Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bildbudskap och komposition

Produkter
(logga in för att koppla)
Men, kan det inte ligga något i att folk som studerat bilder under lång tid och bemödat sig att nedteckna sina rön och erfarenheter om vad som kan göra en bild bra kan ha ett korn av sanning i sina resonemang? Tycker det är som att idiotförklara andra att förkasta alla "regler". Däremot är det ju så att det finns ingen regel utan undantag, en del av dessa undantag är lysande. Men att det är så omkullkastar knappast reglerna. Eller är det själva ordet "regel" folk hakar upp sig på? Man vill inte se några regler inom en fri konst, som man kanske tycker fotografi är?

En regel av betydelse man ibland ser tex här på fotosidan är att folk har förutfattade meningar om hur en bild skall vara uppbyggd och komponerad. Följer inte en bild detta mönster kan man få bli varse detta :) Det gäller att ha gjort sig känd för att folk skall förstå att man gått utanför reglerna med avsikt och ha vett att inte haka upp sig på det, utan i stället (våga) söka de kvaliteter som eftersökts av bildskaparen. Något tillspetsat. Det är naturligtvis fritt att förkasta även dessa "regler" och bortse från alla eventuella samband som kan tänkas råda mellan bildelement i intressanta bilder. Att vara medveten om sådana samband kan ju tänkas göra en till en sämre bildskapare. Men att vara omedveten om att man faktiskt förhåller sig till detta på en intuitiv nivå är helt ok.

Tycker det ligger ett romantiskt och kanske lite naivt skimmer över ett sådant synsätt. Kanske vill vi vara lite romantiska och naiva när det gäller bild? Mot detta kommer alla "regler" på kant?
 
Senast ändrad:
"Endast de som behärskar regelverket, kan bryta mot det" - ett citat ur en diskussion om språkliga formfel i litteraturen. Jens Assur har anförts som ett exempel på en författare som bryter mot regelverket, men gör på ett sätt som anses utvecklande. Personligen är jag inte övertygad om hans storhet, men jag accpterar synsättet.

Om en "klåpare" försöker ta sig friheten att bryta mot "stela regler", är det däremot inte alls säkert att betraktarna anser att det är utvecklande, eller ens accepterar regelbrottet.

Hur många medvetet softade/oskarpa bilder har inte fått kommantaren; "Dålig skärpa" - bara för att betraktaren inte behärskar/förstår regelverket, än mindre accepterar softning som ett brott mot reglen "Bilder ska vara skarpa"?

Det förefaller vara vettigt att satsa på att lära sig regelverket ( träna hantverket komposition ), betrakta de goda exemplen på tillämpning av, OCH brott mot, regelverket, samt att låta sina försök till tillämpning av regelverket utsättas för andras kritiska ögon. I det sistnämnda är det då kanske inte så viktigt att låta "envar som anser sig kallad", utlåta sig om komposition etc., utan välja kritiker med omsorg.

Av det skälet är jag ytterst tveksam att publicera bilder för kritik på nätet. Jag har andra kanaler för den kritik jag behöver få på mitt arbete - ett är återköpsfrekvensen, om kunden återvänder och vill anlita mig igen - ett annat är medlemmarna i fotoklubben.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar