt bra duger mindre sensorer och mindre (billigare) linskollektiv utmärkt för att skapa utmärkta bilder. Vid sämre ljus finns det en skala där större pixlar som lätt slarvigt (men fullt relevant) kan översättas till lägre pixeldensitet/större sensorer börjar ger bättre (= i sammanhanget mer brusfria) bilder. Och FF är inte vid vägs ände eftersom det finns ännu större sensorer. FF är lika mycket en kompromiss inför sina storebröder som APS-C är inför FF.

I slutändan är varje produkt och sensorstorlek alltså en kompromiss. Antingen på pris/prestanda/viktsidan (fördel small) eller på svagt ljus/brussidan (fördel large). Eller från någon annan vinkel.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar