Makten, mitt uttalande om OMD:s potentiella kvaliteter jämfört med Canons APS-C-kameror är mest grundat på DxO:s ranking men också på vad jag själv kunnat se på IR och DpReviews testbilder och gäller upplösning och brus. Och min egen erfarenhet av 40D.
Jag har för länge sedan slutat bry mig om vad DxO och andra labbtester visar, för det stämmer aldrig med verkligheten. Man fotar ju inte med höga ISO-tal i dagsljus liksom (om det inte handlar om sport, men det är jag fullständigt ointresserad av).
Jag är inte heller helt nöjd med OMD:s färger. Men jag har gjort några presets till LR som jag kan välja mellan, och hittat några på nätet också, som gör att det i stort sett fixar sig. Det knepiga är att OMD:s färger varierar lite med ISO-talet, vilket gör det ännu mer komplicerat. Så man får ha lite olika presets att välja på och ta den som ser bäst ut. Man kan inte bara öka mättnad eller lyster, då blir det inte bra, utan man måste gå in i varje färg för sig och dona. Men med presets har man gjort det lite lättare för sig.
Det jag upplevde, och det tog flera månader att fatta, var att kameran inte uppfattade särskilt många nyanser av närliggande färger. Därför kändes bilderna ofta "plastiga" på något underligt sätt som jag inte sett hos andra kameror. Fotade jag ett grönt löv så blev det liksom bara grönt, utan alla skiftningar åt gult, brunt och vad det nu kan vara som jag brukar se.
Jag tror att detta beror på att man optimerat sensorn för så lågt brus som möjligt. De trevligaste färgerna jag fått ur någon kamera är också ironiskt nog den medeltida Leica M8, vilket förmodligen beror på samma sak fast omvänt.
Att jämföra med FF är alltid kontroversiellt. Men det finns mätningar som visar att OM-D på basiso faktiskt har bättre dynamiskt omfång än både 5DII och 5DIII. På på alla andra områden blir det sämre förstås.
Säkert, men är det verkligen så kul att få helt urvattnade bilder för att omfånget är groteskt stort? Då måste man ju ändå höja kontrasten som attan för att få en vettig bild i slutändan. Missförstå mig inte; OM-D:n ger imponerande prestanda. Men man undrar ju om testsidorna är mutade när de påstår att den är ekvivalent med kameror som har fyra gånger större sensor. Det går liksom inte ihop och det stämmer heller inte med vad jag själv ser.
Det här var bara jämförelser med Canon, som halkat efter i sensorutvecklingen. Men tittar man på Nikon så är alla nyare Nikon-DSLRer bättre än OM-D sensormässigt. Och det beror väl på att det är liknande Sony-sensorteknik i både Nikon och OM-D och då blir storleken avgörande.
Jag vill påstå att min gamla D700 är avsevärt bättre än OM-D:n, den med. Dock ger den bandning vid höga ISO-tal och svåra situationer. Skärpan per pixel är också något lägre, men det kvittar.
Edit: När jag sen satt där och hade några fina objektiv så slog det mig att det var lika mycket pengar som en Sony RX1 betingar. Så med viss förlust köpte jag en sån istället
Den obefintliga mångsidigheten passar mig utmärkt och sensorn är riktigt grym.
