Annons

Att fuska sig till en bra bild....

Produkter
(logga in för att koppla)
Det beror på utgångspunkten. Fotografi kan aldrig vara fusk eller manipulation i förhållande till sig självt. Är det fotografi så är det fotgrafi, punkt slut. Men om fotografiet används för att besanna något som är falskt, medvetet utesluta något för att ge en falsk bild i t.ex politiska syften, då är det givetvis något som kan kallas fusk eller manipulation om man så vill. Men i förhållande till sin egen defenition kan ett fotografi aldrig vara fusk eller manipulation, så länge man håller sig till en given defention på fotografi. Och håller man sig inte inom denna defenition, då är det ju något annat än fotografi man har att ta ställning till.

Menar du då en kopia som inte motsvara orginalnegativet också?
 
Med de digitala bilderna har man inget "orginalnegativ" att gå tillbaka till och det mesta kan manipuleras och det gäller även det metadata som skrivits in i bildfilerna både automatiskt och manuellt om man nu gjort det i någon Adobe produkt eller rent av i Windows 7. I bl.a. EXIF står väl hur många pixlar bilden tagits med men med rätt verktyg kan ju dessa data mycket väl skrivas över om man exv. beskurit bilden så man tror att bildens orginalstorlek är den beskurna. Hur ska man då veta hur stor den digital bilden en gång varit. Raderar man kameranamn o ch en del annan data finns inget att hänga upp den kontrollen på.
Det där är bara en fråga om hur filformaten är designade. Går mycket väl att utforma ett bildformat med ett kontrollsystem som innehåller nån form av checksum som verifierar att filen är orörd direkt ur en kamera. Om behovet uppstår kommer det också med största sannolikhet att skapas ett sådant "säkert" format.

Sen vet jag inte hur väl detta stämmer, men wikipedia säger följande angående verifiering av digitala bilder: "Digital SLR images of any image file format can be validated if a raw image format version exists for comparison. There is no known method of manipulating raw files."

http://en.wikipedia.org/wiki/Secure_digital_forensic_imaging
 
Det är inget problem, det är en utomordentlig möjlighet att göra bra bilder. Det har aldrig tidigare varit lättare att göra snygga bilder. En bild är inte bättre för att den är omanipulerad, det är slutresultatet som räknas. Problem uppstår bara när folk ljuger om sina bilder...och då är det ju inte bilderna som är problemet, utan lögnarna.

Problemet är ibland att lögnarna inte ens finns synliga utan bara deras bilder.
Bra bilder kan de vara men de har ingen authenticitet.
Bara en massa folk finns i värsta fall som tror att det de ser är äkthet.
Sedan sprider de lögnerna vidare bode oralt och digitalt.
 
Mer hantverk = högre pris

Någon som funderat hur marknaden värderar olika typer av bildskapande.

Min slutsats som kan vara fel är att ju mer hantverk och orginalitet ju mer betalt.
En lite reflektion bara ;-)
//Leif
 
Givetvis, det är ju inte alltid negativet är en perfekt bekärning.

Jag vet inte om jag är speciellt oense med dig egentligen men det jag har svårt att ta till mig är att så många fotografer har så lätt att bortse från att varenda bild som tagits har tagits i ett sammanhang - en KONTEXT. En bild kan aldrig komma till eller leva sitt liv i ett socialt tomrum.

Det finns en debatt om just kontext och vikten av att bära med sig information om denna för exempelvis historiska bilder. Historiska bilder som tappat sin kontext är inte sällan ett problem. Man behöver bara erinra om allmänhetens spontana uppmärksamhet kring exv. historiska bilder på www.stockholmskallan.se. Inte sällan korrigeras den kontext som finns kring dessa bilder av Stadsmuseet efter info från allmänheten. Det kan gälla en bild som faktiskt visat sig spegelvänd eller en text som kanske påstått att en Waxholmsbåt ligger vid en viss brygga när den faktiskt visat sig ligga vid en annan.

Det sker oavsiktliga fel med de bästa intentioner. I andra sammanhang är det inte säkert att felen ens är oavsiktliga. I fallet med BP-bilderna där man i en översiktbild inifrån BP:s kontorsmiljö passat på att mickla till det bildskärmarna på kontoret egentligen visade för att istället klädsamt visa bilder från Mexikanska Gulfen för att få oss att tro kanske att BP:s folk följde katastrofen med lika stor uppmärksamhet som sina fallande börskurser. Stor humor mitt i tragisken. Men de som micklar med bilder på detta sätt tar alltid en risk för det finns ibland de som har koll på kontexten och då går det åt helvete med manipulationerna.

Tidigare har det varit svårt att oupplösligt få med sig exempelvis förklarande text kring en bild över tiden. Vi har många historiska bilder där detta saknas eftersom sammanhang glömts bort eller klantats bort. Metadata om bilder har fram till de senaste 10 åren inte kunnat lagras tillsammans med den digitala bilden. Typiskt har metadata om bilderna skrivits bak på kopior av svart-vita pappbilder eller senare lagrats i databaser som i sin tur refererat till fysiska bildarkiv med någon kod.

Numera kan som tidigare nämnts metadata skrivas in i bilder av typ JPEG, TIFF och exv. DNG med en ny metadatastandard som är ganska ny som heter XMP eller Extended Markup Platform. I dessa XMP-scheman som är utbyggbara efter egna behov ingår som standardnamnrymder exv. redan EXIF, Photoshop och delar av Dublin Core och TPTC (som är en äldre standard som använts inom pressen). Detta ger ett helt annt läge med helt andra möjligheter att märka upp digitala bilder "oupplösligt" med tillhörande metadata. Men det är inte så lätt att hindra folk med onda avsikter att ändra XMP-metadata om de skulle få för sig det.

Det finns även mekanismer för att bära med sig referenser till "digitala orginalet" om man så vill i exv. DNG (Adobe Digital Negative-filformatet). Vill man kan man exv. baka in den orginal-RAW som DNG baserats på). Då kan man alltid gå tillbaka till en orginalreferens vid behov. Få använder dock detta eftersom den typen av filer blir väldigt stora.

AUTENTICITET blir även det allt viktigare med den teknik vi nu fått tillgång till.
I en del fall är det inte ens fotografernas fel eftersom bilderna börjar leva sitt eget liv så fort de hamnar hos de stora bildbankerna. I det sammanhanget blir det ännu viktigare att verkligen skriva in metadatat i bilderna med XMP. Denna standard stöds nu av både PhotoShop och Lightroom i varierande grad och metadatat kan ses i exv. Windows 7 även om det inte visar allt som finns i bilden utan bara vissa standardfält. Dagens digitala bilder är morgondagens "historiska bilder".
 
Senast ändrad:
Det där är bara en fråga om hur filformaten är designade. Går mycket väl att utforma ett bildformat med ett kontrollsystem som innehåller nån form av checksum som verifierar att filen är orörd direkt ur en kamera. Om behovet uppstår kommer det också med största sannolikhet att skapas ett sådant "säkert" format.

Sen vet jag inte hur väl detta stämmer, men wikipedia säger följande angående verifiering av digitala bilder: "Digital SLR images of any image file format can be validated if a raw image format version exists for comparison. There is no known method of manipulating raw files."

http://en.wikipedia.org/wiki/Secure_digital_forensic_imaging

"Digital SLR images of any image file format can be validated if a raw image format version exists for comparison. There is no known method of manipulating raw files."

Detta kan inte stämma! Det finns ju öppenkällkodsencoders t.ex. UFRAW, det kan inte vara omöjligt att reversera den processen till att även skriva en RAW-fil. Även om dom flesta programmen håller sig därifrån så borde en som väldigt gärna vill kunna göra det.

/Karl
 
......det jag har svårt att ta till mig är att så många fotografer har så lätt att bortse från att varenda bild som tagits har tagits i ett sammanhang - en KONTEXT. En bild kan aldrig komma till eller leva sitt liv i ett socialt tomrum....

Varför inte? Varför måste du alltid ha förklaringar till bilder? Det gäller väl enbart rent dokumentära/historiska bilder där man vill ha fram namn på personer eller dylikt. Eller bilder som illustrerar texter i t.ex en flora/turistbroshyrer/historieböcker/dagstidningar mm. Annars klarar sig fotografi rätt bra utan texter och sammanhang tycker jag. Ta Cartier-Bressons gatubilder t.ex. Ingen frågar efter var de är tagna, när de är tagna eller vilka som är på bilderna. De kan tolkas av de flesta ändå. Eller Sally Manns bilder av hennes barn. Hur olika har inte de bilderna kunnat tolkas beroende på vem som tittat på dom? De är ju heller inte direkt menade att ge några exakta budskap eller svar, utan just sådana som kan ha andra inneboende egenskaper i sitt utförande och uttryck, och det är såna bilder som är de allara intressantaste tycker jag. De är många gånger rent magiska. Sånt ska man inte förakta i fotografi, kontexten är i det sammnhanget helt ovidkommande.
 
Som visar vad då?

Jag tror inte riktigt du förstått vad jag menar. Att påstå att en bild i sig kan vara "fusk" är som att påstå att "det är fusk att ta bollen med händerna".

Jag har aldrig sagt att en bild i sig kan vara fusk. Tvärtom. Det är ju jag som ovan sagt att ingen bild är sig själv nog. Den är tagen i ett sammanhang och den lever sedan ofta vidare i andra sammanhang frikopplade från det ursprungliga och att det ibland skapar problem. Problem uppstår också väldigt ofta när kunskap om kontext förloras medvetet eller ej. En bild kan uppfattas som fusk när den avviker från sin kontext och antingen medvetet eller omedvetet torgförs eller uppfattas som något annat än den är eller avågs att vara.

Jag pratade om ett exempel i svart/vitt där man exv. gjort en kopia som beskurits eller kanske retuscherats (kopian) och reprofotograferats. Ett exempel var att negetivet exv. felvändes vid kopieringen och bilden blev spegelvänd.Har man bara kopian vilket inte är alltför ovanligt så tror man att den speglar motivet vid fototillfälet kanske, för man ver ju inget annat. Har man tillgång till negativet kan man i ett sånt fall se att så inte var fallet (men det har man inte alltid). En beskärning ändrar i det sammanhang som orginalet faktiskt speglar. För någon som litar på kopian kan det upplevas som just "fusk" eller i bästa fall som olycksfall i arbetet eller ett missförstånd om man senare ser det som faktiskt fanns på negativet.

Det är inte ovanligt att folk tipsar om spegelvända historiska porträtt efter att ha reagerat över "kill- eller tjejknäppningar". Harmlöst kan tyckas men fel alltså. En bild är aldrig bara sig själv nog.

Det här är en uråldrig diskussion som en av mina vänner påpekat. Redan på 1930-talet fördes diskussioner om exv. avbildning av konstverk med fotografi och alla problem det lyfte. I dess enklaste form kan man ju fråga sig "fick fotografen verkligen med hela tavlans motiv?). Nu dryftar vi problemet när vi går från fotografiet till bilden som inte nödvändigtvis har mycket med orginalet att göra. För att inte tala om när pressbilder bestod av de bilder (xylografi) som fotografiet kom att ersätta. Har xylografen slarvat med illustrationerna eller "såg det verkligen ut så där?

