Alagazam
Avslutat medlemskap
Beror ju på vad du avser med sakkunskap förstås. Känner jag till det aktuella fallet du hänvisar till? Nej, och jag kan addera det till listan av andra fall jag inte känner till, men som nån annat hört talas om. På det stora hela är inte detta ett stort problem.
Tar vi oss upp en nivå så gissar jag att vederbörande lever och har hälsan i behåll. Att missa ett jobb är naturligtvis tråkigt, och där har jag en hel del sakkunskap faktiskt, men det är fortfarande inte livsavgörande. I ett globalt perspektiv skulle många vara tämligen lyckliga om deras problem endast bestod i missade jobb. Och det är från det perspektivet jag ser det.
Att "förlora" eller inte få ett jobb pga en bild är inte värre än att missa det pga rykten. Vilket händer oftare än vi tror antagligen.
Hela den situationen som du berättar om förefaller rätt märklig ändå. Jag har liksom aldrig hört talas om nått närmelsevis liknade sätt som någon blivit ratad på. Att arbetsgivaren liksom ger förklaringen att pga dessa bilder kan vi tyvärr inte anställa dig. Det brukar liksom mera vara, "Tjänsten har tillsats av en annan sökande". Undantaget skulle väl vara modeller i sådana fall.
/Maverick
Din logik gör att man alltid kan hitta någon som har det värre, och därmed ska man känna sig lyckligt lottad. Det är också en livsåskådning man kan ha, och som jag respekterar. Det är dock inte min syn. Jag är aningen mer mån om den enskilde individens egen upplevelse.
Att du inte hört talas om det beror givetvis på att det är väldigt sällan man får veta den exakta anledningen till att någon väljs bort. Standardfrasen "Tjänsten har tillsatts av en annan sökande" räcker som förklaring. Du kan, även om det inte var så i det här fallet, kontakta arbetsgivaren och fråga varför du ratades. Inte heller då är det säkert att du får ett svar, men du kan få det.
Just i detta fall kom orsaken till ratandet ut via en person som fanns nära rekryteringsprocessen.
Jag håller helt med dig om att detta är ett märkligt förfarande. Att det är ovanligt beror på att Facebook som företeelse är rätt ny. Det finns dock exempel på personer som blivit uppsagda beroende på vad de publicerat på Facebook. Jag är också övertygad om att vi kommer att få se fler saker av liknande karaktär.
En sak jag dock gärna vill återkomma till är att det inte är en helt given sak vad som är den egentliga knäckfrågan här; fotograferingen eller publiceringen. Jag lutar mer åt att publiceringen är det som i praktiken skapar konsekvensen, snarare än själva fotograferingen. Det jag ställer mig tveksam till är om det ska vara okej att på en sluten fest fota en person som inte kan meddela sig (somnat, för berusad för att kunna prata). Huruvida det går att skapa en vettig lagstiftning kring det eller inte, ja det vet jag inte. Däremot anser jag inte att fotografens rätt ska gå före den fotograferade i det här fallet. Yttrandefrihet ska gälla alla, inte bara den som vill ta en bild. Kan den som blir fotograferad inte säga något tycker jag att en gräns är passerad.