Annons

Den heliga treenigheten - Fasta brännvidder på FX

Produkter
(logga in för att koppla)

Makten

Aktiv medlem
Det är lite dåligt drag här tycker jag, så det är dags att starta en prylbögstråd av rang;-)

----------------------------------------

Vilka tre objektiv med fast brännvidd skulle du välja till en FX-kamera, och varför? Det behöver inte vara objektiv du själv använt, men det blir förstås lite roligare med tanke på motiveringen eftersom vi ju alla har olika smak:) Även tredjepartsobjektiv är intressanta, men vi ska nog hålla oss till Nikon-kompatibla objektiv i alla fall.

Att objektiv höjs till skyarna betyder inte att de är bra. Jag har i dagsläget haft ungefär 40 olika objektiv, varav en bunt som är "hypade" som fan. I stort sett alla är bra, men de har inte alltid gjort som jag vill och ofta inte levt upp till sina rykten. En del har istället varit bättre än vad man kan ana.

Så, vad är min heliga treenighet? Såhär ser den ut just nu (jag kommer kanske ångra mig en vacker dag, som så ofta):

Nikkor 28/2,8 AIS
Nikkor 50/1,2 AI/AIS
Nikkor 105/2,5 AIS


[tillägg: vad gäller 50/1,2 så är det bara antalet bländarlameller och vridningsvinkeln över fokusspannet som skiljer mellan AI och AIS]

Va, bara manuella gluggar?! Javisst! För mig är det roligare att arbeta med objektiv som är välbyggda på riktigt, och att fokusera manuellt är bara trevligt:)
De här tre objektiven är ungefär lika bra som det utomordentligt fräsiga 24-70/2,8, men kostar nedåt en tredjedel, alla tre tillsammans. De har alla sina egna karaktärer, men det är desto trevligare. 24-70 är å andra sidan tämligen "perfekt", men det behöver inte nödvändigtvis göra plåtandet roligare eller bilderna bättre.

Med dessa tre brännvidder kan jag ta i stort sett alla bilder jag vill kunna ta. Ljusstyrkan är god, de är mycket små och lätta, samt att intervallet mellan dem inte är så snävt att jag har svårt att välja. Jag har just nu väldigt svårt att motivera att ha kvar 24-70, men eftersom jag har så ombytligt humör på objektivfronten så är det nog bäst att behålla det;-)

Varför just de här specifika objektiven då? Det finns ju många andra i samma härad. Jo, bortsett från det för mig perfekta valet av brännvidder så kompletterar de varandra när det gäller karaktär.
28:an är skarp men "mjuk" i sin karaktär över hela bländar- och avståndsregistret. Närgränsen är 20 centimeter (från sensorplanet alltså) och CRC gör att det är skarpt så in i bänken ända därifrån. Motljusegenskaperna är utmärkta, och objektivet är mycket litet och smidigt.
50:an är ljusstark så det förslår, men det roligaste är dess ombytlighet. Vid full glugg är det mjukt, vinjetterar ordentligt och ger en mycket kaos-artad bokeh som kan vara rätt ball. Vid f/2 är det löjligt skarpt. Skarpare än 50/1,4 AF-S och Sigma 50/1,4. Plötsligt har också bokehn blivit neutral och fin. Enda nackdelen är egentligen att skärpan avtar tvärt efter f/8.
105:an är trevlig på alla sätt. Bättre än 105/1,8 i mitt tycke, och mycket mindre. Neutral (bra) bokeh, fin skärpa mellan f/2,5 och f/16. Färger och kontrast är på topp, men likt 28:an har det en "mjuk" karaktär, vilket alltså inte har något med skärpa att göra.

--------------------------------

Jag kan skriva en halv bok om dessa objektiv, men det blir nog lite tråkigt att läsa;-) Så nu är det er tur! Vad skulle ni välja, eller vad har ni valt? Finns det FX-användare som bara har tre fasta gluggar?
 
Jag skriver under på att fasta är att föredra framför zoomarna pga ett par orsaker, men allra främst är det fotoglädjen som en enda (eller två) fast glugg med i väskan på promenaden som ger mej en kick.

Min favolista är F 28/2,8 ais, AF 35/2, F 50/1,2 ai och F 135/2 ai.
135/2:an är en favorit som porträttglugg då jag är lätt överväldigad av dess återgivning av skärpa men framförallt färger i neutralläget på min kamera.

/K
 
Jag skriver under på att fasta är att föredra framför zoomarna pga ett par orsaker, men allra främst är det fotoglädjen som en enda (eller två) fast glugg med i väskan på promenaden som ger mej en kick.
Ja, det är nog det största skälet för mig, även om det må vara irrationellt. Sen knatar jag ofta omkring med kameran runt halsen i flera timmar, och då är det trevligt med små objektiv.

Min favolista är F 28/2,8 ais, AF 35/2, F 50/1,2 ai och F 135/2 ai.
135/2:an är en favorit som porträttglugg då jag är lätt överväldigad av dess återgivning av skärpa men framförallt färger i neutralläget på min kamera.
Och om du bara får välja tre? ;-)
 
28 - 50 och 135 mm är mitt val.
Och Canon naturligtis :)

Det är lite dåligt drag här tycker jag, så det är dags att starta en prylbögstråd av rang;-)

----------------------------------------

Vilka tre objektiv med fast brännvidd skulle du välja till en FX-kamera, och varför? Det behöver inte vara objektiv du själv använt, men det blir förstås lite roligare med tanke på motiveringen eftersom vi ju alla har olika smak:) Även tredjepartsobjektiv är intressanta, men vi ska nog hålla oss till Nikon-kompatibla objektiv i alla fall.

Att objektiv höjs till skyarna betyder inte att de är bra. Jag har i dagsläget haft ungefär 40 olika objektiv, varav en bunt som är "hypade" som fan. I stort sett alla är bra, men de har inte alltid gjort som jag vill och ofta inte levt upp till sina rykten. En del har istället varit bättre än vad man kan ana.

Så, vad är min heliga treenighet? Såhär ser den ut just nu (jag kommer kanske ångra mig en vacker dag, som så ofta):

Nikkor 28/2,8 AIS
Nikkor 50/1,2 AI/AIS
Nikkor 105/2,5 AIS


[tillägg: vad gäller 50/1,2 så är det bara antalet bländarlameller och vridningsvinkeln över fokusspannet som skiljer mellan AI och AIS]

Va, bara manuella gluggar?! Javisst! För mig är det roligare att arbeta med objektiv som är välbyggda på riktigt, och att fokusera manuellt är bara trevligt:)
De här tre objektiven är ungefär lika bra som det utomordentligt fräsiga 24-70/2,8, men kostar nedåt en tredjedel, alla tre tillsammans. De har alla sina egna karaktärer, men det är desto trevligare. 24-70 är å andra sidan tämligen "perfekt", men det behöver inte nödvändigtvis göra plåtandet roligare eller bilderna bättre.

Med dessa tre brännvidder kan jag ta i stort sett alla bilder jag vill kunna ta. Ljusstyrkan är god, de är mycket små och lätta, samt att intervallet mellan dem inte är så snävt att jag har svårt att välja. Jag har just nu väldigt svårt att motivera att ha kvar 24-70, men eftersom jag har så ombytligt humör på objektivfronten så är det nog bäst att behålla det;-)

Varför just de här specifika objektiven då? Det finns ju många andra i samma härad. Jo, bortsett från det för mig perfekta valet av brännvidder så kompletterar de varandra när det gäller karaktär.
28:an är skarp men "mjuk" i sin karaktär över hela bländar- och avståndsregistret. Närgränsen är 20 centimeter (från sensorplanet alltså) och CRC gör att det är skarpt så in i bänken ända därifrån. Motljusegenskaperna är utmärkta, och objektivet är mycket litet och smidigt.
50:an är ljusstark så det förslår, men det roligaste är dess ombytlighet. Vid full glugg är det mjukt, vinjetterar ordentligt och ger en mycket kaos-artad bokeh som kan vara rätt ball. Vid f/2 är det löjligt skarpt. Skarpare än 50/1,4 AF-S och Sigma 50/1,4. Plötsligt har också bokehn blivit neutral och fin. Enda nackdelen är egentligen att skärpan avtar tvärt efter f/8.
105:an är trevlig på alla sätt. Bättre än 105/1,8 i mitt tycke, och mycket mindre. Neutral (bra) bokeh, fin skärpa mellan f/2,5 och f/16. Färger och kontrast är på topp, men likt 28:an har det en "mjuk" karaktär, vilket alltså inte har något med skärpa att göra.

--------------------------------

Jag kan skriva en halv bok om dessa objektiv, men det blir nog lite tråkigt att läsa;-) Så nu är det er tur! Vad skulle ni välja, eller vad har ni valt? Finns det FX-användare som bara har tre fasta gluggar?
 
jaha du, förlåt att jag bröt in i din tråd. Förstod inte att man måste motivera sin treenighet. Och Canon var tydligen inte populärt.
Annars så gäller 28 mm 2,8 eftersom det inte finns bättre för rimliga pengar. 50 mm 1,4 för ljusstyrka och för att 1,2 bara tillför lite ljusstyrka men mycket kostnad och 135 mmm f 2,0 (som jag inte äger ännu) för att den är min favoritbrännvidd och ett superobjektiv från Canon.

Nu var det ju specifika objektiv som det handlade om, och inte till Canon;-) Men det kan ju vara intressant det också. Vilka 28, 50 och 135 väljer du till Canon? Och varför?
 
PC-E 24
PC-E 45
Micro 105

Jag älskar shift, men väljer ändå hundrafemman som tele. Främst för att få en lite längre brännvidd, bara sekundärt för närbildsegenskaperna.

Då skulle jag klara mig rätt bra egentligen. Skulle jag imorgon tvingas byta mina objektiv mot bara dessa tre skulle jag inte lida nämnvärt. Det enda jag skulle sakna är något längre objektiv, helst en zoom, som dock handen på hjärtat ändå mest skulle ligga i den sekundära väskan.
 
jaha du, förlåt att jag bröt in i din tråd. Förstod inte att man måste motivera sin treenighet. Och Canon var tydligen inte populärt.
Du kanske borde läsa trådstarten? ;-)

1): Tråden ligger i Nikonobjektivforumet.

2): "Även tredjepartsobjektiv är intressanta, men vi ska nog hålla oss till Nikon-kompatibla objektiv i alla fall."

3): "Vilka tre objektiv med fast brännvidd skulle du välja till en FX-kamera, och varför?"

Nåväl, det finns utrymme även för kanotister:) Din motivering är nog ungefär den jag skulle ha gjort själv om jag haft ett Canonsystem. Fast 28/1,8 skulle nog locka lite!

PC-E 24
PC-E 45
Micro 105

Jag älskar shift, men väljer ändå hundrafemman som tele. Främst för att få en lite längre brännvidd, bara sekundärt för närbildsegenskaperna.

Då skulle jag klara mig rätt bra egentligen. Skulle jag imorgon tvingas byta mina objektiv mot bara dessa tre skulle jag inte lida nämnvärt. Det enda jag skulle sakna är något längre objektiv, helst en zoom, som dock handen på hjärtat ändå mest skulle ligga i den sekundära väskan.
Det låter som en smutt kombination! Men skulle du inte sakna möjligheter till riktigt kort skärpedjup i vidvinkel- och normalområdet? Förvisso går det ju att emulera med tilt-funktionen, men ändå:)

Jag har funderat en del över den där 45:an. Inte för at jag är intresserad av den för eget bruk, utan snarare över vad man använder den till. T/S-objektiv brukar ju annars vara antingen vidvinkliga, för arkitektur och liknande, eller lite åt telehållet, för närbilder och sånt. Hur använder du den själv? Om du nu har den alltså.
 
Senast ändrad:
Men skulle du inte sakna möjligheter till riktigt kort skärpedjup i vidvinkel- och normalområdet?
Nä, det är något jag använder mig av så sällan.

Hur använder du den själv? Om du nu har den alltså.
Jag har inget av de nutida, bara ett PC 35/2,8 som ju inte har tilt. På småbild var det mitt mest använda objektiv, på lillrutedigitalaren blir det inte lika ofta. Tilt har jag ingen större glädje av på korta brännvidder. När man skulle vilja manipulera skärpeplanet har man ändå i regel tredimensionella förgrunder som gör det omöjligt. Det är shift som är min grej, jag går igång på riktigt omsorgsfulla kompositioner och tycker t ex om att det är jag som bestämmer om träden ser ut som om Gudrun farit fram eller om de är raka som för ögat.

Men fyrtiofemman skulle jag använda som jag använder trettiofemman idag.
 
Jag använder bara fasta gluggar till min D700. Efter typ 25års plåtande så vet jag vad som funkar för mig, och zoomar har jag för länge sedan gett upp. Dom bara inte passar mig. Mitt nuvarande kitt är;

Ais 28/2,0

Ais 50/1,2

Ais 105/1,8

Det är vad jag personligen behöver och som jag vet funkar i alla sammanhang. Alla gluggarna är fantastiska, bland de bästa objektiv som gjorts i sina respektive brännvidder. Jag har också kompletterat med ett Sigma 20/1,8 som jag gillar helskarpt, plåtar mycket på full glugg med den, blir naturligtvis inte speciellt skarpt i hörnen. Men med brutalvinjetering och oskärpa så blir resultatet lite Holga-light. Precis vad jag vill ha. Problemet är att det är en rejäl klump och jag gillar små gluggar, så jag tog och beställde två nya gluggar från Voigtländer förra veckan. En 40/2,0 och en 20/3,5, ska bli kul att se vad de går för.
 
Jag har haft min zeiss 21mm nu i en månad och den är riktigt skarp. Kommande objektiv utav fasta är pc/shift 24mm Nikons och så har jag beställt Tamrons macro som är skarpare än Nikons egen.
 
Mer förslag

Jag gillar fasta brännvidder skarpt. Just nu har jag ingen FX men har kört film i många år.

Jag skulle välja detta på FX:

Nikkor 3,5/20
(för att den är så liten och smidig. 2,8 tror jag har större filtergänga än 52 och tar lite större plats. 90 graders bildvinkel har räckt för mig. Nu har jag jag kortare brännvidder, en 12-24 Tokina zoom men det är bara för att det saknas en 12mm eller 13 mm fast Nikkor vidvinkel till DX)

Nikkor 2/35
(Den här är fin. Jag har aldrig haft möjlighet att testa 1,4/35. Ger lite, lite mer vidvinkel än en 50 men fungerar för det mesta på ett snarlikt sätt).

Nikkor 2/85
(Litet jättefint objektiv och när jag använt det på film har det alltid fungerat bättre för porträttfoto än 105:an för min del).

Lite mer kommentarer till detta.
105:an på DX tycker jag däremot mycket bra om. Trots att det utsnitt jag får på DX förstås blir mycket tightare än på FX. Hittat en gammal jättefin 105:a för en billig peng.

En alternativ kombination för min del skulle kunna vara 2,8/24, 1,2/50 samt en riktig favorit 2,8/180.
24:an är en riktig vidvinkel utan vara extrem på samma sätt som en 20.
50:an för sin extrema ljusstyrka
180:an för att det är ett riktigt grymt objektiv. Ångrar fortfarande att jag gjorde mig av med den som jag hade.

Fasta brännvidder är helt rätt. Begränsningen i utsnitt tycker jag hjälper mig att komponera bättre! Det stämmer verkligen att "less is more" i detta fall. Plus att man får mindre och lättare objektiv. Har man behov av snabba ändring i utsnitt är det i alla fall bättre att köra med två kamerahus. Ett med en 24:a på för överblicken och ett med ett tele på, 85 eller 180, beroende på avstånd till objektet.

/johan
 
Senast ändrad:
Just nu är jag inne i ett 50mm stimm. Det är i princip det enda jag använder så mitt val skulle bli 50mm 1,4 och två till i reserv ;-)

M
 
21 + 35 + 85 + 200 (180) kanske?

Eftersom jag använt zoomar under många år (och trivs med det) så har jag lite dålig koll på vilka fasta objektiv som idag är köpvärda.

Förr i tiden på filmtiden (Nikkormat EL, Nikon FE, Nikon F4, Nikon F100) så hade jag dessa fasta manuella Nikongluggar, köpta på 60- och 70-talet:
20/4
35/2
85/1.8
200/4 (som så småningom byttes till 180/2.8)

Med dessa objektiv i kameraväskan funkade mitt fotograferande riktigt bra, det kändes inte som någon brännvidd saknades. Dessutom var kameraväskan ganska lätt (nåja), inga problem att ta med allt på fjällvandringen!

Varför sålde jag dem då om det funkade bra? Jo, jag hade några år då entusiasmen försvann, jag tänkte sluta fotografera helt och började då sälja av all utrustning.
Efter ett årtionde var det roligt igen och då fanns det zoomar med bra prestanda och på den vägen är det.

Nej, jag har i modern tid inte ägt något 50 mm-objektiv (förutom under några års trist LeicaMfotograferande på 80-talet då jag hade en Summilux 50/1.4) och har aldrig känt något behov av det heller.
För mitt fotograferande känns brännvidden 50 mm på FX riktigt tråkig, en oanvändbar mitt-emellan-brännvidd som bara tar plats i kameraväskan. Den kan naturligtvis passa andra fotografers fotograferande perfekt.
Fördelen med ett 50 mm-objektiv är att ett ljusstarkt sådant med fina prestanda kan köpas nytt eller begagnat för småpengar.

Om jag skulle köpa fasta gluggar idag (och haft råd) skulle jag nog köpt riktigt ljusstarka sådana.
 
50 f/1.2

Jag är inte prime-taliban, men jag är nyfiken på 50mm f/1.2. Vad tillför den som inte AF-S 50mm f/1.4 ger mig? Jag väljer ett av dem.

Bland dina 3 övriga objektiv saknar jag ultravidvinkel. Vad sägs om AF 20mm f/2.8D? Sen slänger jag in Voigtländer 125mm f/3.5 macro.
 
Jag är inte prime-taliban, men jag är nyfiken på 50mm f/1.2. Vad tillför den som inte AF-S 50mm f/1.4 ger mig? Jag väljer ett av dem.
Otroligt mycket bättre och trevligare byggkvalitet samt bättre skärpa vid f/2. Vid f/1,4 vinner AF-S:en, och även om man bländar ner förbi f/5,6. Men vid f/2-4 är 50/1,2 nog det skarpaste man kan hitta kring 50 mm för Nikonbajonett.
Sen har de lite olika karaktär. Det manuella objektivet ger tämligen kaosartad bokeh vid full bländaröppning, vilket kan vara effektfullt, men det övergår till "neutral" bokeh vid f/2 och sen väldigt mjuk och fin vid f/2,8 och mer nedbländat. AF-S:en däremot har halvful bokeh ända till f/2,8 i mitt tycke.

f/1,2: http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Nikkor_50_1_2_AI/DSC_5161.jpg
f/2: http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Nikkor_50_1_2_AI/DSC_5020.jpg

Som synes har AI-varianten 7 bländarlameller, som kan synas i oskärpan. AIS har däremot 9 lameller, så det blir lite rundare öppning när man bländar ner.
Det moderna objektivet är mer mångsidigt för de flesta skulle jag tro. Men för mig var det inte alls lika kul att använda. En smaksak.

Tillägg: Det sista halva bländarsteget är inget som har någon särskild betydelse.
 
Jag väljer:
PC-E-Nikkor 24:3.5
PC-E Nikkor 85:2.8
Jag gillar verkligen både tilt och shift och det här är mina favoritobjektiv. De är verkligen mångsidiga. Vill jag ha en kortare brännvidd sätter jag kameran på högkant på stativet och tar två bilder med objektivet shiftat till ytterlägena, och en bild med objektivet oshiftat. sen är det bara att skarva ihop bilderna med photomerge och vips har man en bild som ser ut att vara tagen med 2/3 så lång brännvidd, samtidigt som jag kan tilta hur mycket jag vill. Jag har de här objektiven idag, nästan, jag har den gamla versionen av 85mm objektivet. Undvik den om ni har råd. PC-E är ett lyft.
Är det bara jag som fotar med det här objektivet?
http://www.fotosidan.se/reviews/viewphotos.htm?ID=16448
Tråden gällde att välja tre objektiv. Mitt tredje val blir AF-S 200:2.0. Det objektivet är ännu en dröm för mig. Jag gillar mitt 180:2.8, men skulle inte tacka nej till ett bländarsteg extra, AF-S, VR och ytterligare några mm bränvidd.
 
.....28:an är skarp men "mjuk" i sin karaktär över hela bländar- och avståndsregistret.....

.......Färger och kontrast är på topp, men likt 28:an har det en "mjuk" karaktär, vilket alltså inte har något med skärpa att göra.
Hoppas det inte tas illa upp men vad menas med mjuk karaktär? För mig låter det motsägelsefullt att ett skarpt objektivt är "mjukt" (typ "bilden är för kontrastrik och skulle kopierats på ett hårdare papper"). På engelska fotosajter är "soft" samma som oskarp när man snackar optik.
 
Hoppas det inte tas illa upp men vad menas med mjuk karaktär? För mig låter det motsägelsefullt att ett skarpt objektivt är "mjukt" (typ "bilden är för kontrastrik och skulle kopierats på ett hårdare papper"). På engelska fotosajter är "soft" samma som oskarp när man snackar optik.
Det är svårt att förklara, men det handlar om hur skärpa, övergång till oskärpa och oskärpa tecknas. "Hård" är motsatsen och betyder inte nödvändigtvis att det är skarpare. Ett bra exempel på det är 35/1,4 som ger väldigt jobbig karaktär i mina ögon.
Om man ska förklara det på något vetenskapligt vis så bör man antagligen mäta MTF vid en väldans massa olika frekvenser och jämföra dessa mellan olika objektiv. Korrigering för sfärisk aberration spelar också in, samt skillnaden i kontrast mellan skärpeplan och oskärpa.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar