Annons

Dör Leica och rangefinder med nya Sony fullformat?

Produkter
(logga in för att koppla)
Rätt

Jag är 63 och har kört Nikkormat (1969), Nikon F1 Photomic (med motor), Nikon F2 Photomic, Nikon FM2, Nikon D50 och kör f.n. en D300. Leica M är inte till för sport, springande barn, fågelfoto etc. Men om man vill tillbaks till att tvingas Fotografera som man gjorde på den analoga och 100 % manuella tiden, så är en Leica idag ett hett alternativ. Personligen hade jag gärna sett en digital Nikon F2 som fungerade exakt som min gamla trotjänare, fast utan filmen. Se till att skaffa dig en Leica innan du lämnar detta livet, jag tror inte att du ångrar dig.

/ Med vänlig hälsning, FiCa1

Skall bli så! Jag är 72 så det börjar bli bråttom....... Psst, jag ångrar sällan något! Senaste kameran jag köpte är en Fiujifilm XPRO-1 som är en fattigmans Leica. En alldeles utmärkt kamera, faktiskt fantastisk, men den är ingen Leica annat än till storleken och bildkvalitet. Det är inte ett skvatt logiskt eller klyftigt att köpa en Leica men vem har sagt att man måste vara logisk när det gäller kameror.
Min första kontakt med Leica var på sent 50-tal då det fanns fotografer som showade med diavisningar med bilder tagna med Leica. Särskllt bilderna med 90 mm tog mig med storm. Men, jag valde en SLR pga att man såg exakt vad som fastnade på filmrutan och kunde kolla skärpedjupet. En Exacta Varex IIA blev valet med ett 55 mm 2,0 plus ett Rodenstock Yronar 135mm 4,0. Båda var toppobjktiv på en tiden (1960). Den var visst den första småbildsreflexkameran på marknaden. Kul för resten att småbild på den tiden har blivit fullformat numera!
 
En Exacta Varex IIA blev valet med ett 55 mm 2,0 plus ett Rodenstock Yronar 135mm 4,0. Båda var toppobjktiv på en tiden (1960). Den var visst den första småbildsreflexkameran på marknaden.
Inte just den modellen, men Exakta gjorde den första spegelreflexen för småbildsfilm i mitten av 1930-talet. Kine-Exakta kallades den eftersom den använde "kino-film", dvs 35m perforerad film. Det var på den tiden Leitz med sin Leica var kung i småbildsegmentet.

Kul för resten att småbild på den tiden har blivit fullformat numera!
Jag tror att det har att göra med att kameror som använde 35mm-film, men hade en negativstorlek som var hälften av småbild, kallades halvformat. (Fast "fullformat" borde ju heta helformat på svenska.)
 
De finns faktiskt dem som tror att en kamera utan autofokus och flerfältsmätning är fullständigt oanvändbar vid snabba förlopp. De får gärna tro det men själv använder jag gärna min digitala mätsökarkamera i miljöer som andra inte tror att den är gjord för: http://www.fotosidan.se/blogs/chasid/en-riktig-proffskamera.htm

Det där med mätarsökare, manuell fokus och rörliga motiv, funkar uppenbarligen. Jag behöver träna mer på att känna när fokus sitter rätt. Kul.

/ Med vänlig hälsning, FiCa1
 
Skall bli så! Jag är 72 så det börjar bli bråttom....... Psst, jag ångrar sällan något! Senaste kameran jag köpte är en Fiujifilm XPRO-1 som är en fattigmans Leica. En alldeles utmärkt kamera, faktiskt fantastisk, men den är ingen Leica annat än till storleken och bildkvalitet. Det är inte ett skvatt logiskt eller klyftigt att köpa en Leica men vem har sagt att man måste vara logisk när det gäller kameror.
Min första kontakt med Leica var på sent 50-tal då det fanns fotografer som showade med diavisningar med bilder tagna med Leica. Särskllt bilderna med 90 mm tog mig med storm. Men, jag valde en SLR pga att man såg exakt vad som fastnade på filmrutan och kunde kolla skärpedjupet. En Exacta Varex IIA blev valet med ett 55 mm 2,0 plus ett Rodenstock Yronar 135mm 4,0. Båda var toppobjktiv på en tiden (1960). Den var visst den första småbildsreflexkameran på marknaden. Kul för resten att småbild på den tiden har blivit fullformat numera!

Och jag har en X100 som ger mycket bra bildkvalitet och är kul att använda. En kompis köpte en X- Pro 1 - en riktigt bra och rolig kamera, vad jag förstår. Mina skäl för att köpa en Leica M Monochrom + Summicron 35:2.0, var allt som denna kamera [/I]saknar - autofokus, färgåtergivning, snabb serietagning, filmfunktion, avancerade inställningar m.m. Dvs. Den fungerar som om det satt en rulle Tri-X i den som man måste mata fram manuellt ruta för ruta. Att den är byggd i metall och känns rätt, är också ett stort plus. Den är dessutom skitsnygg.

/Med vänlig hälsning, FiC1
 
Känslan

Och jag har en X100 som ger mycket bra bildkvalitet och är kul att använda. En kompis köpte en X- Pro 1 - en riktigt bra och rolig kamera, vad jag förstår. Mina skäl för att köpa en Leica M Monochrom + Summicron 35:2.0, var allt som denna kamera [/I]saknar - autofokus, färgåtergivning, snabb serietagning, filmfunktion, avancerade inställningar m.m. Dvs. Den fungerar som om det satt en rulle Tri-X i den som man måste mata fram manuellt ruta för ruta. Att den är byggd i metall och känns rätt, är också ett stort plus. Den är dessutom skitsnygg.

/Med vänlig hälsning, FiC1


Det du beskriver är väl Leica-känslan där fotografen är avgörande och inte kameran.
 
Vi gamla stötar får väl lite försiktigt försöka att överföra de av våra mossiga kunskaper som fortfarande är fullt aktuella. :)

"Leica-känsla" är ett mycket gammalt begrepp, och man menar någonting helt annat.

Att fotografen är avgörande och inte kameran gäller de flesta kameror. Typ alla... :)
 
Jag är trots allt ganska förundrad över att rangefinder/viewfinder a la Leica kramas så som det gör av en del år 2013. Leica var på många sätt nydanande när kameran kom och sökarlösningen var genial då men idag 2013 finns ju mycket bättre lösningar på de flesta plan för att inte säga nästan alla plan. Den kritik som ofta riktats mot DSLR:er i vs-shoot outs är dessutom inte ens relevanta de heller i dagens alltmer spegellösa värld, eftersom det mesta av kritiken mot DSLR:er just rör de negativa effekterna av spegeln. Idag mäter i princip alla systemkameror TTL (through the lens) och det gäller ett antal av dessa kamerors delsystem. Det är en av de verkliga svagheterna med Leica-lösningen att den inte gör det. Det är egentligen den stora orsaken till många av Leicans relativa begränsningar idag. Leica är lite som en halvfull verktygslåda om man jämför den med dagens mest avancerade spegellösa och även DSLR:erna och Sonys SLT-lösningar.

Till och med min gamla jobbarkompis som är Leica-fan och Leica-ägare tvingas ju tillstå att det kanske inte är så bra alla gånger att man i sökaren tvingas bortse från att en stor del av sökarbilden blir helt irrelevant som vägledning för vad som kommer på bilden. Ibland blir utsnittet väldigt litet beroende på valt objektiv eftersom de ramar som visas i sökaren då blir väl små. Men rangefinderoptimisterna brukar vända på resonemanget och hävda att det ju är jättebra att så stor del av sökarbilden visar just det som inte ska fotograferas. Har man dessutom satt på en zoom så får man istället två ramar, en för korta respektive långa stoppet i zoomen. Vad som händer däremellan får man gissa sig till.

Jag skickar med några länkar för att ge de som inte har detta klart för sig en hint.

Rangefinder vs DSLR:

http://www.photozone.de/slr-vs-rangefinder


sökaren:

https://www.google.se/search?q=rang...2010%2F07%2Fto-whom-it-may-concern%2F;900;599


exempel på sökarbilder efter vald objektivbrännvidd:

https://www.google.se/search?q=rang...leica-m-body-viewfinder-framelines%2F;836;633
 
Jag är trots allt ganska förundrad över att rangefinder/viewfinder a la Leica kramas så som det gör av en del år 2013.

Det är väl inte underligare än att andra kramar elektroniska sökare? :)

Men för att vara lite allvarlig, det är faktiskt inte så konstigt alls. Det finns ingen enda lösning som passar alla. Det finns de som föredrar spegelreflexkameror, det finns de som föredrar elektroniska sökare, det finns de som föredrar enbart en skärm, det finns de som föredrar genomsikts- eller mätsökarvarianter. Och förmodligen någon mer variant jag glömde bort i hastigheten.

Leica finns kvar för att de uppfyller ett behov en del fotografer känner, det är inte svårare än så. Jag är ganska säker på att de finns kvar även om 25 år, med mätsökare och allt. Precis som det om 25 år kommer finnas spegelreflexkameror med optiska sökare, även om de med största sannolikhet är en rätt liten nischprodukt vid det laget.

Man kan anlägga vilka logiska argument som helst, men det är i grund och botten ändå inte det som det handlar om - foto är inte en aktivitet i första hand styrd av logik utan av känsla. Hade logiken gällt så hade man slutat måla akvareller, oljemålninger eller blyertsteckningar för länge sedan - vi har ju kameror, Photoshop och Illustrator som kan åstadkomma liknande resultat på ett mer rationellt sätt.

En del gillar mätsökarkameror helt enkelt eftersom det stämmer överens med hur de vill fånga bilder, om det sedan är en tekniskt sett bättre eller sämre metod spelar ingen roll. Den ger den arbetsprocess, den känsla och det resultat som man är ute efter - det spelar däremot roll.
 
Sten-Åke det finns en del fel i dina påståenden.

Leica-m har TTL-mätning, det har den haft sedan M5 1971.

En zoom på en leica-m, hur får du ihop det?

Det finns däremot ett par varianter av tri-elmar, en med brännvidderna 16, 18 och 21 mm och en som inte produceras längre med brännvidderna 28, 35 och 50 mm. För den första blir ramarna irelevanta av naturliga skäl eftersom den kräver en tillbehörssökare och den andra speglar in aktuell ram för vald brännvidd. Detta är alltså inga zoomar utan optik med tre variabla fasta brännvidder.

När det gäller för eller nackdelar att se utanför sökarramen handlar det dels om vad man själv tycker och dels vilken typ av fotografi man håller på med. För egen del så så är det oftast en fördel med mätsökarkamerans funktion där jag ser vad som händer utanför ramarna, dessutom ser jag oftast bilderna utan kamera för att sedan lyfta upp kameran och rama in och trycka av och det går smidigast med en mätsökarkamera för mig.

När det gäller parallaxfelet som man får främst på nära avstånd så justeras ramarna så att det som du har i fokus hamnar där du ser det i sökaren. Om man har saker i för och bakgrund så kommer dessa att flytta sig i förhållande till det jag har i fokus i varierande grad beroende på fotograferingsavstånd. Detta spelar inte så stor roll så att det märks om man inte jobbar just med att få olika linjer att gå ihop i djupled av bilden, men om man pysslar mycket med linjepusslande i sina bilder som arkitektur till exempel är en slr att föredra.

Slutligen som jag och många påpekat vänder sig en Leica-M i första hand till dem som plåtar med brännvidderna 28, 35, 50 eller 75 mm. Det finns ramar för 90 och 135 mm men där tycker jag att det blir för plottrigt för att funka tillfredställande. Men om man till exempel som mig plåtar nästan uteslutande med 35 eller 50 mm funkar sökaren optimalt. Vill man kunna köra med zoomar, telen, macro osv så är inte Leica-M något allternativ, den vänder sig inte till de kundgrupperna helt enkelt.
 
Det finns ingen enda lösning som passar alla. Det finns de som föredrar spegelreflexkameror, det finns de som föredrar elektroniska sökare, det finns de som föredrar enbart en skärm, det finns de som föredrar genomsikts- eller mätsökarvarianter. Och förmodligen någon mer variant jag glömde bort i hastigheten.
---
Jo, fler varianter finns det förstås.

Ramsökare.

Spegelsökare.
Storlek som en tärning. Var mycket vanliga förr. Satt på många lite billigare bälgkameror, och i alla lådkameror jag sett.

Smart phone-sökare. :)
Används av QX10 och QX100.


Jag är även för min del av uppfattningen att Leica M-systemet kommer att finnas kvar om 25 år. Även om kameror som A7/A7R kanske kommer att knapra lite här och där (som på Leica och D800-marknaderna).

Själv har jag haft mina Leica M-grejer liggande utan att röra dem under de senaste 40 åren, så något sorts beroendeframkallande komponent har de kanske på något sätt lyckats peta in i dessa "föråldrade, poänglösa och överprissatta" prylar. :)

Och den statushöjande effekten (som många hänvisar till) har det inte varit fråga om i mitt fall åtminstone - har ju som sagt inte visat mig med Leican sedan åtskilliga decennier tillbaka...
.
 
Som jag ser det är nog de spegellösa kamerorna främst en konkurent till dslr, de funkar ju i princip likadant genom att visa sensorinformationen i stället för att genom speglar och prismor visa samma sak. Nu tycker jag inte att man är i mål med de elektroniska sökarna riktigt ännu, men som jag ser det är det ju snarare en utveckling av slr än en konkurent till mätsökarkameror. Det som är unikt med just mätsökaren kommer att vara det även med en aldrig så utvecklad elektronisk sökare.
 
Det är närmast häpnandsväckande hur mycket energi somliga lägger på att kritisera Leicakameror och oss som använder Leica. Varför för du den här diskussionen överhuvudtaget , är mångfald så farligt, måste alla vara, tycka och tänka på samma sätt?
 
Jag försöker bara förstå, på precis samma sätt som många barn brukar, fast jag snart är pensionsmässig. I en värld som OVF-världen där folk gnäller om sökaren inte visar 100% (WYSIWYG) så blir det ju rätt intressant att användarna helt verkar bortse från Leica-sökarens begränsningar utan snarare talar om dem som en tillgång.

Några rönnbär handlar det nog inte om för min del för jag tycker verkligen att EVF och sökardisplay med Live View är svaret på alla de sökarbehov jag har både för stillbild och filmning och de åtgärdar även de problem DSLR:er enligt listan med cons har. Det finns bara en sak jag är missnöjd med i den som finns i NEX 7 och det är att den laggar på tok för mycket. Nu får vi en ny generation EVF:er och det problemet har inte de nya kamerorna på samma sätt enligt uppgift, så det ska bli spännande att se var frontlinjen nu kommer hamna. Jag ser verkligen fram mot en ännu större förstoring än den jag har idag i min NEX och inte minst då när man använder focus aid för att sätta skärpan med en ännu mer förbättrad peaking. Vill man köra med gamla manuella Leica-objektiv eller vad det nu är man har så kan man få hjälp av dessa eminenta funktioner fast man har antikt glas. Det är en skön förening av gammalt och nytt vare sig man har Leica-objektiv eller inte.

Det är väl dags nu att bilda sig en uppfattning med lite hands on snart, så får väl folk välja det de vill sen efter plånbok och tycke. Fujis lösning verkar ju annars väldigt smart den också och den tvingar ju ingen att välja sökare när man köper kameran utan man får både och.
 
Senast ändrad:
Det kommer en lösning

Fujifilm XPRO-1 har både optisk genomsiktsökare och elektronsk sökare som man enkelt kan välja mellan. För teleobjektiv och makrofotografering kör man med EVF och för övrigt med OVF. Perfekt lösning som jag förväntar mig Leica tar efter.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.