Brav
Aktiv medlem
Bländartalet är inte nämnaren. Det är kvoten, alltså resultatet av en division. Precis som det står i Wikipediatexten.
Bländare? Bländartal?
- Trådstartare perstromgren
- Start datum
Bländartalet är inte nämnaren. Det är kvoten, alltså resultatet av en division. Precis som det står i Wikipediatexten.
Makten
Aktiv medlem
Se där, jag trodde det berodde just på flytande element. Jag har upptäckt att mitt 28/2,8 ger klart märkbart snävare bildvinkel vid närgränsen, och det har "CRC". Annars brukar det väl vara precis tvärtom med exempelvis makroobjektiv; att brännvidden blir kortare på grund av de flytande linselementen. Och då borde väl rimligen bildvinkeln öka, eller är det kanske så att den bibehålls på grund av detta?
Olle Kanljung
Aktiv medlem
16 behöver ju inte alltid vara liten bländare. I storformatssammanhang är det ju snarare medel. 64 däremot, det är litet.
Allt är relativt, glöm inte det.
Allt är relativt, glöm inte det.
perstromgren
Aktiv medlem
Hörni,
Jag måste haft hjärnan avslagen när jag skrev mitt första inlägg, sorry! Jag snöade in på detta att bländartalet 2.8 ju är f/2.8 och tänkt 1/2.8! Det var där jag körde i diket och började argumentera som om 2.8 verkligen var nämnaren och inget annat. Så är det inte, precis som ni försöker berätta för mig.
Pinsamt, detta, för en gammal ingenjör! Kan någon berätta hur man gör en pudel?
Per.
Jag måste haft hjärnan avslagen när jag skrev mitt första inlägg, sorry! Jag snöade in på detta att bländartalet 2.8 ju är f/2.8 och tänkt 1/2.8! Det var där jag körde i diket och började argumentera som om 2.8 verkligen var nämnaren och inget annat. Så är det inte, precis som ni försöker berätta för mig.
Pinsamt, detta, för en gammal ingenjör! Kan någon berätta hur man gör en pudel?
Per.
Pupillen
Aktiv medlem
Varför skulle större infallsvinklar leda just till att ingångspupillen minskar i någon liten mån? Den kan lika gärna bli marginellt större eller, åtminstone i specialfallen med hålkameror och objektiv med bländaren framför frontlinsen, EXAKT lika stor.
Anledningen till att jag reagerar mot ditt skrivsätt är att det kan förleda folk att tro att dessa ytterst små ickeparaxiala effekter har något som helst att göra med den i jämförelse enorma ökningen av det effektiva bländartalet som sker vid (utdrags)fokusering.
En annan sak som också är långt viktigare är att det på stora öppningar ofta inträffar att det på nära håll blir något annat STÖRRE hål bakom den ordinarie bländaren som "tar över" som det hål som begränsar ljusinsläppet. Ett sådant större hål kan ju av rena perspektivskäl uppta en mindre rymdvinkel än bilden av den ordinarie bländaren gör på korta fokuseringsavstånd.
Pupillen
Aktiv medlem
Synvinklar bestäms av de huvudstrålar som utgår från motivcirkelns rand, sammanstrålar i den fysiska bländarens mitt och går vidare till bildcirkelns rand. I en första approximation duger det "hyfsat" bra att använda ingångspupillens mitt istället, låt vara att det i extrema fall kan avvika lite grann (titta t.ex. in i ett extremt retrofokalt vidvinkelobjektiv så syns det mycket väl hur ingångspupillen vrider sig mot betraktaren samtidigt som den vidgas, "pupillförenklingarna" har alltså sina begränsningar långt utanför optiska axeln).
Observera att detta i grunden inte har med brännvidden att göra, det är bara när avbildningsskalan går mot noll som denna (ensam) bestämmer synvinkeln (jag undviker ordet bildvinkel eftersom det ordet har två helt olika betydelser, "synvinkel" på objektsidan framför objektivet och "utlysningsvinkel" på bildsidan inne i kameran).
För att få fram synvinkeln på närmre håll räcker det alltså inte med brännvidden utan man måste också veta exempelvis objektivets pupillförstoring för att den vägen få fram VAR ingångspupillen finns i förhållande till objektivets främre huvudpunkt (de avstånd som bestämmer avbildningsskalan räknas från huvudpunkterna och kallas för objekt- respektive bildvidd så huvudpunkterna kommer man inte runt i alla fall så därför är det bra att relatera till dem).
Att denna pupillförstoring kommer in i tid och otid kan kanske tyckas lite underligt men om ni tänker på att en vanlig kikares (vinkel)förstoring bestäms av det inverterade värdet på pupillförstoringen så kanske det klarnar
David G
Aktiv medlem
Senast ändrad:
The_SuedeII
Aktiv medlem
Förlåt, nu bidrog jag tydligen till förvirringen... "Stop" är ett gammalt engelskt uttryck som till viss del förlorat sin orginalinnebörd, och nuförtiden används det direkt utbytbart med "det nominella bländartalet" - siffran som står på objektivet. "Stop" = siffran efter F/.....
Makten
Aktiv medlem
Tack för svaret Lennart! Jag förstod inte allt, men jag är hyggligt med på vad det är du avser. Ingångspupillens utseende vid lite större vinklar har jag klurat en del på förr, och mycket riktigt observerat hur den ser ut att "följa med" när man flyttar sig bort från den optiska axeln.Synvinklar bestäms av de huvudstrålar som utgår från motivcirkelns rand, sammanstrålar i den fysiska bländarens mitt och går vidare till bildcirkelns rand. I en första approximation duger det "hyfsat" bra att använda ingångspupillens mitt istället, låt vara att det i extrema fall kan avvika lite grann (titta t.ex. in i ett extremt retrofokalt vidvinkelobjektiv så syns det mycket väl hur ingångspupillen vrider sig mot betraktaren samtidigt som den vidgas, "pupillförenklingarna" har alltså sina begränsningar långt utanför optiska axeln).
Observera att detta i grunden inte har med brännvidden att göra, det är bara när avbildningsskalan går mot noll som denna (ensam) bestämmer synvinkeln (jag undviker ordet bildvinkel eftersom det ordet har två helt olika betydelser, "synvinkel" på objektsidan framför objektivet och "utlysningsvinkel" på bildsidan inne i kameran).
För att få fram synvinkeln på närmre håll räcker det alltså inte med brännvidden utan man måste också veta exempelvis objektivets pupillförstoring för att den vägen få fram VAR ingångspupillen finns i förhållande till objektivets främre huvudpunkt (de avstånd som bestämmer avbildningsskalan räknas från huvudpunkterna och kallas för objekt- respektive bildvidd så huvudpunkterna kommer man inte runt i alla fall så därför är det bra att relatera till dem).
Att denna pupillförstoring kommer in i tid och otid kan kanske tyckas lite underligt men om ni tänker på att en vanlig kikares (vinkel)förstoring bestäms av det inverterade värdet på pupillförstoringen så kanske det klarnar
Vet du någon vettig litteratur som tar upp sånt här? Jag har förut försökt låna böcker om optik och optiska system, men oftast är dessa alldeles för långt ifrån kameraoptik, och jag är inte så intresserad av att kunna räkna på systemen, bara att förstå deras principer och varför man väljer en viss sort för ett visst objektiv, samt vad det ger för konsekvenser.
bengt-re
Aktiv medlem
Lär dig räkna på det och under resans gång får du förståelsen också. Skall man kunna förstå på riktigt så måste man iaf ha kunnat räknat på optiska system - glömmer man sedan bort de finare detaljerna så kvarstår ändå förståelsen för sambanden.
Skillnaden mellan en tyckniker och en ingengör är oftast om man gjort sig besväret att lära sig det man diskuterar eller inte. De flesta (men långt ifrån alla) som har solklara åsikter på detta forum är tyckniker vilka har en uppfattning snarare än en djupare förståelse för vad de sysslar med. Inget fel i det - alla har rätt en åsikt, men det blir lite som att diskutera med sin treåring - "jo, man kan säga att det är så, ungefär...."...
Jag är före detta huvudlärare i optronik i försvaret och jobbar numera som optronik/system/elektronik ingengör på ett förretag som konstruerar och serieproducerar tämligen avancerade optroniska vision system. Självklart kan jag inte allt, men ibland blir man lite beklämd när personer som helt saknar utbildning och formell erfarenhet av optronik på en högre nivå än att bara tycka lite på fotosidan med bestämdhet hävdar att så är det över saker som i bästa fall är förenklingar och i värsta fall direkt felaktist. Som sagt - alla har rätt till en åsikt, men glöm inte att:
"En hög röst och ett bestämt uppträdande kan dölja eoner ov okunskap..."
Summa summarum: läs de tråkiga böckerna, räkna, analysera, mät, var kritiskt, diskutera med människor som kan mer än du, fråga, kom med idéer och få dem granskade - ifrågasätt eviga sanningar och se vad du får för svar Värdera allt data du samlat in och snart är du den som vet vad du vet och vet hur du tar reda på vad du inte vet. Du har blivit kunnig...
Skillnaden mellan en tyckniker och en ingengör är oftast om man gjort sig besväret att lära sig det man diskuterar eller inte. De flesta (men långt ifrån alla) som har solklara åsikter på detta forum är tyckniker vilka har en uppfattning snarare än en djupare förståelse för vad de sysslar med. Inget fel i det - alla har rätt en åsikt, men det blir lite som att diskutera med sin treåring - "jo, man kan säga att det är så, ungefär...."...
Jag är före detta huvudlärare i optronik i försvaret och jobbar numera som optronik/system/elektronik ingengör på ett förretag som konstruerar och serieproducerar tämligen avancerade optroniska vision system. Självklart kan jag inte allt, men ibland blir man lite beklämd när personer som helt saknar utbildning och formell erfarenhet av optronik på en högre nivå än att bara tycka lite på fotosidan med bestämdhet hävdar att så är det över saker som i bästa fall är förenklingar och i värsta fall direkt felaktist. Som sagt - alla har rätt till en åsikt, men glöm inte att:
"En hög röst och ett bestämt uppträdande kan dölja eoner ov okunskap..."
Summa summarum: läs de tråkiga böckerna, räkna, analysera, mät, var kritiskt, diskutera med människor som kan mer än du, fråga, kom med idéer och få dem granskade - ifrågasätt eviga sanningar och se vad du får för svar Värdera allt data du samlat in och snart är du den som vet vad du vet och vet hur du tar reda på vad du inte vet. Du har blivit kunnig...
Makten
Aktiv medlem
Man behöver verkligen inte kunna räkna för att förstå principer. Jag kan räkna mycket väl, men jag har ingen lust att göra det om det inte behövs. Det torde inte behövas om jag vill söka förståelse för en konstruktion, men väl om jag vill konstruera något själv.
apersson850
Aktiv medlem
Så brukade en av mina fanjunkare säga, när jag gjorde militärtjänst. Måste vara en sjukdom inom försvaret! ;-)
För övrigt håller jag med om att räknekunnandet ger bra förstående, oavsett om man bara vill ha insikt eller om man ska göra något själv.
David G
Aktiv medlem
Ja men vad är (orginal)innebörden då? Vad betyder det, är det en förkortning av något?
apersson850
Aktiv medlem
Nä, på engelska är ju "ett steg" i detta fallet "one stop". De pratar om "one shutter stop" eller "one aperture stop" när vi pratar om tids- och bländarsteg.
Alltså syftar de på Transmission genom bländarsteg eller Fokal längd genom bländarsteg.
Alltså syftar de på Transmission genom bländarsteg eller Fokal längd genom bländarsteg.
David G
Aktiv medlem
Så "stop" betyder stopp som i stanna? Men "steg" heter väl "step"?
Om jag skulle vilja såga åt nån att öka värmen på ett element att steg så inte skulle jag använda ordet "stop", har jag fel?
"turn up the heat one stop", heter det så?
Eller är det "stop" som i ljus-stoppare?
Vet optoingengören svaret på frågan? Eller nån som är duktigare än mig på engelska?
Om jag skulle vilja såga åt nån att öka värmen på ett element att steg så inte skulle jag använda ordet "stop", har jag fel?
"turn up the heat one stop", heter det så?
Eller är det "stop" som i ljus-stoppare?
Vet optoingengören svaret på frågan? Eller nån som är duktigare än mig på engelska?
The_SuedeII
Aktiv medlem
Som jag minns orginalförklaringen fanns det från början ett antal system uppbyggda runt dåtidens lådkameror, och då använde man utbytbara skivor med olika stora hål i, "stops" i olika diametrar som man helt sonika tryckte in i/bakom linspaketet beroende på vilken linskonstruktion det var. Zeiss hade någon benämning på de olika storlekarna, Voigtlander en annan, andra tillverkare en tredje osv... Nånstans runt 1910-20 så började man enas om ett system för att kunna hålla reda på exponeringstiderna lite bättre, och man valde då "f/#-ratio" som enhet för storleken på hålet. Jag vet inte om det hände samtidigt att man kom överens om att istället för fysiskt mått använda den synbara storleken på hålet när man tittar in i objektivet framifrån för att man själv skulle slippa hålla på med att räkna ut förhållanden på storlekar/brännvidder när man räknade på exponeringstider...
"Clear aperture" - max diameter på ett strålpaket som kan passera genom en linsgrupp.
"Aperture stop" - en begränsning av detta strålpaket.
Skulle gissa att det engelska ordet "stop" används i betydelsen "begränsning".
Nån som vill utveckla / komplettera / korrigera?
"Clear aperture" - max diameter på ett strålpaket som kan passera genom en linsgrupp.
"Aperture stop" - en begränsning av detta strålpaket.
Skulle gissa att det engelska ordet "stop" används i betydelsen "begränsning".
Nån som vill utveckla / komplettera / korrigera?
paco
Aktiv medlem
'Stop' används även till ISO och slutartid när man pratar om ett exponeringssteg. Originalbenämningen kommer antagligen från Waterhouse stop, alltså drop-in bländare som någon sa.
David G
Aktiv medlem
Vad ska man med en ordlista till om man inte vet vad orden betyder?
Vet du vad "stop" kommer av?
Bländarskivor var min hemliga teori som jag tyckte verkade långsökt, men nu är det ju fler som verkar bekräfta den.
Håller du med eller tycker du att det är viktigare att kunna stava till ordet än att förstå det?
