Vatten och elektronik
Hej, följande text är som ni ser primärt skriven för telefoner, men eftersom elektroniken i dessa är så pass lik en kamera så skulle man i princip kunna byta ut ordet telefon mot kamera rakt av (texten kommer från ett av de serviceombud som vi skickar in telefoner till).
Den är lite lång, men helt klart läsvärd.
Mvh Daniel
"Varför går en telefon sönder?
Om fuktskador och tappskador m.m. En telefon kan gå sönder på många sätt och ett av de vanligare är på grund av fukt. Ett av elektronikens värsta fiende är vatten, för vatten leder ström och orsakar korrosion. Vattenskador kan ske på ett flertal sätt, låt oss se på några autentiska exempel:
Tappad direkt i vatten, glömd i bastun, i golfbagens sidficka (det regnade, men vem tänkte på det i spelets hetta?), tappad i snö, yoghurt har läckt i väskan där man har sin telefon, det har droppat från ens fina nya ångstrykjärn rakt ner på ens lika nya mobiltelefon, telefonen har används i omväxlande mycket varma och kalla rum (kondensbildning), den har glömts ute under natten och dagg har skadat telefonen, barnen provar pappas nya fina telefon och spiller saft på den (fort, torka av den , han kanske inte märker något), någon annan lånar ens telefon och en liten olycka sker, den som lånar telefonen vågar inte berätta, den fungerar ju just nu, men om två veckor?...
Felen kommer smygande.
Som ni ser är sätten en telefon kan bli fuktskadad på otaliga, och många gånger märker man inte när det sker, telefonen hinner torka upp, och efteråt fungerar den, till att börja med, klanderfritt. Så några dagar, veckor eller månader senare slutar den att fungera, ni lämnar den till service och där påstår dom att den är fuktskadad och att garantin ej gäller. En fuktskada kan alltså ta mycket lång tid på sig att visa sig. Komponentbenen oxiderar varefter telefonens skada långsamt förvärras. Oxiderna är nämligen hygroskopiska, det vill säga de drar till sig fukt. Skadan växer alltså så att säga av sig själv, precis som en rostskada på en bil.
‘Hur har det skett?’
En vanlig fråga vi får är, ‘hur har det skett’, eller ‘varför är den fuktskadad’. En serviceverkstad kan inte se varför en telefon är fuktskadad, lika lite som en bilverkstad kan se varför en krock har skett. Allt vi kan konstatera är att det har skett. Ofta får vi när vi meddelar kunden om en fuktskada en utskällning som heter duga. Att telefonen är fuktskadad är ‘omöjligt’. Det enda sätt att vara 100% säker på att ens ficktelefon, eller ens TV för den delen ej kan ha blivit fuktskadad är att övervaka den dygnet runt. Ingen ska ha haft en möjlighet att låna den över lunchen och det ska inte finnas någon som helst möjlighet att någon ska kunna spilla någon vätska på telefonen (var dricker du kaffe? Vi får in en och annan kaffeskadad telefon).
‘Varför inte garanti?’
Garantin gäller fabrikationsfel, alltså vad vi skulle kunna kalla ‘inifrån kommande skador’. Skador orsakade av yttre omständigheter såsom tapp eller klämskador, och alltså även fuktskador, täcks ej av garantin. Detta står vanligtvis ganska tydligt i den bruksanvisning som medföljde telefonen. Ficktelefoner är alltså inte byggda för att tåla fukt. En sådan telefon skulle både vara större och dyrare.
Hittar serviceverkstaden på att telefonen är fuktskadad?
Tyvärr tror en del att serviceverkstaden har hittat på att den inlämnade apparaten är fuktskadad, kanske för att kunna ta mer betalt. Detta är helt felaktigt. Det är minst sagt inte kul för en servicetekniker att upptäcka att en telefon är fuktskadad. Det blir problem med att laga telefonen, man måste diskutera med kunden som kanske inte tror på en, det blir kanske kostsamt att reparera telefonen (om det ens går) och då kanske kunden väljer att skrota den och serviceverkstaden får då inget betalt alls, etc. Det är mycket enklare om det inte är fukt, då är det bara att laga telefonen och debitera tillverkaren om det är garanti, annars kunden. Det finns alltså inget att tjäna på för en serviceverkstad att ‘hitta på’ en fuktskada. Det blir bara problem.
Att reparera en telefon med fuktskada.
Vattenskador går ibland att reparera och ibland inte. Felen kan bli mycket komplexa, och svåra att hitta. Trots rengöring med diverse rengöringsvätskor kan det finnas kvar rester som långsamt ‘äter’ sig in i kretskort eller komponenter. En reparation av en fuktskada kan fungera i flera år, men om man har otur kan den gå sönder igen samma dag, det går inte att veta i förväg, varför serviceombudet många gånger ej lämnar servicegaranti på ett sådant jobb. Ett serviceombud som väljer att reparera telefonen, efter kundens okej förstås, bör bedöma om följdfel är troligt och i så fall rekommendera att reparation ej sker. Om man har tillräckligt stor erfarenhet går det ofta att bedöma om reparationen kommer gå bra, och i så fall går telefonerna ofta att reparera med gott resultat.
Tappskador.
Nästan samma sak gäller tappskador som vid fuktskador. Ett fel kan uppkomma månader efter att telefonen tappades. När den sedan lämnas in på service och dom upptäcker att skadan beror på yttre åverkan är drulligheten i somras glömd. När en telefon tappas kan sprickor uppkomma vid lödpunkterna. Nu kan luft komma åt lödytorna som långsamt börjar oxidera. Först efter en tid visar sig felet. Dessutom blir telefonen känsligare för ytterligare skador. Tänk er en kaffekopp med en spricka i, den tål knappast någon omild behandling.
‘Men det syns ju inte på den!’
Dagens telefoner är så lätta att det oftast inte blir några större märken i kåpan när man tappar den. Komponenterna inuti är däremot lika känsliga som förut. Många komponenter är keramiska och spricker därför vid alltför kraftiga stötar.
Åskskador på trådlösa telefoner.
När en trådlös telefon åskskadas lämnar Tors hammare ofta tydliga spår i telefonen som avslöjar skadans natur för en tekniker. Dessutom går ofta vissa ‘typiska’ komponenter sönder som normalt aldrig går sönder. Tyvärr är det samma sak med åskskador som med fuktskador och tapp- eller klämskador. Skadan kan ta mycket lång tid på sig att visa sig. Ibland får vi in telefoner med typiska åskskador långt in på vinterhalvåret varvid kunden säger att det är omöjligt att det är en åskskada eftersom det inte har åskat på ett halvår.
Åldringssymptom.
Det finns andra fel som uppkommer som ej beror på yttre omständigheter. Komponenterna åldras och ändrar långsamt sina värden. Telefonen fungerar sämre och sämre. Precis som med bil kan en telefon må bra av lite ‘tusenmilaservice’. Serviceverkstaden justerar in frekvensfel, uteffekt med mera varefter telefonen går som ett spjut igen.
Garantifel.
Självklart är det omöjligt för tillverkaren att garantera att inget fel uppkommer inom garantitiden. Alla telefoner är justerade och kontrollerade på fabrik, men ändock finns det en risk att något senare går fel. Någonstans i telefonen kan ett lödfel ha skett. Någon komponent kanske inte håller måtten och åldras för snabbt. En skruv drogs kanske inte åt nog. Detta är vad garantin är till för att lösa. Du lämnar in telefonen till en serviceverkstad eller till din återförsäljare som ser till att ditt problem löses.
Backreparationer.
Inom elektronikbranschen finns det en praxis att ge tre månaders servicegaranti på reparationer. Undantag kan finns för vissa typer av skador. En servicegaranti innebär dock inte att ni har full garanti under tre månader. Ni kanske lämnade in telefonen för ‘stänger av sig själv’. Verkstaden löder om batterikonnektorn, trimmar telefonen och gör en funktionskoll. Två månader senare börjar högtalaren glappa. Detta fel kan knappast serviceverkstaden belastas för. Det är precis som med bilar. Lämnar ni in bilen för byte av avgassystem så får ni ej servicegaranti på vindrutetorkarna. Oftast försöker troligen verkstaden lösa problemet på smidigaste sätt. Kunden behöver kanske bara betala för bytta delar andra gången till exempel.
‘Ni har inte ens tittat på den.’
Ibland händer det att en telefon är sönder direkt efter reparation. Självklart lämnar ingen verkstad ifrån sig en telefon utan att ha kontrollerat den. De kommer bara få tillbaks den direkt med extra omkostnader för verkstaden. Ibland kan telefoner ha fel som ‘lurar’ teknikern. Man öppnar en telefon, ser att en kontakt sitter löst, fäster fast den, skruvar ihop telefonen och provringer. Allt är okej. Att kontakten var lös för att telefonen fått sig en smäll och att en lödning strax bredvid hade en mikrospricka i sig (som ej går att se för blotta ögat, och heller ej går att mäta fram) kunde teknikern ej veta. Så går telefonen iväg med posten, hos återförsäljaren ligger den ytterligare några dagar, och sprickan oxiderar. När så kunden ska hämta telefonen är den går den ej att starta. Självklart förstår vi kundens besvikelse. Tyvärr finns det då inget annat än att skicka tillbaks den så att verkstaden får försöka igen med en servicegarantireparation.
En förunderlig manick.
Vi hoppas att detta ger er en viss bild av vad som kan hända i en telefon. Den består trots allt av ett tusental delar med ännu fler tusen lödningar. I telefonen finns det ett eller flera kretskort var och ett bestående av flera lager glasfiberarmerad plast med kopparbanor på. Kretsarna är av kisel, plast och järn, lödningarna består av tenn, bly och silver. I kontakterna finns det guld. Kåpor med mera är av plast, och tangenterna är av gummi. Och allt detta tillsammans ska fungera som en telefon. Det är snarast ett teknologiskt under att det överhuvud taget fungerar."
