Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Får man göra så här även om man är journalist?

Produkter
(logga in för att koppla)
Hej!
Alltså, är det så att vi _vill_ bli av med vår yttranderätt, så kan vi nog fortsätta ner längs det här spåret. :)

Något jag skrev i en tidigare liknande diskussion för ett år sedan:

----------------
En liten reflektion och oro...

Det är inte bra att vi i detta avlånga land så sakteliga tystnar.

Jag har sett såå många diskussioner om PUL nu, och mångas oro och spekulationer. Samma sak om copyright.

Självcensuren är den största faran, varför funderar vi så himla mycket över juridiken?

En av vår allra mest grundläggande lagar ser jag mycket sällan citerad i dessa sammanhang! Regeringsformen, närmare bestämt.

====================
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
1§ Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad
1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt taga del av andras yttranden,
3. mötesfrihet: frihet att anordna och besvista sammankomst för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk.
=====================

Alltså. Låt oss värna det som står här, det är _grunden_ till hela vårt samhälle.

Och är det något som en sajt som fotosidan gör, så är det att tillförsäkra ovanstående för privatpersoner som är bildintresserade.

Å vad är det som är värre med att bli fotad av en privatperson (som redan 'sett dig' på plats dessutom) än att ideligen bli fotad av övervakningskamerorna ('för din egen skull', 'känn dig trygg').

Äsch, en liten ranting från mig bara.

Men allvarligt talat! Läs lagtexten ovan och fundera lite... jag tycker det är så glasklart det kan bli!
-Christian
 
Ett intressant fotoprojekt vore att fotografera journalister så att de ser ut att vara i obekväma situationer...
 
Journalister har redan som det är nu begränsningar (kan inte få fram alla uppgifter för att någons uppgifter ska skyddas av Riksskatteverket för att skydda mot media, som exempel). Press- och tryckfrihet är bland det viktigaste vi har.
Mig veterligen så springer journalister till allmänhetens terminal titt som tätt och har precis samma rättigheter att frå fram publik information som alla andra. Den information som är skyddad är ofta det av ett skäl. Domslut som inte är klart, etc. Och skulle pressen få denna så kommer den komma ut till allmänheten, och om lagen säger att denna ska hållas ej publik så kommer pressen i det avseendet vara verktyget för lagbrott.

Och foto'n som flyter runt. Nu kommer jag inte ihåg hur mycket av den information som finns i alla system som är publik. Med system tänker jag då på skatteuppgifter, personuppgifter, pass(med bild) etc. Det jag vet är att deklarerad inkomst och vissa andra typer av personuppgifter kan begäras ut. Kommer dock inte ihåg hur det var med pass eller straffregister.

/ Peter (Datatekniker - Skatteverket IT)
 
En fråga till er som tycker det är så okej att bli plåtade och uppladdade på nätet utan er vetskap: Låt oss säga att jag lyckas knäppa av en bild på er när ni bråkar mer er fru/flickvän ute på stan. Frun/flickvännen är lite tårögd och du e lite arg. Klick! En situationsbild. Sen går jag hem, laddar upp den på fotosidan med titeln "Hustrumisshandel" och lägger till "Jag lider med kvinnan på bilden". Ett scenario som inte är så långt ifrån den bild som startade diskussionen. Skulle detta då vara okej med er?
 
>Jag tycker Magnus har gjort en riktig bedömning.

För mig är det så fullständigt självklart att det är en riktig bedömning att jag sitter och blir lite upprörd över diskussionen. :)

>Det vore också intressant att veta vad som menas
>med personuppgifter i PUL-lagstiftningen
>eftersom jag inte kan se att det nämns något om
>bilder.

Jag var med på en kant i samband med att Datalagkommitten skrev sin utredning, och har föreläst en del om PUL för några år sedan. (Har du inte orkat bry mig om de senaste tilläggen...)

Bilder är definitivt med som en "personuppgift", allt som med rimlig arbetsinsats kan "identifiera" en person, dvs det inkluderar också sådant som telefonnummer, IP-nummer, emailadresser osv osv.

>Men visst behövs det något domstolsbeslut på vad
>som gäller.

Kvaliteten på många lagar verkar ha sjunkit i och med den annorlunda lagtradition som kommer från EU med luddiga "Direktiv" som sedan skall omtolkas till nationell lag. Jag har läst EU-direktivet, och det är faktiskt fullständigt obegripligt.

>Och vad syftar följande paragraf till?
>"Undantag för privat behandling av
>personuppgifter
>
>6 § Denna lag gäller inte för sådan behandling
>av personuppgifter som en fysisk person utför
>som ett led i en verksamhet av rent privat
>natur."

Det här hänger jag personligen upp mycket på, tämligen irreguljärt att ha sådana "ogiltighetsklausuler" i en lagtext - då ska man definiera omfånget istället, inte det negativa fallet. Ludd ludd ludd, blir det... och oron och rädslan för att uttrycka sig ökar.

Här anser jag att vår Regeringsform har företräde som grundlag, se mitt tidigare inlägg.

"Integritet" och Yttrandefrihet står i motsatsförhållande, det är en grundläggande konflikt. Att vi som privatpersoner inte skall kunna visa och diskutera kring bilder fritt pga en taskigt införd PUL-lag är absurt, och inget jag accepterar ialla fall.

Och Magnus bild? SJÄLVKLART får han både fota den och publicera den, vad ska vi annars ha yttrandefrihet till? Han får till och med ta och publicera mycket STÖTANDE bilder och inte är direkt smickrande - och så måste det vara!
-Christian
 
Charles,
det finns förtalslagstiftning som skall ta hand om denna situation, dvs inte censur och förgranskning, utan civilrättslig process efteråt utifrån dom specifika omständigheterna.

Så, jo absolut får man göra det, och riskera förtal. Det är en bedömningsfråga, som det så ofta är inom juridiken.
-Christian
 
Den bilden kunde vem som helst lagt upp här.
Det behöver man inte vara journalist för och jag är säker på att det inte har nån betydelse i sammanhanget.

Som jag ser det är det svårt hitta några konkreta punkter som den bryter emot.
Man ska inte blanda ihop denna typ av motiv med "kändisar".

Å andra sidan det värsta som kan hända är ett möjligen förtal, men jag tror inte ens det skulle hålla.
Inte i detta sammanhanget.

För som altid så är det syfte och mål som avgör.

Sedan kan jag givetvis bara hålla med de som tycker man ska vara sparsam med bilder på människor. Att lägga ut dem på internet innebär ganska mycket.
Det finns många "fulingar" som gömmer sig i cyberrymden.
Problemet med internet är just att det är så förbaskat lätt att publicera saker och ting. Vidden av detta kan vara svår att förstå.
Många är aningslösa och tror inte att det skadar.

Eftersom jag också kan titulera mig journalist och har arbetat i över 20 år, så vet att dessa frågor ingalunda är något nytt.
De diskuteras flitigt vid val av foton men också hur man ska beskriva den person som springer runt på stan och säljer narkotika, som nyss fått en dom.

Ähhhh...det var f-n bättre förr. Då satte man in bild på varenda liten förseelse och namngav varenda person.
Det var tider det! :)

Så plåta på bara gott folk. Men försök använda de celler som finns i skallen oxå.

Det om detta från mig.
 
I vårt demokratiska samhälle finns ett antal lagar och regler som har stiftats av en lagstiftande församling som är demokratiskt utsedd. Vi som lever i det samhället har då att följa dessa lagar och regler. Har vi synpunkter på dessa har vi ju vår demokratiska rättighet (skyldighet?) att på laglig väg bilda opinon för att skapa förändring.
Om jag självsvådligt, person eller grupp, sätter mig över dessa lagar för att jag vill nå egna syften kallas det för anarki. Det är något annat än demokrati, eller?? Sedan kvittar det om det är journalister eller inte. Är vi inte beredda att stödja rättssamhället kan vi aldrig försvara vår demokrati. Detta var en allmän synpunkt, ej riktad mot Magnus och hans bild.
När det gäller Magnus bild anser jag inte att jag har juridiska kunskaper för att bedömma om han gjort rätt eller fel. Däremot tycker jag att han, utifrån min egen etik, gjort ett moraliskt övertramp. Jag skulle aldrig publicerat den bilden utan att först fråga personerna, framför allt inte med den texten. Hade jag fått ett nej hade jag respekterat det av respekt för dem som människor med egen vilja. Jag tror att många skulle acceptera en publicering vid en fråga, bara man förklarade syftet med bilden.
Jag har så svårt att förstå varför det är så förbannat svårt att respektera "vanliga" människors integritet/vilja. Är det för att bevisa något för sig själv? Är det för att pröva hur långt man kan gå?
Det skulle vara intressant att höra Magnus själv kommentera hur han ser på saken, om han för en stund kryper ut ur journalistrollen och "bara" ser på sig själv som den duktige fotograf han är.
 
Om man får göra så där ifall man e journalist?
-Journalister verkar få göra precis som de vill, massmedia styr sverige i praktiken.
Tyvärr.
 
Bara jag som tycker att bilden i högsta grad är journalistisk?
Ett fabricerat budskap med förvrängd bild av verkligheten.

Ja vem vet? Det är ju det som är hela poängen. Helt klart respektlöst att inte ha tjejernas tillåtelse.
 
Men hallå vilken ankdamm.

Vad är det som är så speciellt med bilden?
Ett drev som jagar Magnus för att ha publicerat en gatufotografibild. Ett ögonblick på tunnelbanan.

Tänk på att det enda som verkar leda uppmärksamheten till den tjejen "utanför" är magnus egenskrivna beskrivning.

Vad hade hänt om Magnus istället hade skrivit om de tre tjejernas intensiva samtal på lagompubertal gymnasienivå? Hade ankdammen stormat så?
 
Björn,
jag håller helt med dig, det är ju en klockren journalistisk bild (och en bra gatufotografi-bild). Bra helt enkelt, och jag förstår inte vari problemet ligger?

Arne, vad kan jag säga? Klart man är moraliskt ansvarig för sina bilder, likaväl som sina andra handlingar. Samtidigt är foto viktigt som samtidsskildring och konstnärligt uttryck, tycker jag. Det finns väl kanske andra integritetsintrång i vårt samhälle som är mer problematiska tycker jag?

-Christian
 
Johan Okker skrev:
Men hallå vilken ankdamm.

Vad är det som är så speciellt med bilden?
Ett drev som jagar Magnus för att ha publicerat en gatufotografibild. Ett ögonblick på tunnelbanan.

Tänk på att det enda som verkar leda uppmärksamheten till den tjejen "utanför" är magnus egenskrivna beskrivning.

Vad hade hänt om Magnus istället hade skrivit om de tre tjejernas intensiva samtal på lagompubertal gymnasienivå? Hade ankdammen stormat så?

För min del uttalade jag mig allmänt - inte specifikt om Magnus, bilden han lagt upp tycker jag är harmlös.
-For the record-
 
Jag tycker att Magnus har tagit en fin bild. Sedan har han tolkat bilden på sitt sätt. Beskrivningen är alltså fiktion. Hur många på fotosidan har tagit bilder på folk utan att fråga om lov? Stämningar i bilder presenteras till höger och vänster.

Tycker att det är roligt hur mycket uppmärksamhet en sådan bild kan få.

Problevet som diskuteras är välgrundat. Men bilden faller inte under detta kvitterie...
 
bjornt skrev:
Bara jag som tycker att bilden i högsta grad är journalistisk?
Ett fabricerat budskap med förvrängd bild av verkligheten.

Ja vem vet? Det är ju det som är hela poängen. Helt klart respektlöst att inte ha tjejernas tillåtelse.

Jösses.

Vad är en bild utan fotografens tolkning?
 
Lizard skrev:
Hur många på fotosidan har tagit bilder på folk utan att fråga om lov?

Hmm... Så bara för att många gör något så är det alltså helt okej? O sen handlar det väl inte om att ta bilder utan lov utan om att publicera dem utan lov. Viss skillnad.
 
Joel Marklund skrev:
Och ja, om jag är kontroversiell säger jag att journalister behöver stå över etik och moral ibland. Ibland behöver man gå över lagen för att få fram sanningen, IB-affären är väl det mest tydliga exemplet under 1900-talet.

Jag känner kanske inte till alla vändningar i IB-affären, före, under och efter publiceringen av den ursprungliga artikel - men på vilket vis stod Guillou och Bratt "över etik och moral" i sitt arbete?

EDIT: Jag är också nyfiken på vilka stora avslöjanden vi inte fått se om journalister inte ställt sig över "etik och moral"?

EDIT2: Eller, tja, det kan du förstås inte veta... :) Men har du andra exempel på avslöjande där journalister stått över "etik och moral"?
 
Senast ändrad:
Loj skrev:
Däremot kan jag mycket väl tänka mig att det är ett mantra bland journalister i syfte att helga medlen för att få snaskiga säljande storys.
För är det inte det som dagens journalistik går ut på? Att sälja?


Sälja? I helvete heller! Varje journalist har förstås sin förklaring till varför det blev journalistyrket. Alla säger inte att de vill förändra världen. Många säger att de vill göra världen lite mer begriplig, eller ge nya svar på gamla frågor. Typ.

Kenneth
journalist
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar