ANNONS
Annons

Engångsminnen - varför?!

Produkter
(logga in för att koppla)
Befintligt behov och skapat behov är olika saker för mig.

Jo, så är det kanske, men betänk att det inte var någon människa alls som hade behov av modern sjukvård för flera hundra år sen. Det är ett skapat behov. Vi kan visserligen säga i efterhand att människor i forntiden skulle ha haft glädje av modern sjukvård, men på den tiden var det helt okänt och inget behov fanns.

Ovanstående är ett lite extremt exempel, men det visar att skapade behov inte nödvändigtvis är dåliga.
 
Jo, så är det kanske, men betänk att det inte var någon människa alls som hade behov av modern sjukvård för flera hundra år sen. Det är ett skapat behov. Vi kan visserligen säga i efterhand att människor i forntiden skulle ha haft glädje av modern sjukvård, men på den tiden var det helt okänt och inget behov fanns.

Ovanstående är ett lite extremt exempel, men det visar att skapade behov inte nödvändigtvis är dåliga.

Där är vi helt överens. Visionärer och uppfinnare har skapat behov som mänskligheten har haft stor nytta av. Det kommer säkert inte som någon överraskning att jag inte anser att engångsminnet ska föräras den betydelsen. :)
 
Jag får en deja-vu-känsla! Jag provade att återanvända Agfa CT-18 en gång, men det gick inte något vidare! CT-18 var ett klart fall av engångsminne!

Tanken är kanske inte så dum, egentligen. Minneskorten blir negativkartan som man alltid sparar!

Jag tror inte att jag skulle köpa, dock. För snål och för mån om naturen.

Per.

Har kört mycket Agfa CT 18 (18 DIN diafilm) på 70-talet. Vad var det för problem med det?
Har alltid funkat bra för mig.

Dessa filmer har dessutom visat sig klart mer tidsbeständiga än en hel del av mina Kodak märkligt nog
 
Nu är det dags för engångsminnen:

http://www.fotosidan.se/cldoc/engangsminneskort-fran-toshiba.htm

Tillämpningsområdena låter extremt krystade.

Jag har svårt att komma på en onödigare produkt. Tro mig. Jag har försökt.

Här har man uppfunnit och masstillverkat allt större små minnen, där man kan radera och återanvända "i oändlighet". Att då börja producera minneskort som bara kan användas EN gång är ett aprilskämt.

Om vi bortser från att det finns många saker som är mer idiotiska ur miljösynpunkt, på vilket sätt är det bra för miljön att man använder engångsminnen före flergångsminnen?

Vad är övriga poängen? Är det mycket billigare än RW-minnen? Kunde ju vara en viss poäng i alla fall.
 
Vad är övriga poängen? Är det mycket billigare än RW-minnen? Kunde ju vara en viss poäng i alla fall.

Jag tror faktiskt att de är rätt mycket dyrare. Det här är ju inriktat mot myndigheter och liknande för specialtillämpningar.
Har jobbat på företag som krävt att korten skall fysiskt förstöras på mycket kort tid. Det går också att köpa, dyrt som fn. Säkert mycket miljöovänligt.

Kontentan är ju att behovet av specialkort finns och folk eller företag är beredda att betala.

[edit] tummen ner kom dit av misstag
 
Jag tror (har ingen forskning att luta mig mot) att engångsminnen i alla hänseenden innebär mer miljöslitage än flergångsminnen.
Om det finns användningsfall där minnen endast används en gång (saknar dator och använder korten som gamla negativ, polisiärt arbete, arkivering, mm) påverkas miljön knappast av att det kommer en ny typ av minnen som dessutom ger större säkerhet genom att innehåll inte kan raderas av misstag.

Problemet är nog att artikeln kallade minnena för "engångs", dvs ett ord som omedelbart triggar igång miljömuppar som, om de verkligen tänkte på miljön, borde lungna ner sig och därmed förbruka mindre energi.
 
Om det finns användningsfall där minnen endast används en gång (saknar dator och använder korten som gamla negativ, polisiärt arbete, arkivering, mm) påverkas miljön knappast av att det kommer en ny typ av minnen som dessutom ger större säkerhet genom att innehåll inte kan raderas av misstag.

Problemet är nog att artikeln kallade minnena för "engångs", dvs ett ord som omedelbart triggar igång miljömuppar som, om de verkligen tänkte på miljön, borde lungna ner sig och därmed förbruka mindre energi.

Så blev jag kallad miljömupp också. Tack för den. :)

Och om jag nu för en stund blir den där miljömuppen så kan jag försäkra dig att det varken innebär högre puls eller högre energiåtgång för att ha en åsikt i frågan. ;-)

Jag tackar för omtanken, men jag tror att jag har förmågan att tänka själv utan att bli triggad av ord som innehåller "engångs". Texten i artikeln var dessutom betydligt mer innehållsrik än just rubriken när det gällde att beskriva minnets användningsområde för amatörfotografer.
 
För oss är det väl mer intressant om engångskorten
kan ersätta DVD och HD.
CD och DVD börjar bli lite små nu... och blåskivorna
är fortfarande dyra.
Enligt en person i fotoklubben är vanliga minneskort
inte bra för lagring, dom måste användas kontinuerligt
för inte tappa minnet.
Enligt tidigare i tråden
http://apollo.fl-net.se/vetenskap/viewNews.do?id=71307&cat=0
från 07 ska engångskorten hålla i 100 år.
Och enligt fotosidans länk
http://translate.google.se/translat...2011_04/pr_j2701.htm&sl=ja&tl=sv&hl=&ie=UTF-8
Är det nya kortet bara på 1 Gb,
sen är det oxå frågan om det verkligen håller 100 år
eller kanske bara 10-15 år i praktiken,
utan att lagras nära en magnet eller nån trådlös sändare.
 
Att tillverka något som faller alla i smaken är nog omöjligt. Och det svåraste är nog att tillverka något så att nördarna på detta forum blir nöjda.

Varför inte acceptera att det finns olika behov och att det tillverkas prylar av olika slag för att det skall finnas något som passar de flesta behov som kan dyka upp. Även om behoven är udda och obegripliga för vissa?
Bara för att man själv inte har behov av en produkt behöver det ju inte innebära att det är en totalt onödig produkt som inte bör tillverkas. Eller är det så att industrin skall rådfråga nördarna på detta forum om vad de skall tillverka?
 
Att tillverka något som faller alla i smaken är nog omöjligt. Och det svåraste är nog att tillverka något så att nördarna på detta forum blir nöjda.

Varför inte acceptera att det finns olika behov och att det tillverkas prylar av olika slag för att det skall finnas något som passar de flesta behov som kan dyka upp. Även om behoven är udda och obegripliga för vissa?
Bara för att man själv inte har behov av en produkt behöver det ju inte innebära att det är en totalt onödig produkt som inte bör tillverkas. Eller är det så att industrin skall rådfråga nördarna på detta forum om vad de skall tillverka?

För diskussionens skull kan du gärna uttrycka dig trevligare och mer korrekt.

Vad jag vet finns ingen i den här tråden som påstår att "bara för att jag inte behöver den är den onödig".

Läs om. Läs rätt.
 
Senast ändrad:
Där är vi helt överens. Visionärer och uppfinnare har skapat behov som mänskligheten har haft stor nytta av. Det kommer säkert inte som någon överraskning att jag inte anser att engångsminnet ska föräras den betydelsen. :)

Men då kan du inte dra gränsen mellan bra och dåligt genom att skilja på befintliga och skapade behov. Det behövs något annat kriterium.
 
Visst kan man det ... men det finns en triljon produkter som man inte gillar eller som man tycker är onödiga, så då skulle man inte hinna med annat än att ifrågasätta olika saker. Enklaste sättet att visa sin mening och ta avstånd från en dålig produkt är att rösta med plånboken, gör alla det så försvinner produkten från marknaden. Är det tillräckligt många som köper så fyller den uppenbarligen ett behov och då kan det, per marknadens definition, inte vara en dålig produkt. Det är ett självreglerande system. :)

Ja jag håller med dig om att något som köps uppenbarligen fyller en funktion men det kan vara en dålig produkt för det på många sätt.

Jag är annars helt yr över hur många sorters hygienartiklar det finns. Små suddar, lappar av papper, bomullstussar, vadd, solskydd i tusen och en utföranden och olika skyddsfaktorer, krämer oj oj oj vad med krämer med helt förbluffande egenskaper (om man får tro reklamen). Ska man tro reklamen för LDB Rich som vevades för några år sedan i skvalradion, så var det en "body lotion" med så förbluffande egenskaper att den "fungerade som en kräm". Man fick liksom två egenskaper i en,

Hårvårdmedel, parfymer, deo i tusen och en former och utföranden. Det här är en jättebusiness ända från vaggan till graven. Nästan alla dessa typer av industriprodukter är umbärliga ur ett historiskt perspektiv då de alla är industriprodukter som sällan funnits mer än 100 år. Av något outgrundligt skäl har folk klarat sig tidigare utan det mesta av detta och det var en situation som var betydligt mer hanterbar rent ekologiskt än dagens. Vi kan dock vara ganska säkra på att vi passerat peaken för den typen av umbärlig konsumtion och att vi kommer att tvingas till en mer sansad användning av resurser vare sig de är förnyelsebara eller inte.

Även jag har insett att jag är fullständigt överkörd av valfrihetstrenden fast jag deltar ganska begränsat. Men andra gör det uppenbarligen med liv och lust och för dem är inte dessa produkter onödiga. De älskar dem. För en del gör de livet värt att leva och det måste man nästan respektera.

Bara ett lite exempel. Det är väl bara i väst man varit helt besatt att torka sig i baken med pappersprodukter de senaste hundra åren och sett det som ett uttryck för civilisation. I en stor del av resten av världen har man tvättat sig rena med vanligt vatten och på köpet blivit rena i baken istället för att ha rester av avföring hängande i kroppsbehåringen efter toalettbesöken. Hur fräscht är det. Undrar faktiskt på fullt allvar hur man lyckats sälja in det som ett hygieniskt framsteg. Dessa mänder av toalettpapper som nu belastar reningsverken känns verkligen inte som nödvändiga hur förnyelsebara de än är. Att de är förnyelsebara innebär väl bara i detta fall att vi kommer att dras med eländet i evighet, för då kommer sanolikt många att ha en ganska förlåtande hållning till dena skräpproduktion.

Så fort många hör ordet "förnyelsebar" så är det mesta förlåtet och kan man dessutom haka på orden återvinning och kretslopp så blir en del blöta i brallorna av bara den anledningen och det säkerställer att efterfrågan hålls uppe om den skulle svikta det minsta.
 
Senast ändrad:
Bara ett lite exempel. Det är väl bara i väst man varit helt besatt att torka sig i baken med pappersprodukter de senaste hundra åren och sett det som ett uttryck för civilisation. I en stor del av resten av världen har man tvättat sig rena med vanligt vatten och på köpet blivit rena i baken istället för att ha rester av avföring hängande i kroppsbehåringen efter toalettbesöken. Hur fräscht är det. Undrar faktiskt på fullt allvar hur man lyckats sälja in det som ett hygieniskt framsteg. Dessa mänder av toalettpapper som nu belastar reningsverken känns verkligen inte som nödvändiga hur förnyelsebara de än är. Att de är förnyelsebara innebär väl bara i detta fall att vi kommer att dras med eländet i evighet, för då kommer sanolikt många att ha en ganska förlåtande hållning till dena skräpproduktion.
Där man har gott om vatten, ja. I stora delar av världen har man inte gott om vatten, och då får man klara sig på nåt vis utan vare sig toapapper eller rengöring med vatten (man hälsar sen aldrig med vänster hand, och använder aldrig vänster hand när man äter). Även i de delar av världen där vi använder toapapper var det inte så gott om vatten på torrdassen, så toapapper sågs nog som ett framsteg ...

Så fort många hör ordet "förnyelsebar" så är det mesta förlåtet och kan man dessutom haka på orden återvinning och kretslopp så blir en del blöta i brallorna av bara den anledningen och det säkerställer att efterfrågan hålls uppe om den skulle svikta det minsta.

Ja, som jag skrev i en kommentar till nyhetsartikeln om "engångsminnet" här på Fotosidan, och som någon annan redan påpekat i den här tråden, så tror jag att många triggar på ordet "engångs" för att de har lärt sig från barnsben att engångsprodukter är dåliga för miljön.

Det här s.k. "engångsminnet" är dock inte engångs på det sätt vi vanligen uppfattar ordet. Meningen är ju att minnet ska behållas i "evighet" och inte att man ska kasta det efter att man har använt det. Någon i kommentarerna till nyhetsartikeln raljerade över att slit-och-släng-mentaliteten nu hade firat stora triumfer, men det är ju snarare våra vanliga "flergångs"-minneskort som är slit-och-släng. Dessa använder vi ("sliter på") många gånger tills de blir utslitna, och sen kastar vi dem (förhoppningsvis i elektronikåtervinningen).
 
Det här s.k. "engångsminnet" är dock inte engångs på det sätt vi vanligen uppfattar ordet. Meningen är ju att minnet ska behållas i "evighet" och inte att man ska kasta det efter att man har använt det. Någon i kommentarerna till nyhetsartikeln raljerade över att slit-och-släng-mentaliteten nu hade firat stora triumfer, men det är ju snarare våra vanliga "flergångs"-minneskort som är slit-och-släng. Dessa använder vi ("sliter på") många gånger tills de blir utslitna, och sen kastar vi dem (förhoppningsvis i elektronikåtervinningen).

Jag måste säga att man får krysta rätt rejält för att göra flergångsminnen till "slit-och-släng"-minnen - och inte ens då håller det påståendet.

Att återanvända något till det går sönder är inte slit-och-släng. Jag tycker det är ett befängt påstående.
 
När begreppet "slit och släng" myntades på 1960-talet handlade det om att vi köper en vara, sliter ut den och sen kastar den, istället för att underhålla den och reparera den. Jag har för mig att det rätt ofta syftade på kläder. Jag tycker nog att min analogi stämmer med den betydelsen.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar