Bilden "Stenen"

[xavslut]

Min första tanke när jag såg denna bild var Livslinjer...titta i din hand och det ser nästan lika ut..kanske är det hjärtat som pumpar uppe till höger..
_____________________________

När jag fotograferar sten arbetar jag alltid symboliskt. Så även med denna bilden. Du Rita ligger närmast mina egna intentioner.

Lustigt hur ni annars försöker påpeka ett Gyllene snitt eller inte. Bilden är i grunden byggd upp enligt Gyllene snittet. Detta gäller tyngdfördelningen i bilden, inte stenens placering dock.

Återkommer med mina egna intentioner senare...

 

[kFredda]

Som några redan varit inne på är bilden rörig, eller orolig tycker jag kanske är mer passande beskrivning.

Med den lilla stenen i den stora oredan i omgivningen tolkar jag bilden som att avsatsen där stenen finns har blivit den tryggaste platsen i en stor orolig omvärld. Men hotet finns fortfarande nära och är störande.

Att oron finns nära tolkar jag in i de kraftiga skuggorna bakom stenen och även i den dova färgtonen i resten av bilden. Som redan också skrivits så finns där intressanta färgskiftningar i berghällen som snudd på ger intrycket av ådringar i trä.

 

[Andreas74]

Gammal, stor, sprucken, plågad, väderbiten snart söndervittrad sten i slutet av sina dar.
Mot en färsk, ny, liten, rund, slät o fin sten.

Som gamla mormor med en nyfödd bebis.

 

[Anders_Andersson]

Jag ser en gammal elefant, med ett grått och grumligt öga. Om kompositionen finns väll inte så mycket säga egentligen. Bilden innehåller ganska få element.

 

[FredrikArvidsson]

Tiden. Åldrandet. Hoppet.

 

[Sonnaren]

Symboliken lämnar jag därhän tillsvidare men bilden är uppbyggd av tre element. Färg. struktur och en POI (point of interest).
Färgena är klart representerade av ett större vänsterfält och ett mindre högerfält, färgerna är "ton-i-ton" med varandra vilket ger ett lugnt ach harmoniskt intryck.
Strukturen är sprickorna i berget, kan inte på något sätt tycka att det ger något oroligt intryck...man kan ju inte säga att t.ex. en putsad väggyta är orolig, det är ju bara en...ja, struktur.
POI är givetvis stenen. Den har vänstersidans färg och ligger i högerfältet. Det finns också ett stråk av högerfärgen i vänsterfältet.
Ett slags yin/yang-konstellation -det får bli min symboltolkning.
Us

 

[Lionheart]

Jag måste berömma er alla som har kommit med sådana otroligt vackra tolkningar.
Själv kan jag bara säga i lekmannatermer att jag inte tycker bilden är speciellt intressant. Kanske är strukturen lite häftig och att ögat letar sig upp mot stenen lite omedvetet men annars en ganska innehållslös bild.

Tanken om livslinjerna i handflatan ligger närmast till hands. Det känns som en bra tolkning.

 

[Luguber]

Dennis!

Visst skulle jag kunna hålla med ig om det Du skriver. Men nu är det som så att när Terje tar en bild, så gäller det att hänga med. För här finns alltid något under ytan och troligtvis kommer en del av oss att bli slagana av hans tolking. Men det är ju det som är en av utmaningarna i fotograferandet.

Eller som Terje försöker att få oss att förstå. Det är skillnad på en Bild och en Avbildning.....

Sedan är det upp till oss själva att ta till oss det.
Men jag kan säga att mannen i Söderhamn, har helt klart öppnat mina ögon.

Men Terje, nu börjar i alla fall jag bli lite otålig gällande din tolkning.

 

[xavslut]

Hej på er alla otåliga...

När jag arbetar med sten som motiv och gör mina stenbilder är symboliken viktigare än teknik/motiv. Några geologiska intentioner har jag heller inte.

Mitt stenprojekt (som blivit ett livsprojekt...) handlar i sin helhet om LIVET och att gestalta livet i olika faser/perioder/händelser.

Det som jag här fascinerades av och som jag försökte förmedla handlade i stora drag om: livslinjer, ärr, nyfött, ägg, kontrast och helheten/sammanhanget mellan dessa.

Den lilla vita och oskuldsfulla sten i sin lilla sfär. Liten bakom eller förträngd av stora ärriga livslinjer fulla av erfarenhet.

Symboliken som helhet har fått bestämma kompositionen/utsnittet, perspektivet, exponeringen, skärpedjupet, brännvidden, kameravinkeln mm.

Det intressanta med bildskapandet är inte att hitta trevliga eller spännande motiv - utan vad jag kan gestalta bildmässigt och sedan kommunicera med.

Lite rörig förklaring kanske - men hoppas ni förstår!

Stort tack för alla era kommentarer - mer sådant behövs på teknikstinna FS...

Hoppas ni nu inte slutar kommentera bilden här - det finns ju mycket mer att utveckla, inte sant?

Terje

 

[Liax]

Asson skrev:
Jag ser en gammal elefant, med ett grått och grumligt öga. Om kompositionen finns väll inte så mycket säga egentligen. Bilden innehåller ganska få element.

Hahaha...mycket kul, precis vad jag också ser. En elefant, stenen är ögat och fårorna är elefantens skrynkliga hud!

/Joakim

 

[Grubbe]

Denna bild känner jag mig väldigt splittrad inför. Det är nåt med den där äggformen och alla de grova sprickorna som fascinerar, kontrasten mellan dessa två företeelser framförallt.

Färgerna känns lite konstiga och gör att jag får en känsla av nåt utomjordisk. Lite Sci-Fi känsla helt enkelt. Nåt ägg med en alien som ska vakna på nån öde planet eller nåt?

Som redan nämnts så känns alla linjer hit och dit lite rörigt men det är ju det som ger kontrasten mot "ägget" och gör bilden lika fullt.

Hade varit intressant att se platsen och se vilka alternativ som varit möjliga.

 

[Lasse H]

Érkänner att min tolkning är klart påverkad av tidigare inlägg i tråden. Detta är mitt första försök att på begäran läsa av en bild. En sak kan jag gärna erkänna. Jag skulle aldrig ha knäppt den här bilden men det måste väl bero på att Terje är en så mycket bättre fotograf än jag är. Och ärligt talat så tilltalar inte bilden mig särskilt mycket heller:

Jag vill gärna se bilden som en spegling av människans inre.
Stenen får symbolisera hjärnan och linjerna är nervsystemet som i ett (ordnat) kaos spänner över hela vårt inre och gör oss till dom komplexa individer vi är.
Detta är alltså livet självt som symboliseras av sin raka motsats dvs sten som är stendött. Bilden kan ju därmed också symbolisera strukturen i vårt samhälle eller rent av vara en avbild av universum.

mvh

 

[müsli]

Känsla av oordning, rörighet,
men något bryter in i kaoset (vita stenen), känsla av förändring,
en oro mot en samlad koncentrerad kraft

Efter en stund vänder mina känslor för bilden och den blir mer negativ:
Ett kaos som är på väg att ta över,
en sista bastilion håller emot, men omsluts snart av meningslöshet

För mig:
En bild jag aldrig skulle hänga på väggen, som jag inte vill se ofta, eller känner glädje av även om bildens uttryck ger idéer om hur man kan använda uttryck i andra sammanhang.
Bilden känns ofullständig, känner en massa frågor om bildens innebörd, lämnar frågetecken, ett behov att reda ut saker.