Jag tror att det är mycket möjligt att både Nikon och Canon kan komma med nåt typ SSS i husen men det är nog ingen överhängande brådska för de, om de ens kommer.... IS och VR kan lika gärna vandra ner i brännvidderna så att t.ex. nästa EF/AF 50/1,4 kommer med en "light-IS" som klarar kring två -tre steg utan att objektiven behöver bli så mycket större.
SSS tror jag inte är någon "dealbreaker" i lika stor omfattning som Canons och Nikons objektivutbud är. Canon har 61 objektiv i prislistan på Cyberphoto mot Sonys 30 + 6 Zeiss. DE är en mycket större brist hos Sony än vad normal- och vidvinkelobjektiv utan IS/VR är för Canon/Nikon.
Sen är det ju så att med en adapter så kan man använda de flesta originaltillverkares objektiv på en Canon, t.o.m. med fungerande fokusindikering.
Jag tror visst att bildstabilisering kan vara en dealbreaker. Speciellt i konsumentsegmentet. Det är bara av det skälet Canon och Nikon sett sig tvingade att se till att de numera har det i sina kitobjektiv. De vågade inte ta risken att lämna "walk over" till de som har stabilisering inbyggd i kamerahusen. Hade de inte utsatts för den konkurrensen hade Canons och Nikons objektiv varit ostabiliserade än idag.
Jag tror heller inte nödvändigtvis att brist på inbyggd stabilisering är en dealbraker när det gäller en del specialobjektiv. Då är det annat som gäller men att därifrån gå till att avstå från bildstabilisering för att man inte har råd är en annan femma.
Jag har tidigare gjort samma räkneexempel som du på Cyberphoto men fått helt andra resultat. Jag räknade alla objektiv i Cyberphotos utbud (för kanske ett halvår sedan) som kan ge bildstabilisering ihop med kamerahus från Canon, Nikon och Sony - både från orginaltillverkaren och "pirattillverkare". Till Sony fanns då över 80 objektiv från Sony, Tamron och Sigma (alla ger stabilisering med Sonys hus som bekant). Till Canon (som kom in som två) fanns drygt 40). Till Nikon fanns några få färre. Till Sony har det under åren tillverkats över 300 objektiv från ett gäng tillverkare. Alla dessa blir stabiliserade ihop med Sonys SSS. Det är t.o.m. så nu att exv. Sigma och Tamron skeppar sina stabiliserade objektiv som främst utvecklats för Nikon och Canon med fattning även för Sony. Genom det kan man faktiskt välja att köra med stabiliseringen i objektivet istället för SSS. Det har fördelar. OS i Sigma-objektiven har i exempelbilder jag sett visat sig vara lite vassare än SSS och dessutom stabiliseras sökarbilden. Däremot drar stabiliseringen i objektiven uppenbarligen mer ström och förkortar batteritiden. Så ser det faktiskt ut om man nu bara stirrar sig blind på stabilisering. Senaste generationen SSS i Sony-husen är väldigt strömsnål. Det kan också vara en viktig faktor under vissa förhållanden.
Man kan faktiskt på goda grunder se en del av Canons "stora" utbud som en marknadsdiferensiering och positionering där man helt enkelt tvingats ta fram "parallella" utbud av exv. stabiliserade och icke stabiliserade långa telen eftersom en stor del av deras kunder aldrig annars skulle kunna efterfråga teleobjektiv av hög optisk klass om de skulle tvingas köpa de dyraste med inbyggd IS/VR. De ligger långtbortom de flesta fotografers ekonomiska horisont ( detta gäller även en del konkurrensproletariserade proffs som har svårt att ta belatt för sina jobb idag - om de får några) . Objektiven utan stabilisering är helt enkelt budgetalternativen för den kategori köpare, både entusiaster och fattiga proffs, som idag bara kan drömma om bildstabilisering i dessa objektiv (men som ändå kan glädja sig åt att drömma då de ändå har ett kameramärke med en bildstabilisering som kanske faktiskt är ett snäpp bättre än SSS - om man nu har råd med den).
Själv har jag mer och mer insett att behovet av SSS och andra bildstabiliseringslösningar är i avtagande (om än väldigt användbart i vissa situationer). Med dagens fantastiska sensorer och förbättrade signalhantering så kan man ta bilder under allt svårare ljusförhållanden (även utan stabilisering) genom kamerahusens starkt förbättrade lågljusegenskaper. Går vi till baka fem år i tiden och jämför så ser vi ju att hög-ISO-egenskaperna förbättrats ett antal steg sedan dess och säkert nu ligger på de kring tre stegs förbättring som SSS ger.
Det är med stabilisering som med fåglarna i skogen. Bättre en sparv i handen än en tjäder i skogen. SSS finns alltid där och är "good enough" för de allra flesta, även om den inte nödvändigtvis är "state of the art". De som har stabilisering inbyggd i kamerahuset tänker inte ens på att den är där. Den bara är där och funkar. De andra tänker säkert på att de saknar den åtminstone när de upptäcker att de skulle behövt ha den.
..men för mig råder inget tvivel längre om att den stabilisering som exv. Sigma har i sina objektiv är bättre än SSS. Jag tror säkert att samma förhållanden gäller för IS/VR. De exempel jag sett tycker jag varit ganska tydliga och jag har ju själv ett Sigma 17-70 med OS.
Kommentar till Risedal: Innan A900 kom så trodde en samlad expertis på FS att det överhuvudtaget inte skulle funka med SSS med en så stor sensor som den i A900/A850. Så sa man tills Sony deklarerade att den frågan inte längre var någon "issue". Men det kan säkert vara så att det funkar bättre med mindre sensorer och som sagt så läste jag redan för 5 år sedan en artikel av någon amerikan som just förutspådde att allt bättre lågljusegenskaper hos sensorerna skulle göra bildstabilisering till en dagslända. ....så varför pratar vi om detta om det inte vore för det rent akademiska i frågan???