Annons

D3 sensor mot Digital MF sensor

Produkter
(logga in för att koppla)
Alternativt: den här sensorn har lika många pixlar som den där sensorn, men den här är jäkligt bra på att visa rätt färg.
 
AFE skrev:
Om vi bortser från det teoretiska? Kan vi då vara överens om att en mellanformatssensor utan en massa filter gör en skarpare bild än en lika stor sensor i en småbildskamera?
Den har förutsättningar för det i alla fall, ja. Sen måste ju optiken göra sitt också.

Småbildskameran klarar å andra sidan av att göra bra bilder under svårare förhållanden än den förra sensorn?
Med rådande teknik så är det antagligen så, men det beror ju på att det sitter helt olika sensorer i kamerorna. Det borde gå utmärkt (men bli dyrt) att göra en mellanformatare som är bättre vid höga ISO än vad småbildskameror är eftersom pixlarna kan vara ännu större om man föredrar det istället för högre upplösning.
 
Då är vi ju tämligen överrens :)

Klart det går att göra en kamera som är bra på allt, men ingen har råd med den.
 
Ok, nu har jag äntligen läst alla svar.


Det jag inte fattar är att många studiofotografer föredrar HBL, enligt dem pga att HBL har bättre färg hantering, och att den har bättre DR.

Ett ex. Läste på ett HBL forum att en kille fotade ädelstenar i studio, han hade prövat att köra med d3'an, men fick snabbt gå tillbaka till sin H3d, pga att d3'an inte tecknade lika bra, klippte HD, sämre teckning i LD, osv.

Detta låter intressant tycker jag, men varför i hela friden kan ingen påvisa detta (!?)
Släng fram ett foto från vardera av kamerorna (tex ädelsten exemplet) och backa upp påståendet.
Är helt enkelt skit trött på att folk slänger ut sig påståenden som inte har backats upp på något teoretiskt sätt.


Funderade ett tag på att investera i digital HBL utrustning (från Usa), pga bra DR och färghantering, plus upplösning. Men har snabbt kommit på andra tankar för ingen kan visa skillnaden!
 
christian_r skrev:
Släng fram ett foto från vardera av kamerorna (tex ädelsten exemplet) och backa upp påståendet.
Är helt enkelt skit trött på att folk slänger ut sig påståenden som inte har backats upp på något teoretiskt sätt.

Välkommen i "Visa det med annat än ord-klubben"!
 
Till Martin.
En kamera med så stort DR och lite brus på 100iso och att skilnaden inte kan ses i utskrifter vid 100 iso är d2x jämfört med 1dsmk2 och 100iso.
Vad som händer när man frångår 100iso till exv 400, 800iso iso vet vi alla , bruset ökar..

Om du fortfarande inte förstår vad det innebär med det att sensorn är "fulladdad"och dess förmåga att hålla ett antal pixlar innan utläsning så har du ett problem.

Mikael
 
christian_r skrev:
Kanske Mikael skulle ta en telefon till distributörerna av Phaseone och fråga om man kan företa ett test ;-)

Jag är erbjuden av Hasselblads VD att testa 39Mpixel bakstycke , kamera och objektiv när jag vill.
En test tar tid och är inget man snyter ur näsan.
 
Makten skrev:
Med rådande teknik så är det antagligen så, men det beror ju på att det sitter helt olika sensorer i kamerorna. Det borde gå utmärkt (men bli dyrt) att göra en mellanformatare som är bättre vid höga ISO än vad småbildskameror är eftersom pixlarna kan vara ännu större om man föredrar det istället för högre upplösning.

Det är en vanlig missuppfattning att det finns en direkt koppling mellan pixelstorlek och bildens brus. Det påverkar bruset *per pixel* men inte bildens totala brus. Detsamma gäller dynamiskt omfång.

Betänk en teoretisk sensor med så små pixlar att varje foton kan lägesbestämmas. Den sensorn är teoretiskt perfekt eftersom ingen information går förlorad. Detta trots att bruset per pixel är enormt. Bilderna skulle bli mycket bra *i normal betraktningsstorlek*. När man jämför brus mellan olika kameror så måste man jämföra bilderna i samma betraktningsstorlek. Annars får kameran med färre pixlar en orättvis fördel. Man förstorar ju upp bruset mindre.
 
joand skrev:
....
Betänk en teoretisk sensor med så små pixlar att varje foton kan lägesbestämmas. Den sensorn är teoretiskt perfekt eftersom ingen information går förlorad. Detta trots att bruset per pixel är enormt...

Det gäller väl bara att hitta den elektronen (fotonen) bland brusets alla elektroner...
 
elbe skrev:
Det gäller väl bara att hitta den elektronen (fotonen) bland brusets alla elektroner...

Både fotonbrus och förstärkarbrus följer samma matematiska lagar, dvs de minskar när man medelvärdesbildar flera pixlar, vilket är vad som sker när man betraktar bilden i normal storlek. Den äkta signalen blir dock kvar.
 
macrobild skrev:
En kamera med så stort DR och lite brus på 100iso och att skilnaden inte kan ses i utskrifter vid 100 iso är d2x jämfört med 1dsmk2 och 100iso.
Vad som ses i utskrifter har inte ett skvatt med den här diskussionen att göra. Jag frågade om du hade något exempel på en kamera som har bra DR vid låga ISO och högt brus strax däröver. D2x har väl inte särskilt bra DR jämfört med vilken annan kamera som helst med likvärdigt brus?

Vad som händer när man frångår 100iso till exv 400, 800iso iso vet vi alla , bruset ökar..

Om du fortfarande inte förstår vad det innebär med det att sensorn är "fulladdad"och dess förmåga att hålla ett antal pixlar innan utläsning så har du ett problem.
Och du har problem med att förstå att det inte hör hit. Eller så får du inte fram vad du vill säga eftersom det fortfarande inte syns några exempel.

joand skrev:
Det är en vanlig missuppfattning att det finns en direkt koppling mellan pixelstorlek och bildens brus. Det påverkar bruset *per pixel* men inte bildens totala brus.
Det vet jag mycket väl.

Detsamma gäller dynamiskt omfång.
Hur skulle det dynamiska omfånget kunna ändras för att man med en och samma sensorgrund ändrar storleken på sensorns yta? Bruset per pixel är ju som sagt detsamma. Det enda som händer är att varje pixel blir mindre i den färdiga bilden. Det ändrar ju inte DR, bara detaljrikedomen. En avfotograferad gråkil får ju inte färre skiljbara nyanser för att ytan ändras om pixelbruset är samma.

Tillägg: Jo, möjligen om sensorn har så få pixlar att varje enskild yta på gråkilen börjar närma sig pixelstorleken, så att det finns för få pixlar för att få ett medelvärde av bruset över ytan.
 
Senast ändrad:
Makten skrev:
Hur skulle det dynamiska omfånget kunna ändras för att man med en och samma sensorgrund ändrar storleken på sensorns yta? Bruset per pixel är ju som sagt detsamma. Det enda som händer är att varje pixel blir mindre i den färdiga bilden. Det ändrar ju inte DR, bara detaljrikedomen. En avfotograferad gråkil får ju inte färre skiljbara nyanser för att ytan ändras om pixelbruset är samma.
Du menar behålla pixlarnas storlek och öka sensorns storlek? Jo, det kommer att öka sensorns dynamik, dvs signal/brus-förhållande. Orsaken är att det totala bruset blir lägre i förhållande till signalen, just för att pixlarna blir mindre i den slutliga bilden. Jämför med en bläckstråleskrivare. Den kan skriva ut fantastiska bilder trots att man bara ser en massa "brus" i ett mikroskop.
 
joand skrev:
Du menar behålla pixlarnas storlek och öka sensorns storlek? Jo, det kommer att öka sensorns dynamik, dvs signal/brus-förhållande. Orsaken är att det totala bruset blir lägre i förhållande till signalen, just för att pixlarna blir mindre i den slutliga bilden. Jämför med en bläckstråleskrivare. Den kan skriva ut fantastiska bilder trots att man bara ser en massa "brus" i ett mikroskop.
Jag förstår resonemanget, men det känns lite tokigt att tala om dynamik. Detaljer kommer att synas bättre eftersom bruset inte påverkar dem lika mycket, men det kan man ju lika gärna säga är en ren funktion av upplösningen. Det blir ju inte fler urskiljbara nivåer mellan svart och vitt om vi tittar på ytor som är avsevärt större än pixelstorleken.

Tillägg: Att det totala bildresultatet har förutsättningar att bli bättre är däremot ganska självklart, och det håller nog alla med om.
 
Makten skrev:
Jag förstår resonemanget, men det känns lite tokigt att tala om dynamik. Detaljer kommer att synas bättre eftersom bruset inte påverkar dem lika mycket, men det kan man ju lika gärna säga är en ren funktion av upplösningen. Det blir ju inte fler urskiljbara nivåer mellan svart och vitt om vi tittar på ytor som är avsevärt större än pixelstorleken.

Jo, visst får du fler utskiljbara nivåer. Även om ytorna är avsevärt större än pixlarna så sätter bruset en gräns för när två nivåer blir åtskiljbara. Fastna inte på gråkilarna. Ta ett praktiskt fall, en ISO 1600-bild i skugg-partierna. Visst skulle detaljerna vara mycket lättare att urskilja om bruset vore mera finkornigt? Är inte det högre dynamik?
 
joand skrev:
Jo, visst får du fler utskiljbara nivåer. Även om ytorna är avsevärt större än pixlarna så sätter bruset en gräns för när två nivåer blir åtskiljbara. Fastna inte på gråkilarna. Ta ett praktiskt fall, en ISO 1600-bild i skugg-partierna. Visst skulle detaljerna vara mycket lättare att urskilja om bruset vore mera finkornigt? Är inte det högre dynamik?
Tja, då är det väl en fråga om definitionen av dynamiskt omfång vi är inne på. Hur "brukar" man mäta? Är det ens brukligt att mäta? ;-) Jag har bara sett det där med gråkilen på t. ex. Dpreview.
Att man ser mer detaljer i skuggpartierna skulle man ju lika gärna kunna säga beror på högre upplösning, eller hur? Hela bilden är ju finkornigare, brusig eller ej. Enligt ditt resonemang så har väl också två lika stora sensorer med olika upplösning möjlighet till samma dynamiska omfång? Den ena har större pixlar och därmed lägre brus, medan den andra har högre upplösning och därmed finkornigare brus. Dessa faktorer borde i så fall ta ut varandra vad gäller DR.

Nu väntar jag bara på att trådens store pedagog ska dyka upp;-)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar