Förbud mot fotograferande utan medgivande: Lagförslag.

[Kijana]

Vet inte om det var en (alldeles extremt) olycklig formulering. ?

Apropå olyckliga formuleringar..

Mot bakgrund av dessa två punkter tycker jag att
alla ska ha stöd i lagen att kunna neka bli avbildade, även på offentliga platser.
(Enda undantag ska då vara om det anmäls att man begått brott).

Det har påpekats tidigare i den här tråden, att möjligheten att "kunna neka bli avbildade, även på offentliga platser" faller på sin egen orimlighet. Men det är tydligt att budskapet inte gått fram än.

Alltså, jag blir så förvånad över att man kan lägga så mycket energi på att oroa sig över man blir fotograferad på allmän plats eller inte. Antingen handlar det om någon slags fobi eller så är det en överdriven uppfattning om den egna betydelsen som gör sig gällande.

 

[Maverick]

Ja, men inte inför hela världen och under väldigt lång tid, vilket jag återkommit till i övriga inlägg.

Givetvis ska man aldrig frånsäga sig ansvar, det är inte det jag säger. Men är det rimligt att en bild tagen i ett slutet sällskap fördärvar en människas liv? Jag tycker inte det. För mig räcker det med att personen stod för det den gjorde inför de människor som befann sig vid den faktiska händelsen. Allt annat är faktiskt omänskligt.

Alltså, finns det något fall där någons liv blivit helt fördärvat som inte är kopplat till nån kändis, politiker eller annan offentlig person? I det stora hela fortskrider antagligen livet precis som när man gjort bort sig nån annan gång.

Jag menar, hand upp de som sitter och letar efter grannens blunder på nätet? Det kan heller inte vara särskilt många arbetsgivare som letar heller, fatta bara tiden det skulle ta att försöka göra en vettig slagning på alla som söker till ett jobb.

Det var någon, minns inte vem tyvärr, som gjorde en undersökning om folk och främst ungdomars syn på internet. Där framkom det att ungdomar inte betraktade det som särskilt problematiskt att synas på nätet, vare sig med kläder eller utan. Så mycket talar för att det är en generationsfråga huruvida man upplever det som ett problem att ens missöden finns på internet.

/Maverick

 

[PMD]

Jo, fast det har inte prövats vad som är privata ändamål än. Om du lägger upp det på internet eller visar bilderna för dina kompisar så går det att diskutera hur privat ändamålet är.

Mitt påpekande handlar bara om att PUL knappast är tillämplig i fallet med underkjolenfotografen. Han visade såvitt jag vet inte bilden på internet.

Jag tämligen övertygad om att det skulle bedömas vara privata ändamål att visa en bild för kompisar.

 

[PMD]

Antingen vet du inte hur en dom ser ut eller så tycker du inte diskussionen blir intressant om det förs seriöst.

Vad menar du? Hur många tror du skulle lusläsa domen, och hur många skulle bara konstatera att någon har blivit dömd för smygfotografering och därmed är en pervers jävel?

 

[Alagazam]

Alltså, jag blir så förvånad över att man kan lägga så mycket energi på att oroa sig över man blir fotograferad på allmän plats eller inte. Antingen handlar det om någon slags fobi eller så är det en överdriven uppfattning om den egna betydelsen som gör sig gällande.

Ja, att fotas på allmän plats är helt oundvikligt och jag delar helt din uppfattning här.

Jag tror dock inte att det är särskilt många människor som upplever det som ett problem. Antalet människor som inte gillar att vara med på bild överhuvudtaget är betydligt fler och alla som fotograferar regelbundet har nog stött på fraser som "jag fastnar inte på bild" eller "jag blir aldrig bra på bild".

 

[Alagazam]

Alltså, finns det något fall där någons liv blivit helt fördärvat som inte är kopplat till nån kändis, politiker eller annan offentlig person? I det stora hela fortskrider antagligen livet precis som när man gjort bort sig nån annan gång.

Jag menar, hand upp de som sitter och letar efter grannens blunder på nätet? Det kan heller inte vara särskilt många arbetsgivare som letar heller, fatta bara tiden det skulle ta att försöka göra en vettig slagning på alla som söker till ett jobb.

Det var någon, minns inte vem tyvärr, som gjorde en undersökning om folk och främst ungdomars syn på internet. Där framkom det att ungdomar inte betraktade det som särskilt problematiskt att synas på nätet, vare sig med kläder eller utan. Så mycket talar för att det är en generationsfråga huruvida man upplever det som ett problem att ens missöden finns på internet.

/Maverick

Som jag skrivit tidigare i tråden vet jag en person som gallrades bort i samband med tillsättningen av en tjänst på grund av några bilder från en fest. Bilderna framställde personen i allt annat än gynnsam dager men de var tagna på en liten fest med få deltagare. Konsekvenserna bilden fick står i mina ögon överhuvudtaget inte i proportion till händelsen i sig.

Man kan givetvis tycka att arbetsgivaren var korkad som lät bilden få sådan avgörande betydelse, men en bild säger som bekant mer än tusen ord. I konkurrens med annat kan den, som i detta fall, bli direkt avgörande.

 

[Alagazam]

Vad menar du? Hur många tror du skulle lusläsa domen, och hur många skulle bara konstatera att någon har blivit dömd för smygfotografering och därmed är en pervers jävel?

Jag tror inte särskilt många skulle resonera som du i alla fall.

Dessutom skulle jag, om jag dömts, inte hemlighålla domen om det nu var aktuellt att hänvisa till den. Jag tror som sagt inte att någon seriös arbetsgivare skulle avstå från att anställa en person som bidragit till att lösa ett brott.

Jag ser, som jag skrivit tidigare, inte alls det problem du ser. För mig känns det konstruerat.

 

[Maverick]

Mitt påpekande handlar bara om att PUL knappast är tillämplig i fallet med underkjolenfotografen. Han visade såvitt jag vet inte bilden på internet.

Jag tämligen övertygad om att det skulle bedömas vara privata ändamål att visa en bild för kompisar.

Det är ju bra att du är övertygad. Men med tanke på att den friande domen är en gåta för många så skulle jag inte satsa några större pengar på din övertygelse. Det torde vara mer än uppenbart att rättsväsendet inte resonerar som de flesta andra. Vilket ibland är tur och ibland lite märkligt.

/Maverick

 

[Maverick]

Som jag skrivit tidigare i tråden vet jag en person som gallrades bort i samband med tillsättningen av en tjänst på grund av några bilder från en fest. Bilderna framställde personen i allt annat än gynnsam dager men de var tagna på en liten fest med få deltagare. Konsekvenserna bilden fick står i mina ögon överhuvudtaget inte i proportion till händelsen i sig.

Man kan givetvis tycka att arbetsgivaren var korkad som lät bilden få sådan avgörande betydelse, men en bild säger som bekant mer än tusen ord. I konkurrens med annat kan den, som i detta fall, bli direkt avgörande.

Jo, fast att mista eller inte mer att inte få ett jobb är ganska långt ifrån att få sitt liv förstört. Det är möjligt att bilden fällde avgörandet men det kan lika gärna ha legat nått annat i botten. Men det är bekvämt att ha en katt att skylla på.

Hur hade den tilltänkte arbetsgivaren hittat bilden till att börja med?

/Maverick

 

[Alagazam]

Jo, fast att mista eller inte mer att inte få ett jobb är ganska långt ifrån att få sitt liv förstört. Det är möjligt att bilden fällde avgörandet men det kan lika gärna ha legat nått annat i botten. Men det är bekvämt att ha en katt att skylla på.

Hur hade den tilltänkte arbetsgivaren hittat bilden till att börja med?

/Maverick

Jag vet inte, men du får nog respektera att den här personen upplevde att livet blev förstört. Att du inte tycker det känns inte som ett argument i den här diskussionen.

Jag ogillar också att du skriver "bekvämt att ha något att skylla på" när du fullständigt saknar kunskap om vad som hänt. Eftersom jag vet att det var bilderna som var orsak till att personen sållades bort så är det vad som gäller i den här diskussionen. Att du skriver en egen verklighet känns märkligt.

När det gäller detaljer kring bilderna kan jag inte berätta så mycket, med hänsyn till vad jag skrivit tidigare. Jag kan dock berätta så mycket att bilderna var publicerade på Facebook.

 

[paco]

Hoppas inget av dessa förslag går igenom. För varje liten fördel med förbud så finns det tio nackdelar och så är vi ett steg närmare paradiset Nordkorea.

 

[Alagazam]

Hoppas inget av dessa förslag går igenom. För varje liten fördel med förbud så finns det tio nackdelar och så är vi ett steg närmare paradiset Nordkorea.

Det är dock tur att världen inte är så svartvit som du får den till.

Det är som bekant skillnad på förbud och förbud. Vi är inte på väg mot Nordkorea.

 

[Maverick]

Ja, nog kan vi respektera att den personen kände så. Men det gör det inte till en universell sanning för det.

Om mitt kännande inte är ett argument kan knappast motsatsen vara det heller.

/Maverick

 

[Torparfarsan]

Jo, fast att mista eller inte mer att inte få ett jobb är ganska långt ifrån att få sitt liv förstört. Det är möjligt att bilden fällde avgörandet men det kan lika gärna ha legat nått annat i botten. Men det är bekvämt att ha en katt att skylla på.

Hur hade den tilltänkte arbetsgivaren hittat bilden till att börja med?

/Maverick

Det är inte ovanligt att arbetsgivare "googlar" när vill ta reda om en sökandes bakgrund inför en anställningsintervju.

 

[Alagazam]

Ja, nog kan vi respektera att den personen kände så. Men det gör det inte till en universell sanning för det.

Om mitt kännande inte är ett argument kan knappast motsatsen vara det heller.

/Maverick

Vem pratar om universell sanning? Sådan finns givetvis inte.

Jag reagerade på att du, utan någon som helst sakkunskap, kom med ett påstående som var fullständigt felaktigt. Det är åtminstone i min värld synnerligen magstarkt att uttala sig om en händelse som du gjorde, utan att veta något om den.

 

[paco]

Som jag skrivit tidigare i tråden vet jag en person som gallrades bort i samband med tillsättningen av en tjänst på grund av några bilder från en fest. Bilderna framställde personen i allt annat än gynnsam dager men de var tagna på en liten fest med få deltagare. Konsekvenserna bilden fick står i mina ögon överhuvudtaget inte i proportion till händelsen i sig.

Man kan givetvis tycka att arbetsgivaren var korkad som lät bilden få sådan avgörande betydelse, men en bild säger som bekant mer än tusen ord. I konkurrens med annat kan den, som i detta fall, bli direkt avgörande.

Låter helt osannolikt och väldigt uppdiktat, för att passa den här diskussionen.

Hela det här lagförslaget har mer djupgående konsekvenser än bara att man hamnar på festbilder mot sin vilja. Tänk lite mer utanför din egna lilla sfär och vad det är som gör Sverige fritt.

 

[Alagazam]

Låter helt osannolikt och väldigt uppdiktat, för att passa den här diskussionen.

Hela det här lagförslaget har mer djupgående konsekvenser än bara att man hamnar på festbilder mot sin vilja. Tänk lite mer utanför din egna lilla sfär och vad det är som gör Sverige fritt.

Det var ett intressant sätt att punktera ett argument. Du bestämmer helt enkelt att det inte är sant.

Om min sfär är verkligheten, och din är fantasin, så blir jag gärna kvar i min i detta fall. ;-)

 

[Maverick]

Det är inte ovanligt att arbetsgivare "googlar" när vill ta reda om en sökandes bakgrund inför en anställningsintervju.

Prova att googla dig själv så får du se om det är ett realistiskt sätt att bedriva rekrytering på.

/Maverick

 

[Maverick]

Vem pratar om universell sanning? Sådan finns givetvis inte.

Jag reagerade på att du, utan någon som helst sakkunskap, kom med ett påstående som var fullständigt felaktigt. Det är åtminstone i min värld synnerligen magstarkt att uttala sig om en händelse som du gjorde, utan att veta något om den.

Beror ju på vad du avser med sakkunskap förstås. Känner jag till det aktuella fallet du hänvisar till? Nej, och jag kan addera det till listan av andra fall jag inte känner till, men som nån annat hört talas om. På det stora hela är inte detta ett stort problem.

Tar vi oss upp en nivå så gissar jag att vederbörande lever och har hälsan i behåll. Att missa ett jobb är naturligtvis tråkigt, och där har jag en hel del sakkunskap faktiskt, men det är fortfarande inte livsavgörande. I ett globalt perspektiv skulle många vara tämligen lyckliga om deras problem endast bestod i missade jobb. Och det är från det perspektivet jag ser det.

Att "förlora" eller inte få ett jobb pga en bild är inte värre än att missa det pga rykten. Vilket händer oftare än vi tror antagligen.

Hela den situationen som du berättar om förefaller rätt märklig ändå. Jag har liksom aldrig hört talas om nått närmelsevis liknade sätt som någon blivit ratad på. Att arbetsgivaren liksom ger förklaringen att pga dessa bilder kan vi tyvärr inte anställa dig. Det brukar liksom mera vara, "Tjänsten har tillsats av en annan sökande". Undantaget skulle väl vara modeller i sådana fall.

/Maverick

 

[Bosse Biceps]

Hela det här lagförslaget har mer djupgående konsekvenser än bara att man hamnar på festbilder mot sin vilja. Tänk lite mer utanför din egna lilla sfär och vad det är som gör Sverige fritt.

Exakt vilka konsekvenser har det här lagförslaget?
Vad är det som gör Sverige så mycket mer likt Nordkorea med det här lagförslaget?
Jag har fortfarande sett väldigt få sakliga invändningar förutom att det är ett hemskt lagförslag som hotar yttrandefriheten.

Som tidigare sagts i denna tråd så är det inget färdigt lagförslag utan en utredning som givit ett slutbetänkande. Ett förarbete till en lag bör (och kommer förmodligen) innehålla klarare riktlinjer för vad som t.ex. är "försvarliga omständigheter". Det slutgiltiga svaret på hur en lag tillämpas får vi inte förrän de första fallen kommit upp till HD. Så är det med alla lagar.