Det är precis som påpekats ovan att fyller bilden ett syfte som illustration till en nyhetsartikel eller reportage, så förväntar nog folk sig att dessa bilder återger "verkligheten" på ett "korrekt" sätt. Andra typer av bilder är säkert betydligt mindre kontroversiella men man vet aldrig vilka av dessa bilder som hamnar i arkiv framöver och kommer användas som historiska referenser. Lyckligtvis så kommer allmänheten ofta hjälpa till att korrigera detta ungefär som detta nu sker när museiesamlingar nu i ökande takt publiceras på nätet. Det funkar ju precis likadant med Wikipedia. Folk vakar över autenticitet och kontext därför att man inser att det är viktigt att kunna lita på vårt gemensamma intellektuella arv, vare sig detta är i bild- eller textform.

Det finns inget som ett fotografi som bara är. Allt har åtminstone ett tidssamband och oftast många andra samband också. Det kan vara autentiskt eller inte och det kan ha sin kontext bevarad i olika stadier eller helt sakna befintlig kontext därför att exv. människor som ingick i sammanhanget för länge sedan är döda eller inte är kända av de som efterfrågar just denna kontext. Det innebär dock inte att kontext aldrig funnits. Det har den alltid. För de digitalfotografer som nekar till detta så kan jag tipsa om att en del av den sparas idag automatiskt i EXIF :).

Ett mer aktuellt och kanske mer drastiskt exempel. Kolla på följande bild med den afghanska flickan som fått sin näsa avhuggen av talibanerna: http://www.fotosidan.se/cldoc/51664.htm. Tänk om den vore Photoshopad för att få det amerikanska folket att bli mer postiva till USA:s miltära kampanjer i detta land? Hur skulle vi veta det? Det finns tyvärr inte alltid en "whistle blower" som avslöjar manipulatörerna.
 
Senast ändrad:
Jag har aldrig sagt att en bild i sig kan vara fusk.
Då missförstod jag dig. Du skrev ju:

Inte så enkelt heller för ofta finns ingen som hävdar något överhuvudtaget. Man bara har bilden. Den finns där på historiens sophög och någon har hittat den.

Och i det sammanhanget (dvs utan sammanhang) menar jag att man inte kan säga att bilden är fusk eller manipulerad, eftersom man inte vet vad avsikten med bilden varit. Att förutsätta att en bild som helt saknar sammanhang skulle visa "verkligheten" eller något åt det hållet vore ju väldigt naivt och okunnigt.

Man kan inte heller tala om att en bild t ex är "felvänd" om man inte vet bildens sammanhang och upphovsmannens avsikt.
 
"Digital SLR images of any image file format can be validated if a raw image format version exists for comparison. There is no known method of manipulating raw files."

Detta kan inte stämma! Det finns ju öppenkällkodsencoders t.ex. UFRAW, det kan inte vara omöjligt att reversera den processen till att även skriva en RAW-fil. Även om dom flesta programmen håller sig därifrån så borde en som väldigt gärna vill kunna göra det.

/Karl
Jag tror nog inte det är helt lätt, faktiskt. Det spelar ingen roll att det är öppen källkod, för filerna innehåller en inbäddad checksum. Ändrar du en enda liten bit (en åttondels byte alltså) så stämmer inte checksum:en och det går inte att ändra enbart checksum:en utan att också påverka det faktiska innehållet. Jag ska gräva mer i ämnet, för jag finner det väldigt intressant :) Återkommer om jag hittar ytterligare information.
 
Så att framhäva fabriksröken på en etanolfabrik är ok? Det var ju bara kurvor i den kritiserade årets bild.

Jag måste nog svara ja på det påståendet. Det är ingen större skillnad mot vad man gjort i det analoga mörkrummet sen fotografins ungdom.

Ska vi sluta med allt mörkrumsarbete på på både analog och digital bildjournalstik så måste vi standardisera både kamera, sensor/negativ osv osv.. Hur tråkigt skulle inte det bli? Bildjournalistiken skulle bli helt standardiserad samma film/sensor, samma papper vid utskriften, samma samma samma...

Det finns ju en viss magi i alla variationer och olika fotografers tolkningar inom bildjournalistik... eller?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar