Dör Leica och rangefinder med nya Sony fullformat?

[Runell]

Jojo, objektiven är en annan femma, men dom går ju att skruva på på Sony-kameror också om man vill




Plastbit? Antar att du aldrig plåtat med en A7? Men nej jag har aldrig plåtat med en Leica, men har väldigt svårt att se hur en mätsökare kan vara speciellt smidig att fota med i jämförelse med en EVF. O det går väl omöjligt att komma ifrån att köper man en spegellös sony så får man MYCKET mer för pengarna än om man köper sig en Leica.

Aja, sånt här lär kunna bli oändliga diskussioner utav, så jag lämnar den här triggern här o gör nåt annat istället

Leica Q är jämförbar med Sony RX 1 av den senaste modellen. Även prismässigt är det inte så stor skillnad.
Leica Q kan mer än Sonyn och är har mycket bättre byggkvalitet. Jag har både M240 och en Q.

Och jodå, jag har plåtat med Sony A7, har till och med haft en och en kompis har en också. Det beror mycket på vad och hur man plåtar. För mina ändamål är Leica det bästa, men inte billigaste alternativet.

 

[joakim d]

]


Aja, sånt här lär kunna bli oändliga diskussioner utav, så jag lämnar den här triggern här o gör nåt annat istället

Ett troll alltså.

 

[PMD]

Men nej jag har aldrig plåtat med en Leica, men har väldigt svårt att se hur en mätsökare kan vara speciellt smidig att fota med i jämförelse med en EVF.

Ja, det är mycket svårt att se det utan att prova.

O det går väl omöjligt att komma ifrån att köper man en spegellös sony så får man MYCKET mer för pengarna än om man köper sig en Leica.

Helt sant.

 

[PMD]

Men jag håller väl med dig att, idag, så är det nog närmast Fuji som har en liknande roll som den som Lecia hade för 50 år sedan. De satsar på "enkla" kamerahus och bra kvalitetsoptik till ändå relativt rimliga priser (även om högre än tex. Canon/Nikon i många fall).

Det är en lite skev historiebeskrivning. Redan för drygt 60 år sen var Leicas M-kameror tämligen exklusiva varor. Leica fortsatt att tillverka skruvfattningskameror i 6 år efter att första M-kameran introducerats som ett "lågprisalternativ", och skruvfattningskamerorna var inga billiga grejer de heller.

 

[martinot]

Det är en lite skev historiebeskrivning. Redan för drygt 60 år sen var Leicas M-kameror tämligen exklusiva varor. Leica fortsatt att tillverka skruvfattningskameror i 6 år efter att första M-kameran introducerats som ett "lågprisalternativ", och skruvfattningskamerorna var inga billiga grejer de heller.

Sant. Lite medveten om det. Däremot så tar jag i denna jämförelsen med faktorn att nästan alla typer av varor var dyrare och exklusivare för allmänheten (som inte hade det lika fett ställt då). Gäller i stort alla kapitalvaror ifrån kameror till bilar.

 

[martinot]

Ett troll alltså.

Var lite av den tolkningen jag gjorde också, även om jag är osäker på om det verkligen förhåller sig så (iaf. medvetet).

Uttalar sig oavsett tvärsäkert om saker man aldrig ens testat, och sedan när man kastat ut brandfacklan så drar man i raketfart.

 

[tormig]

Hah, skulle nån komma med en Leica M10 o vilja byta den mot min gamla Sony A7 så skulle jag garanterat tacka nej.
Men det är väl som med vinyl, att vissa fortsätter använda dom o gilla känslan i det även fast det rent tekniskt är mycket sämre än CD.

Man köper och spelar vinyl för att det låter bättre, omslagen är mycket snyggare och det är coolare. Numera är dessutom varenda LP gjord i 180 gram vinyl så känslan på skivorna är det ingen fel på heller.

Att man sedan med diagram kan påvisa att vinyl är tekniskt sämre än CD är ju helt ointressant. I klass med de som blåser upp bilder på en tegelvägg till 100% och förfasar över att det är oskarpt längst ut i hörnet.

Om teknisk kvalitet hade betytt något hade t.ex. direktbildskameror dött ut för länge sedan. Sämre bilder, rent tekniskt, får man leta efter. Och dyrt är det med. Men det segmentet verkar snarare växa, antagligen för att det är väldigt roligt.

 

[Runell]

Jag ångrar nu att jag väckte liv i den här tråden som var utdöd för flera år sedan.

(Kan inom parentes meddela att jag har en ganska omfattande Nikon FF-utrustning också, men den ligger och dammar igen numera).

 

[martinot]

Jag ångrar nu att jag väckte liv i den här tråden som var utdöd för flera år sedan.

Ok.

(Har inget problem med det eller tråden.)

 

[Lobbamobba]

Har haft Sony a6000, a6300, A7, A7ii och A7sii.
(Sålde min senaste A7 för ett par veckor sedan.)

Har haft Leica M6, M8, M9 och M9M.
(Har nu Leica T.)

Om man med bestämdhet avskriver den ena sidan i tron om att den andra kan helt ersätta den. Eller tom för att den andra kan "mycket" mer.
Då är man imho bara ytligt intresserad av foto eller så har man ett smalt huvudfokus inom sitt fotograferande.
Och samtidigt lite svårt att tänka sig andra människors perspektiv (ofantligt vanligt på forum, speciellt bland teknikfrågor).

Jag ser för- och nackdelar med bägge. Både rent tekniskt, i handhavande, bildkvalitet, osv.
Det finns definitivt plats på marknaden för bägge.

Det kan tilläggas att Leica går med vinst och har gjort det länge. Även i lågkonjunktur. Små volymer såklart.

Sonys kameradivision går med förlust. Enda anledningen till att Sonys elektronikavdelning går med vinst är för att de vinstrapporterar kamerorna tillsammans med sensorer till andra samt TV-apparater m.m i samma redovisning.

Utav alla spegellösa kameraförsäljare, som inte är Leica, är det Fuji som går bäst ekonomiskt om vi bara ser till kameraförsäljning.
Men de går också dåligt på spegellösa sidan.

De just nu överlägset bäst säljande kamerorna och som krossade alla listor i jul. Och som till och med slog Canons annars dominanta ställning.
Det är Analoga FILM-kameror.

Fuji Instax säljer som smör i solsken. Kostar typ inget att tillverka eller köpa. Hög marginal, gigantiska volymer om än små summor.

Så nä, jag tror inte Sony A7 är slutet för Leica.

 

[Runell]

Välformulerat ovan.

Anledningen till att jag återigen skaffade Leicor är att jag under 30 år burit omkring på tunga fotoväskor på den analoga tiden och pajat min rygg. Jag har en Nikon fullformatsutrustning. Hakar jag på en 70-200 2,8 kan jag inte ens bära på den runt kvarteret. Men den utrustningen får vara kvar, tror jag. Jag kan alltid ha den till att plåta talgoxar i trädgården med.
Så någon av Leicorna får följa med när jag ger mig ut.
Varför det blev just Leica kan jag inte försvara med mer än att det är känslan. Det hade säkert gått lika bra med Fuji. Eller Sony. Jag har en Sony RX 100 III som alltid ligger i fickan.

 

[Grevture]

Varför det blev just Leica kan jag inte försvara med mer än att det är känslan.

Jag arbetar ju med att skriva om kameragrejer och om fototeknik, och där blir det ju ofta ett väldigt starkt fokus på tekniska. Och det är väl som det skall vara, skriver jag ett test skall jag fokusera på generella, mät- eller synbara skillnader som har så lite som möjligt med mina egna personliga värderingar att göra.

Men jag vill samtidigt nog påstå att det du nämner ofta tappas bort i diskussioner, både om kameramärken, typer av kameror eller objektiv. Foto är ju till syvende och sist någon slags subjektiv konstnärligt verksamhet, något man helt eller som minst delvis gör för att man trivs med det.

Och då är känslan viktig. Om en kamera känns "rätt" så är det en bra kamera - för dig i alla fall. Kanske inte för mig. Och kanske inte ur någon strikt teknisk synvinkel. Men för dig är den rätt om den känns rätt.

 

[PMD]

Det är en vettig inställning, men man bör nog inte låta känslorna styra helt. Det kan leda till att man efter att ha valt en kamera enbart genom att känna efter kan bli ganska besviken när man sen ska ut och fotografera med den. En lagom blandning av känslor och rationell analys blir nog bäst.

 

[Runell]

Det är en vettig inställning, men man bör nog inte låta känslorna styra helt. Det kan leda till att man efter att ha valt en kamera enbart genom att känna efter kan bli ganska besviken när man sen ska ut och fotografera med den. En lagom blandning av känslor och rationell analys blir nog bäst.

Jag är nöjd med min Leica Q och min Leica M240. Båda är egentligen onödigt bra för mina behov.
Jag sitter inte glor på pixlarna på bildskärmen. Och skulle jag göra det ändå, så är jag nöjd.
Jag är även nöjd med min Nikon D800e, men som sagt orkar jag inte bära på den längre.
Och den är onödigt stor och klumpig.
Återigen så handlar det om känsla för min del.

 

[martinot]

Har haft Sony a6000, a6300, A7, A7ii och A7sii.
(Sålde min senaste A7 för ett par veckor sedan.)

Har haft Leica M6, M8, M9 och M9M.
(Har nu Leica T.)

Om man med bestämdhet avskriver den ena sidan i tron om att den andra kan helt ersätta den. Eller tom för att den andra kan "mycket" mer.
Då är man imho bara ytligt intresserad av foto eller så har man ett smalt huvudfokus inom sitt fotograferande.
Och samtidigt lite svårt att tänka sig andra människors perspektiv (ofantligt vanligt på forum, speciellt bland teknikfrågor).

Jag ser för- och nackdelar med bägge. Både rent tekniskt, i handhavande, bildkvalitet, osv.
Det finns definitivt plats på marknaden för bägge.

Det kan tilläggas att Leica går med vinst och har gjort det länge. Även i lågkonjunktur. Små volymer såklart.

Sonys kameradivision går med förlust. Enda anledningen till att Sonys elektronikavdelning går med vinst är för att de vinstrapporterar kamerorna tillsammans med sensorer till andra samt TV-apparater m.m i samma redovisning.

Utav alla spegellösa kameraförsäljare, som inte är Leica, är det Fuji som går bäst ekonomiskt om vi bara ser till kameraförsäljning.
Men de går också dåligt på spegellösa sidan.

De just nu överlägset bäst säljande kamerorna och som krossade alla listor i jul. Och som till och med slog Canons annars dominanta ställning.
Det är Analoga FILM-kameror.

Fuji Instax säljer som smör i solsken. Kostar typ inget att tillverka eller köpa. Hög marginal, gigantiska volymer om än små summor.

Så nä, jag tror inte Sony A7 är slutet för Leica.

Ett mycket välbalanserat inlägg med och väldigt väl argumenterad åsikt (inte som en del här på Fs som bara kör copy-and-paste på random texter de snabbt Googlat upp).

Gillar. Mer sådant!

 

[Bengf]

Första Canon EOS M sålde under några månader bäst av alla spegellösa, tror den då gick för 1900 kr. Känslan eller priset, jag vet inte riktigt vad det var, men troligen berodde det på priset.