Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Börjar vi se slutet på APS-C-kameror?

Produkter
(logga in för att koppla)
Håller med hade aldrig satsat på APS-C på Canon, Sony möjligtvis Fuji men de kommer stå med Skägget i brevlådan om några år precis som de med m43 står nu.
Jag har både skägg, m4/3-kameror och brevlåda, men mitt skägg är långt ifrån fast i min brevlåda. :)
 
Det får du gärna utveckla.

Sonys (spegelfria) kameror för APS använder samma fattning som Sonys småbildskameror, dvs E-fattning.

Canon har ett spegelfritt system med APS-storlek på sensorn (EOS M) som väl inte är heltokigt? Inte jättestort men jag tror att det träffar målgruppen ganska bra.

Så varför är dessa båda system återvändsgränder?

Därför att både Canon och Sony/Minolta alltid har haft största vikt på ekosystemet med deras småbildsobjektiv, samt att jag ser trenden att de fokuserar även främst på småbild redan idag, och även i roadmapen framåt för deras spegellösa system så är det fokus på småbild (och allt mindre satsas på objektiv för deras spegellösa APS-kameror).

För mig är ett ekosystem som tappar fokus, fart och intresse från dess ägare/skapare en klart tydlig varningsflagga och återvändsgränd.
 
Det tror jag inte riktigt stämmer. Det fanns en ganska lång period då Minolta (och Sony) inte hade en enda småbildskamera i sortimentet. Numera satsar Sony rätt mycket på småbild, men det kommer ju APS-C-kameror rätt ofta också. Med samma fattning finns det ingen skarp gräns mellan APS-C- och småbildsobjektiv (åtminstone inte åt ena hållet).

Canon kom med en digital småbildskamera ganska tidigt, men väldigt länge var Canons småbildskameror stratosfäriskt prissatta för en vanlig amatörfotograf. Och det var/är likadant för Canon som för Minolta/Sony: eftersom obejktivfattningen var samma för småbild och APS-C så fanns ingen skarp gräns. (Modulo EF-S, men det gjorde knappast situationen sämre för APS-C-kamerorna).

Hur ser försäljningen ut för Sonys och Canons APS-C-kameror (spegelfria såväl som spegelförsedda) när det gäller APS-C jämfört med småbild?

Hur man ser på det här styrs nog en del av hur man ser på sin kamera. Om man som jag köper en kamera och objektiv till den för att använda nu så har man kanske en annan inställning än om man oroar sig för om det finns objektiv att köpa till kameran om tio år. Om tio år är det nog stor risk att jag köper en kamera för ett helt nytt system tillsammans med objektiv till den. :)
 
Säger inte att varken Sony/Minolta eller Canon under deras snart hundraåriga historia inte haft andra bildformat, men att de de sedan ungefär 50 år tillbaka främst fokuserat på småbild. Det är de ekosystemen som de under längst tid haft den klart största tyngdpunkten på.

(Allt annat är ordmärkeri och meningslösa metadiskussioner).

Vad är vitsen med en massa systemkamerahus om det inte finns en mängd olika och vettiga objektiv att välja på för användarna?

Tomma kamerahus utan vettigt anpassade objektiv gör ju (nästan) ingen glad.
 
Vilka Canon- respektive Minolta-objektiv som fanns för 50 år sen är knappast relevant idag.

För Sony (Minolta) är det nog främst E-objektiv som är intressanta, även om en del A-objektiv fortfarande kan vara användbara (men alla dessa har såvitt jag vet mekanisk bländarstyrning vilket är lite hämmande).

För Canon är väl objektiv från de senaste 30 åren fortfarande relevanta (alla EF-objektiv och varianter på dem).
 
Det är relevant för det är den bas de har haft gällande sina ekosystem av objektiv, men framförallt ännu mer relevant är att det är där de fortsätter att ha sin bas idag och även sitt fokus framåt.
 
Svensson fotografen som förr köpte en Canon 400D med ett kitobjektiv och då på sommar rean kanske ett 55-210 i paket, dessa svensson tror jag inte tänkte så mycket på framtida ekosystem, man hade lite mera pengar över, frugan jobbade också och tidens telefon kameror var inte så värst att fota med, jag vet förstås inte hur många av dessa som köpte på sig 10-talet objektiv under kommande år, men det var inte ovanligt att det fick räcka med medföljande kit-objektiv, man hade lite pengar och köpte en kamera, lite häftigt ändå med en systemkamera, var man inte så bra med att hantera kameran, så kunde grannens billiga kompakt prestera bättre.

Så då är bara entusiasten kvar då till tillverkarnas förtret, köper dessa bara ljusstarka objektiv och hur många objektiv köper dom, och hur många är fågelfotografer som vill ha 600f/4 objektiv, det kommer mycket nya objektiv hela tiden, vem är dagens fotograf tänker han verkligen framtid, eller har han/hon så pass mycket pengar att det kvittar, jag köper väl en annan kamera då om den gamla går sönder liksom.
 
Tror du har helt rätt Bengt.

"Svensson" som köpte billigaste systemkamera (oavsett om DSLR eller spegellös) med billigaste kittobjektiv, eller enkla kompakter, har i princip helt bytt (eller kommer så att göra strax) till att fota med telefonen.

Kvar blir en mycket mindre marknad, där vi är några få entusiaster, och några ännu mycket färre som har sin huvudinkomst från fotograferande (en krympande yrkesskara som nog snart är nästan utrotningshotad).
 
Tror du har helt rätt Bengt.

"Svensson" som köpte billigaste systemkamera (oavsett om DSLR eller spegellös) med billigaste kittobjektiv, eller enkla kompakter, har i princip helt bytt (eller kommer så att göra strax) till att fota med telefonen.

Kvar blir en mycket mindre marknad, där vi är några få entusiaster, och några ännu mycket färre som har sin huvudinkomst från fotograferande (en krympande yrkesskara som nog snart är nästan utrotningshotad).

Sett att den där bilden är övervägande här på forumet. Fast den stämmer faktiskt inte riktigt.

Det säljs ungefär 20 miljoner kameror per år. När det var som mest var det över 100 miljoner.

Av de 20 miljoner som säjs nu är cirka 10 miljoner inte systemkameror utan kompakter och långzoomar eller också mer avancerade modeller av olika slag.

Den andra häften alltså 10 miljoner är systemkameror av alla slag.

De kameror som säljs består alltså av en hel del enklare kameror.
Allt enligt CIPA siffror.

Riktigt fotointresserade byter kameror ofta.
En hel del Svenssons köper fortfarande kameror. Fast det är nog många som fotar med sin kamera de köpte runt 2010. De tycker den duger. En kamera som inte används så mycket håller väldigt länge om den inte råkar ut för någon olycka.

Det är lätt att se på stora turismål att det är en hel del som använder systemkameror. Ofta av enklare modell med kit-objektiv.

Därför tycker jag inte bilden ni målar upp stämmer
 
Att yrkesfotografen är på ”utdöende” kan inte stämma, det har aldrig används så mycket professionella bilder som nu. Det är bara titta på alla fina magasin som finns ute. Att anställningsformerna för bla tidningsfotografer har ändrats beskriver bara en liten del.

Att man inte behöver en ny kamera för 50000 kr för att fota sevärda bilder är ett faktum och det skiljer inte så mycket mellan modellerna. Lite samma utveckling som för smartphones.
 
...rolig diskussion detta, ungefär om längden av ett snöre.
För min del var det inte sensor, annat än att den skulle kunna ge ett skärpedjup bättre än tittatryck.
Efter att ha sett på min hederliga Canon F1, på min kompis 6D, undrade jag vad som gått snett.
Valet blev dels storlek på huset, dels att kunna se på fysiska kontroller, så det blev Fuji X-T1. visserligen lika stor som en F1 men med ½ formatet i bildupptag så även Fuju har missat att hålla huset lika ett analogt...
Jag tror det i få fall, styrt av fotografens litet extrema behov som sensorformat APS-C eller större sperlar roll.

Litet tapp i ljusstyrka/bokeh och liten väska mot ryggsäck..

-J!
 
Så då är bara entusiasten kvar då till tillverkarnas förtret, köper dessa bara ljusstarka objektiv och hur många objektiv köper dom, och hur många är fågelfotografer som vill ha 600f/4 objektiv, det kommer mycket nya objektiv hela tiden, vem är dagens fotograf tänker han verkligen framtid, eller har han/hon så pass mycket pengar att det kvittar, jag köper väl en annan kamera då om den gamla går sönder liksom.
Som jag antydde i inlägg #63 så ser jag inte en systemkamera som en investering. Kameror faller ju i värde snabbare än bilar.

Inte heller räknar jag med att kunna köpa nya objektiv om 10-15 år till en kamera som jag köpt idag. Det är ju idag jag ska använda kameran så det lämpliga är väl att skaffa de objektiv jag behöver nu?
Om 10 år ser världen annorlunda ut. Det kanske kommer nya sorters kameror med helt nya fattningar. Sånt har ju hänt förr. :)
 
...rolig diskussion detta, ungefär om längden av ett snöre.
För min del var det inte sensor, annat än att den skulle kunna ge ett skärpedjup bättre än tittatryck.
Efter att ha sett på min hederliga Canon F1, på min kompis 6D, undrade jag vad som gått snett.
Valet blev dels storlek på huset, dels att kunna se på fysiska kontroller, så det blev Fuji X-T1. visserligen lika stor som en F1 men med ½ formatet i bildupptag så även Fuju har missat att hålla huset lika ett analogt...
Jag tror det i få fall, styrt av fotografens litet extrema behov som sensorformat APS-C eller större sperlar roll.

Litet tapp i ljusstyrka/bokeh och liten väska mot ryggsäck..

-J!

En fråga med ett självklart svar :) Hade du köpt ditt Fuji-hus om du inte hade tillgång till de bästa objektiven?

Canon ska ombesörja fyra system på en krympande marknad, M-50, APS-C, FF och FF-R. Det skulle vara en smal sak för CaNikon att utveckla motsvarande L-objektiv till sina APS-hus, men utvecklingskostnaderna ska sedan räknas hem och inte krocka för mycket mellan olika segment. Det problemet har inte Fuji.

Jag tror att trådens huvudfråga är befogad.
 
EF är en delmängd av EF-S så det är nog drygt tre system, men inte riktigt fyra.

Du menar väl tvärtom? Många kör EF på Canons APS-C kameror. För många brännvidder finns det inget annat att välja på Det Fungerar ju utmärkt.
Nackdelen är att man får större och tyngre objektiv än vad kameran kräver. Fördelen är att man kan använda objektiven även om man uppgraderar till FF.
 
Sett att den där bilden är övervägande här på forumet. Fast den stämmer faktiskt inte riktigt.

Det säljs ungefär 20 miljoner kameror per år. När det var som mest var det över 100 miljoner.

Av de 20 miljoner som säjs nu är cirka 10 miljoner inte systemkameror utan kompakter och långzoomar eller också mer avancerade modeller av olika slag.

Den andra häften alltså 10 miljoner är systemkameror av alla slag.

De kameror som säljs består alltså av en hel del enklare kameror.
Allt enligt CIPA siffror.

Riktigt fotointresserade byter kameror ofta.
En hel del Svenssons köper fortfarande kameror. Fast det är nog många som fotar med sin kamera de köpte runt 2010. De tycker den duger. En kamera som inte används så mycket håller väldigt länge om den inte råkar ut för någon olycka.

Det är lätt att se på stora turismål att det är en hel del som använder systemkameror. Ofta av enklare modell med kit-objektiv.

Därför tycker jag inte bilden ni målar upp stämmer

Jag tycker mig minnas Mats att du sagt tvärt om tidigare vid dina Kroatien besök med omnejd, att det var överväldigande smart telefoner som användes för foto, råkar man se en busslast med Japaner så kan lätt statistiken bli lite snedvriden förstås. Knallade omkring i Palma stad på Mallorca i våras under några timmar och det var mycket folk överallt, såg endast ett fåtal med systemkameror ( kunde också varit några zoom modeller av kompakt typ, svårt i bland att avgöra lite hastigt så där )

Befolkningen ökar i världen också och jag tror att många som nu fotar för glatta livet med telefonen har liksom upptäckt vad roligt det kan vara, jag tror många av dessa aldrig tänkt att köpa någon form av vanlig kamera, tänk vad smidigt att snabbt skicka en bild till kompisar eller att filma en snutt av älgen som går vid vägen, 170 gram i fickan.
 
Jag tycker mig minnas Mats att du sagt tvärt om tidigare vid dina Kroatien besök med omnejd, att det var överväldigande smart telefoner som användes för foto, råkar man se en busslast med Japaner så kan lätt statistiken bli lite snedvriden förstås. Knallade omkring i Palma stad på Mallorca i våras under några timmar och det var mycket folk överallt, såg endast ett fåtal med systemkameror ( kunde också varit några zoom modeller av kompakt typ, svårt i bland att avgöra lite hastigt så där )

Befolkningen ökar i världen också och jag tror att många som nu fotar för glatta livet med telefonen har liksom upptäckt vad roligt det kan vara, jag tror många av dessa aldrig tänkt att köpa någon form av vanlig kamera, tänk vad smidigt att snabbt skicka en bild till kompisar eller att filma en snutt av älgen som går vid vägen, 170 gram i fickan.

Ja i Kroatien är det definitivt mobilen som gäller. Antal kameror är få.
Fast jag har också varit i Wien, Berlin, Granada, Ronda och och några fler mer fotochicka ställen som alperna. Där har jag verkligen kikat hur många som fotar med kameror och försökt vara observant. På dessa ställen är det många som använder systemkameror De flesta av enklare modell. Typ Nikons och Canons insteg eller mellandyra kameror.

Har kommit fram till att många nog äger en systemkamera. Åker man till ställen där det är mycket kultur och sevärdheter så får kameran följa med.

Åker man på badsemester tar man bara med sig mobilen.

Eller så är det så att de som besöker städer och sevärdheter är andra kategorier av människor.

Kroatien och Dalmatiska rivieran där är det definitivt mobilen som gäller. Det är max en procent som fotar med en kamera.

Vi får inte glömma bort att det trots allt säljs 10 miljoner kameror som inte är systemkameror plus 10 miljoner som är det. Av systemkameror är en stor andel instegs eller mellankameror som Canon 80D. Andelen entusiast-kameror eller pro-kameror är bara en liten men lönsam del av marknaden.

På 5 år blir det ju 100 miljoner styck. Sedan finns det nog många fortfarande fungerande från runt 2010. Hur många som sedan använder är en bra fråga.
 
Nu när vi kan göra sensorer i alla möjliga format och proportioner fritt utan sådana konservativa "legacy"-begränsningar som på filmtiden, så borde vi droppat 3:2 för länge sedan.
Nu har ju 3:2 inget med tekniken att göra. Även när man använde film var det hur enkelt som helst att konstruera kameror som gjorde bilder med 4:3-format, och alla fördelar du nämner gällde då också. Trots det föredrog de flesta då, liksom nu, 3:2.

I verkligheten är det ju så att trenden snarast går åt andra hållet, då de allra flesta konsumerar både stillbilder och rörligt på skärmar som är 16:9 eller ännu mer långsmala.
 
En fråga med ett självklart svar :) Hade du köpt ditt Fuji-hus om du inte hade tillgång till de bästa objektiven?

Canon ska ombesörja fyra system på en krympande marknad, M-50, APS-C, FF och FF-R. Det skulle vara en smal sak för CaNikon att utveckla motsvarande L-objektiv till sina APS-hus, men utvecklingskostnaderna ska sedan räknas hem och inte krocka för mycket mellan olika segment. Det problemet har inte Fuji.

Jag tror att trådens huvudfråga är befogad.

Japp. Känslan på huset, ett system som var gjort mer av fotointresserade än lönebonusintresserade. Canona hade nog kunnat serva marknaden med ett digitalt bakstycke på F1, istället kom T-serien och sen dessa har allt svällt.
Vad gäller objektiv har jag stort nöje med manuella 3:epart (Laowa, Samuang mm mm) kontrastlösa Leica från 60-talet, USSR och DDR - ger inte Fuji's kliniska färger och skärpa men der ett annat uttryck som kräver betraktaren tänker istället för att få skärpan smälld rakt i huvet. De är dessutom små, men manuella och då rynkar många på näsan.
Fuji's emulering av s/v, med hög kontrast ocgh ISO 12 800 är kul. Dessutom i jpeg, jag kör inte RAW, så visst är jag udda ;-)

-J!
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar