Bildens mening

[Hanx]

Jag har länge tyckt att fotografer pratar för mycket teknik och skulle vilja ta bilden till en filosofisk nivå och diskutera dess mening och betydelse. Är den en representation av verkligheten? Ljuger inte alla bilder? Hur påverkas vi av bilder? Och så vidare...
Nu undrar jag om det är någon som är intresserad av att diskutera detta ämne?

 

[millhouse]

Hej Henric!
Nu kommer både du och jag möjligen "få dom hungriga vargarna" efter oss. Precis som du skriver är det alltför många bl.a här på FS som ständigt håller "samtal" om den senaste "upplagan" av sitt kameramärke.Tyvärr är detta inte en nyhet.I dom fotoklubbar som jag varit med i så har det varit ett ständigt uppvisande av "sin senaste baby".Jag påstår att det är mest illa bland rena fotoamatörer. Yrkesfotografer har inte tid. Sedan det digitala slagit igenom är det nästa två sidor av fotograferingen. Analog= lika med bakåtsträvare. Digital= framåt och med i tiden.Jag påstår att det finns dom som börjat under 2000-talet som nästan uppfattar det som om det inte funnits någon fotografering innan det digitala.
Ett prov på hur man visar upp sin "baby" är när man går runt inne på fotomässan i Jönköping med den senaste upplaga av en digitalkamera och en stoooor tele.
Att bilden kan tas med nästa vad som helst är det inte många som tycks förstå.

 

[Hanx]

Hej Rolf!

Trevligt att någon ville hänga på i denna "debatt"

För att späda på vargarnas jakt, så tror jag att denna teknikhets har att göra med att väldigt många som anser sig kunna något om bild i själva verket är noviser på området bild. Dom flesta har ingen skolning alls utan är självlärda. Visst kan jag hålla med om att en och en annan kan ha talang för det, men ska man se till det kulturella värdet så måste man ju ta med skolning i beräkningarna. Man lär sig ju att diskutera bild på ett helt annat sätt om man till exempel skolar sig akademiskt. Sedan kan man ha kritik mot exempelvis fotoutbildningarna och hur de är uppbyggda, men i stället för att gå en renodlad fotoskola skulle jag rekommendera en utbildning med kulturinriktning.

En liten utvikning, men för att återgå till ämnet.
En utav mina bästa bilder har jag tagit med en lådkamera. Den tog visserligen 14 timmar att exponera, men man ska ju lida för konsten eller hur!
Dit jag vill komma är ju att precis som du säger spelar tekniken inte så stor roll så länge man vet vad man håller på med. Och här kommer ju då utbildning in som jag skrev om tidigare. Man lär sig ju att se på bilder ur ett helt annat perspektiv. "Vanligt" folk tittar rätt och slätt på bilder rakt framifrån och tror sig se den rätta bidlen. Senast häromdagen fick jag själv en aha-upplevelse när jag betraktade målningen "Ambassadörerna" av Hans Hollbein (reservation för stavning). Ser man den rakt framifrån ser den ut som vilket porträtt som helst, men ser man den snett från höger upptäcker man en helt annan bild. För att hålla kvar vid spänningen avslöjar jag inte vad man ser. Så snäll är jag! Hehe!

 

[Makten]

Hanx skrev:
Man lär sig ju att diskutera bild på ett helt annat sätt om man till exempel skolar sig akademiskt.

För min del tycker jag att det verkar kunna vara en lika stor nackdel för vissa som fördel för andra. Det är ungefär som skolade sångare. Det låter jättebra och rent, men ofta saknar rösten karaktär istället. Om man lär sig hur en bild "ska" se ut så kan man uppenbarligen tappa en del av personligheten i bilderna.
De allra flesta fotografer som jag verkligen uppskattar tar mycket annorlunda bilder som de knappast lärt sig i någon utbildning. De har istället tänkt själva och gått sin egen väg.

För övrigt är det väl ganska naturligt att det pratas mer teknik än bild på ett sånt här forum. Tekniken har vi ju gemensamt, medan bildspråk är något som var och en formar. Men visst, det skulle inte skada om man diskuterade sådant mer än teknik.

 

[Sushan]

http://www.fotosidan.se/groups/dogma/index.htm

 

[Makten]

Sans skrev:
http://www.fotosidan.se/groups/dogma/index.htm

Jag förstår verkligen inte vitsen med det där. Hur kan det vara att "gå tillbaka till rötterna" när man inte tillåter stativ eller mellanformat till exempel? Vad har beskärning med "äkta" fotografi att göra?
Att begränsa sig är en sak, men att göra det så svårt för sig som möjligt verkar ju lite skumt. Börja måla istället;-)

 

[ekemannen]

Jag ställer upp ! Det pratas mycket teknik, även jag men jag kan ju skylla på att jag är tekniker till yrket , ibland för mycket så bilden kommer i skymundan. Själv tar jag mest bilder av dokumentär karaktär, något som sällan ger komentarer. Jag försöker även få till vackra bilder, mest blommor och sån't, men behöver nog öva mer.

/ Erik

 

[Teodorian]

Sans skrev:
http://www.fotosidan.se/groups/dogma/index.htm

Det finns två intressanta effekter av detta förhållningssätt:

1) Genom den tillfälliga tekniska begränsningen - en fotografisk retreat - kan alla lära sig vad fotografi ytterst handlar om dvs förmågan att se och fånga ljus och ögonblick och sedan presentera dessa,

2) När man väl har den förmågan behövs ingen teknisk begränsning och tekniken kan nyttjas fritt för att tjäna ens fotografiska visioner.

Det finns inget egenvärde i att permanent vara en fotografisk asket och förvägra sig teknisk utveckling. Tekniken i sig är neutral och erhåller bara en negativ eller positiv laddning beroende på fotografens inställning till den och praktiska nyttjande av den.

En musiker blir inte bättre för att han bara spelar på en ensträngad gitarr...

 

[Graal]

Är fotografi en representation av verkligheten? Nej, fotografi är endast bildavtryck med hjälp av ljus. Men visst kan fotografi vara en typ av representation ändå, men behöver inte på något sätt vara det.

Ljuger inte alla bilder? Jo i förhållande till verkligheten gör de det i mer eller mindre utsräckning. Viss typ av fotografi är över huvud taget inte avsedda att visa någon bild av verkligheten, endast personliga uttryck, och uttrycker de något man känner är de ju på sätt och vis en bild av min personliga verklighet.

Hur påverkas vi av bilder? På många olika sätt. Reklam, kampanjer, konst, känsloframbringande mm. Måste fundera mera på det för att kunna svara bra.

 

[Graal]

Tycker det kan vara på sin plats med lite historia och grundkunskap för att vi ska veta vad det är som diskuteras? Kunskapen om vad vi egentligen håller på med är viktig.

Den första fotografiska bilden framställdes 1727 av Johann Heinrich Schultze vid universitétet i Nürnberg. Han hade ingen tanke på att använda någon camera obscura (den tidens kameror som funnits sedan 1500-1600-talet med optik i glas istället för hål och som användes för att teckna av olika saker med papper på en mattskiva) utan skrev med silvernitratlösning på papper som sedan utsattes för starkt soljlus varvid en svärtning framträdde. Doctor Schultze förstod dock inte att fixera sin fotografiska bild (text).

I början av 1800-talet började man så göra försök med kameran och ljuskänsligt silver på plåtar och papper och man kom även på metoder att långtidsfixera bilderna man fick fram. En metod gav unika bilder direkt på metallplåtar, som kunde ses positiva i viss vinkel mot ljuset (Daguerotyper). En annan (då mindre känd) metod av engelsmannen Talbot gav pappersnegativ som kontaktkopierades mot ett annat papper och gav på så sätt positiv som kunde flerfaldigas.

Fotografiska bilder kan lätt framställas utan kamera genom sk fotogram och de mest kända är väl Man Rays klassiska "Rayogram" från början av 1900-talet. Fotografiet är alltså inte direkt beroende av någon kamera utan det är vi som utnyttjar den fotografiska tekniken tillsammans med kameror för att göra fotografiska kamerabilder. Innan den fotografiska tekniken uppfanns användes kameran ihop med rent grafiska metoder för att framställa bilder. Tecknade och tryckta bilder i olika tekniker.

För den som vill läsa mera om fotografiets historia och bildens betydelse, i mera filosofisk betydelse, är boken "Christer Strömholm" och kapitlet "...att göra bilder", av Christer Strömholm och Timo Sundberg, att rekommendera. Det tar upp och diskuterar den fotografiska bildens djupa förankring i bildkonsten ur ett historiskt perspektiv och vänder upp och ned på många av de sanningar och myter som den fotografiska bilden, många gånger på grund av okunskap, har att brottas med. Fotografiets mening och betydelse och hur vi påverkas av och tolkar bilder diskuteras där ingående. Kan ta ett citat därifrån (som jag också har på min profilsida):

"Bildvärlden är en sanningens maskerad, där lek allvar, uppriktighet och lögn dansar förbi med fotografiska masker."

Det finns säkert många synpunkter på det här med bilder och dess betydelse, varför vi fotograferar och gör bilder och det kan säkert komma in många intressanta inlägg. Personligen ser jag bilder som speglingar av en annan inre värld i uttryck av yttre betraktelser. Ting, miljöer, människor i vår omgivning kan med fotografiska metoder och utsnitt/kompositioner mm fås att framträda på ett nytt sätt och därmed även ges en mera personlig betydelse. Att avskärma sig och se just de saker som man annars kanske inte ser är grunden i den process som leder fram till en bild i slutändan. Man talar ofta om att fotografera är att lära sig se (tror även detta myntats av Strömholm), och när man tränat upp den förmågan har man kommit en lång bit på väg. Förmågan att se med kamerans ögon är också viktig (om man använder kamera, vilket väl de flesta somsysslar med fotografi gör idag). Ja det var lite tankar i natten, från min sida om det här.

 

[Casimir]

Kreativitet och skaparglädje

För mig är fotografering kretivitet och skaparglädje. Det är mitt sätt att tolka den verklighet vi alla lever i.

Om mina bilder är kreativa eller inte må vara osagt. Jag blir glad av att bilder, svårare än så behöver det inte vara för mig.

Smolket i bägaren är när prylarna är ivägen istället för med en. Eller när jag som i förrgår lunch hade råkat ställa in dubbelexponering av misstag.


Jag har också lagt upp min kameraväska här på fotosidan, men på min egna site, http://www.artmann.se, länkar jag utrustningen till varför jag skaffade utrustningen och vilka bilder jag tar med dem. Ett försök att se tekniken som ett medel och inte som ett självändamål.

 

[Danlo]

Haha, en sak som är rolig är när folk frågar: Wow vilken snygg bild! Vad har du använt för kamera?! (alt, "hur många megapixlar har din kamera!??")

De tror jag ljuger när jag säger att det är en gammal analog kompakt som jag köpt på Ebay för 250 spänn

Det är just detta som är så underbart med fotografi, alla kan fotografera, om du så bara köper dig en engångskamera, så kan du ta bra bilder och säkert många gånger bättre bilder än de som kallar sig "yrkesfotografer"..

Med rätt kunskaper dvs

 

[Anders Östberg]

millhouse skrev:
...
Att bilden kan tas med nästa vad som helst är det inte många som tycks förstå.
...

Om vissa är teknikfixerade så är det lika enögt från andra sidan tycker jag, kan man inte acceptera att det behövs "konstnärlighet" *och* teknik, och att det kan vara OK att diskutera - och nödvändigt att behärska - båda aspekterna av fotografi? Fotosidan har en viss slagsida mot att diskutera teknik, det finns kanske andra webplatser som är mer inriktade på den konstnärliga sidan.

Visst kan man ta fina bilder med vilken kamera som helst, men man kan inte ta alla bilder med vilken kamera som helst. Vissa typer av foton (t.ex. makro, sport i dåligt ljus, fågelfoto) blir enklare om man har rätt hårdvara.

Sedan tycker jag faktiskt att det är helt OK att vara intresserad av prylarna i sig också och jag förstår inte riktigt varför det är något som någon annan behöver hänga upp sig på. Jag upphör i och för sig aldrig att förvånas över hur mycket kraft folk lägger på att reta sig på andra. Om någon vill samla prylar är det väl inget någon annan har med att göra, lika lite som att någon behöver lägga sig i den konstnärliga inriktningen på andras hobby. Live and let live...

 

[Makten]

Graal skrev:
/.../

Intressant inlägg! Jag har alltid ratat litteratur om saker som jag är genuint intresserad av, men jag undrar om jag inte ska gräva lite på biblioteket.

Jag har funderat ganska mycket på varför jag fotograferar och jag kommer aldrig fram till något vettigt svar. Jag har ingen aning helt enkelt. Jag har alltid gillat bilder och grafik, och jag antar att fotograferandet är ett sätt att "ta kontroll" över detta istället för att bara se andras verk. Men någon egentlig "mening" finns inte. I alla fall inte som jag själv förstår. Det handlar kanske om att visa något av sig själv, genom sina bilder. Men vad?
Många uttalar sig ganska konkret och säkert om meningen med att fotografera, men frågan är om det nånsin är särskilt självklart. Det är lätt att häva ur sig klichéer om "skapande" och sånt, men sällan hör man något som verkligen låter sant. Sånt som inte är sagt bara för att den som säger det vill framhäva sig själv.

 

[afe]

Re: Re: Bildens mening

Anders Östberg skrev:
Sedan tycker jag faktiskt att det är helt OK att vara intresserad av prylarna i sig också och jag förstår inte riktigt varför det är något som någon annan behöver hänga upp sig på. Jag upphör i och för sig aldrig att förvånas över hur mycket kraft folk lägger på att reta sig på andra. Om någon vill samla prylar är det väl inget någon annan har med att göra, lika lite som att någon behöver lägga sig i den konstnärliga inriktningen på andras hobby. Live and let live...

Foto är som sagt en materialsport - åtminstone för vissa av oss

Just det att fotografering har så mycket med teknik att göra, är nog det som får folk att reta sig på andra (och andra på en själv).

Själv retar jag mig på folk som köper dyra systemkameror och objektiv efter att varit inne här och gluttat en stund, och raskt kommer fram till att en 1Ds eller D2 är vad man måste börja med.

Jag retar mig också på att jag själv är bättre på att prata strunt i forumet än att producera bilder.

Meningen med bilden då? En bra bild är som en bra låt för mig - något man kan ägna en stund åt utan andra bekymmer. Låter kanske lite väl lättvindigt, men jag tror inte det behöver vara krångligare än så. En bra bild enligt mitt synsätt behöver inte vara en bild jag tycker om - även skitbilder kan alltså vara bra bilder, om ni förstår hur jag tänker.

Jag gillar inte all musik jag hör, men kan ändå tycka att det är bra musik, av tekniska eller andra orsaker.

Uj så luddigt det blev, men sånt är ju tyckande.

Ska kanske tillägga att jag önskar att folk oftare tyckte mina bilder var tillräckligt intressanta att lyssna på. Jag gör det inte ens själv ...

 

[afe]

Makten skrev:
Många uttalar sig ganska konkret och säkert om meningen med att fotografera, men frågan är om det nånsin är särskilt självklart. Det är lätt att häva ur sig klichéer om "skapande" och sånt, men sällan hör man något som verkligen låter sant. Sånt som inte är sagt bara för att den som säger det vill framhäva sig själv.

De enda fotografer som har en riktig "mening" med sina bilder är de som får betalt för bilderna. Vi andra får nöja oss med att se bilderna som ett uttryckssätt, på samma villkor som t.ex. ett inlägg i ett internetforum.

Tack vare, och på grund av Internet och digitala kameror kan allt fler uttrycka sig med bilder i stället för skrift. Det är dessutom mycket lättare att göra en tekniskt perfekt bild än en dito text (eftersom kameran kan göra jobbet).

Många yrkesfotografer känner sig med all rätt hotade, av alla dessa amatörer som plötsligt har samma möjligheter som de att snabbt producera tekniskt "perfekta" och hyfsat bra bilder. För inte allt för många år sedan räckte det att äga en telefotosändare för att kunna vara frilansfotograf för stora tidningar - nu måste man ju göra bilder också ...

Tyvärr är det inte så väl att bilden räcker - om vi pratar kvällspress. Däremot räcker det med t.o.m. en mobilbild om det är rätt kändis man fångat. För inte allt för länge sedan var t.ex. Expressen en tidning som satsade mycket på bra, och stora bilder. Nu är det skvaller och mobilbilder.

Inte lätt att vara frilansfotograf, när fan och hans moster har har lättare att sälja bilder.

MEN, det är kul att det är fler än nånsin som har möjlighet att producera bilder med bra kvalitet utan tillgång till mörkrum och kemikalier.

 

[Graal]

Re: Re: Bildens mening

Anders Östberg skrev:
.........Visst kan man ta fina bilder med vilken kamera som helst, men man kan inte ta alla bilder med vilken kamera som helst. Vissa typer av foton (t.ex. makro, sport i dåligt ljus, fågelfoto) blir enklare om man har rätt hårdvara.

Macro går alldeles utmärkt att fota med en leksakskamera med enkel plastlins sammt en billig försättslins:

Exempel här!

Även fåglar fungerar att fota med enkla medel och jag tror även sportfoto i dåligt ljus om man har snabb film (3200) och rätta blicken. Bilder där känslan är viktig fungerar bra men är det rena avbildningar för t.ex en flora eller fågelbok och reklaminformation som Ikea-katalogen kan jag hålla med resonemanget. Den typen av bilder har ju inte så mycket med personligt utryck att göra.

 

[Ängsbacka]

Hej,

jag kommer ihåg Roland Barthes som talade om två sätt att se bilden, "Studium" och "Punctum".

Studium skulle väl vara de bilder man är likgiltig inför eller tycker om på ett allmänt sett, ex komposition eller fina färger mm, medans Punctum är något i bilden som skapar en inre rörelse i dig som kan vara omedveten eller medveten. Något som håller dig fast i bilden och ger en upplevelse av något slag.

För egen del tror jag fotografering är en process där jag väljer motiv av anledningar, okända eller kända och det är en del av min personliga utveckling.

Att se en "punctum" bild, vara kvar i den känsla som den väcker och låta den i tystnad komma till medvetandet är en underbar utveckling och ett fint sätt att lära känna sig själv.

Jaja....lite torsdagssvammel är ju trevligt, nu tänkte jag åka och besöka Stockholms Konsthall och se om det finns några punctumbilder

Allt Gott / Christer

 

[Benganbus]

Makten skrev:
Intressant inlägg! Jag har alltid ratat litteratur om saker som jag är genuint intresserad av, men jag undrar om jag inte ska gräva lite på biblioteket.

Jag har funderat ganska mycket på varför jag fotograferar och jag kommer aldrig fram till något vettigt svar. Jag har ingen aning helt enkelt. Jag har alltid gillat bilder och grafik, och jag antar att fotograferandet är ett sätt att "ta kontroll" över detta istället för att bara se andras verk. Men någon egentlig "mening" finns inte. I alla fall inte som jag själv förstår. Det handlar kanske om att visa något av sig själv, genom sina bilder. Men vad?
Många uttalar sig ganska konkret och säkert om meningen med att fotografera, men frågan är om det nånsin är särskilt självklart. Det är lätt att häva ur sig klichéer om "skapande" och sånt, men sällan hör man något som verkligen låter sant. Sånt som inte är sagt bara för att den som säger det vill framhäva sig själv.

Spännande tråd det här...
och om Dogma...bla.

Som du säger Martin
"Många uttalar sig ganska konkret och säkert om meningen med att fotografera, men frågan är om det nånsin är särskilt självklart".

Har själv undrat över "meningen med att fotografera.."
meningen för mig själv alltså!

Började själv fotografera omkring åren 1954-56, fick med en bild i motortidningen Fart året 1964!
Närbild på Jockim Bonnier.
Gick nära redan då!

Och sedan fortsatte jag fotografera....av någon anledning.
Och "meningen med det", bra fråga!

Det blir ju även en så'n här fotografisk existensiell fråga som många fotografer får, "Varför fotografera du? Vad är meningen?"
Va f-n skall man svara på det??
Har nog sagt nå't något klurigt gång, nå't som jag läst.....

Tycker det va lättare när jag var yngre!
Att svara på det mesta alltså!
Nu ju äldre man blir, så verkar "självklarheterna försvinna in i kvantmekanikens dimma..!!"

Det finns flera svar...och "verkligheten" bestämmer sig inte för att ta någon form förrän man betraktar den,
med sina egna ögon!


Ok,
"meningen med att fotografera" alltså!

Nåja,
det är väl som det mesta här i livet misstänker jag, man gör saker, eller skriver saker för att bli uppmärksammad, bekräftad!

Så kanske det är...!?
Så därför fotograferar jag! För att bli bekräftad!

Och så har Dogma "kommit in i mitt liv"!
Känns kul, utmanande!

Dogma påminner mycket om den fotografering jag gjorde på 1960 och 1970-talet! Kanske därför jag tycker det känns bra!?

Då sprang jag omkring med en kamera, ett objektiv, en film och det blev en otrolig massa bilder!
(Fotoskolan satt nog i ryggen också!?)

Åtta A4-pärmar fulla med svartvita negativ!

Och vad gäller Dogma 07, så när vi började att talade om Dogma,
Johan Ericson och jag,
så var också en av de viktigaste punkterna att det skulle vara frivilligt!

Man bestämmer själv alldeles frivilligt om man vill vara med i Dogma och pröva "uniformen!"

B)

 

[SwedishMel]

Danlo skrev:
Haha, en sak som är rolig är när folk frågar: Wow vilken snygg bild! Vad har du använt för kamera?! (alt, "hur många megapixlar har din kamera!??")

De tror jag ljuger när jag säger att det är en gammal analog kompakt som jag köpt på Ebay för 250 spänn

Det är just detta som är så underbart med fotografi, alla kan fotografera, om du så bara köper dig en engångskamera, så kan du ta bra bilder och säkert många gånger bättre bilder än de som kallar sig "yrkesfotografer"..

Med rätt kunskaper dvs

Jag håller helt med dig. Charmen i fotograferandet för mig är just det att man som 11-åring kan ta sin 200 kronors kompaktkamera på familjesemestern och upptäcka ett helt nytt sätt att se världen på bara för att man försöker fånga en bra bild, ett intressant synsätt. Man behöver inte en 10'000+ kamera för att ta bra bilder och det gör att vem som helst kan foto och har man en talang för det, ett öga för bilden, tar man bra bilder även med en billig liten kamera.

Faktum är att en riktigt duktig fotograf använder fantasin när tekniken skapar begränsningar. Dåligt ljus eller andra störningar kan utnyttjas för att skapa nya bilder om man tvingas till det.