Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

APS-C vs Fullformat

Produkter
(logga in för att koppla)
När jag läsa om alla olika tekniska informationer glömmer jag ibland vad jag egentligen behöver. Till exempel detta med ljusinsläpp.

Kan man jämföra det med ett vattendunk? Den ene släppa in 5 liter den andre 4 liter vatten. Men att jämföra och säja att min dunk är bättre för att det passar in mera vatten är ganska meningslöst om man bara dricka ett klunk då och då.

Och det gäller för alla som kolla på sina foton en gång och sedan hamna dem i arkivet. Nästan likadant är de för dem som publicera foton enbart på nätet. Då skulle det räcker med ett glas vatten och vi brokar om vem som har största dunken ;-)

Om man inte har de sista fem åren skrivit ut sina alster, större än en meter på långsidan borde det egentligen inte finnas ett APS-c VS FF
För båda dera bjuda mer än hobbyfotografen kan dricka.

Fred ;-)
 
Däremot i enskilda fall med råd till TS som inte uttryckligen krävt det bästa och inte har sagt att denna vill lägga ut 20.000kr på vardera 24-70/2,8 L II och 70-200/2,8 L IS USM II kan jag tycka att generaliseringen att alltid köpa FF kanske inte alltid är bästa rådet.

Det som är positivt med FF är att det finns både Tamron 2,8 och Sigma 2,8 med de brännvidder du föreslår. Man behöver inte köpa Canons original även om det kanske ger ett något bättre resultat. Plus att det finns mycket på begagnatmarknaden.
 
Om man inte har de sista fem åren skrivit ut sina alster, större än en meter på långsidan borde det egentligen inte finnas ett APS-c VS FF
För båda dera bjuda mer än hobbyfotografen kan dricka.

Fred ;-)

Håller inte med :) jag har hållit på med reklambilder åt mig själv. Fotat med exakta brännvidder på båda formaten med originalobjektiv. FF ger mig renare och skarpare bildfiler. Men det är uteslutande vidvinkel och normal. Fotar man fågel eller sport så blir det en annan diskussion tycker jag. Då kan man mycket väl blanda efter behov.
 
Det som är positivt med FF är att det finns både Tamron 2,8 och Sigma 2,8 med de brännvidder du föreslår. Man behöver inte köpa Canons original även om det kanske ger ett något bättre resultat. Plus att det finns mycket på begagnatmarknaden.
Det är faktiskt positivt för halvformat också. :)
 
Håller med i princip allt Fredrik skriver ovan, men vill komplettera med att det i längden oftast är optiken som man lägger mest pengar på (iaf. många både riktiga entusiaster och yrkesfotografer).

Därmed är det förmodligen där de största kostnaderna/utgifterna hamnar i längden (då kan det ju vara lite synd att alltid betala för en massa extra glas tillverkat och optimerat för en större sensor, som man aldrig använder fullt ut om men endast använder de på en kamera med en mycket mindre sensor).
 
Jag tror det har nogåt att göra med ämnet.

Ni diskuterar inte desto mindre två helt olika saker och aspekter.

För att få nytta av maximal ljusinsamling (som jag håller med både Agfors och Fredrik är långt ifrån alltid nödvändigt för alla situationer, och inte alltid givet att tex. FF ger någon avgörande skillnad mot tex. APS-C), så måste du inte bara ha optik för det, men även en sensor som är anpassad för det formatet. Annars så "spills" en massa ljus bort helt i onödan till ingen nytta.

Lite som att fylla på en 5-litershink med 10 liter vatten. Hälften rinner över och spills ut - och du har därmed betalat för 5 liter helt i onödan (sedan att butiken bara sålde 10-liter vatten för påfyllning är ju ett tråkigt faktum, och lite av ett slöseri man måste acceptera om man endast äger 5-litershinkar).
 
Ni diskuterar inte desto mindre två helt olika saker och aspekter.

För att få nytta av maximal ljusinsamling (som jag håller med både Agfors och Fredrik är långt ifrån alltid nödvändigt för alla situationer, och inte alltid givet att tex. FF ger någon avgörande skillnad mot tex. APS-C), så måste du inte bara ha optik för det, men även en sensor som är anpassad för det formatet. Annars så "spills" en massa ljus bort helt i onödan till ingen nytta.

Lite som att fylla på en 5-litershink med 10 liter vatten. Hälften rinner över och spills ut - och du har därmed betalat för 5 liter helt i onödan (sedan att butiken bara sålde 10-liter vatten för påfyllning är ju ett tråkigt faktum, och lite av ett slöseri man måste acceptera om man endast äger 5-litershinkar).

Jag borde byta till FF ;-)

Problemet är att dem flesta 5 litershinkar (objektiv) har grumlig vatten i sig, de rena vattnet finns nästan bara i 10 liters hinken. (JAG prata här om Nikon)
 
OJ vad mycket tekniksnack det blev!
Är det inte så att proffsfotograferna använder FF till största del , och i så fall varför?
Jag själv har en del DX-kameror men även gamla hederliga Nikon FM och en F4:a.
Fullformat verkar ju vara "da shit".....eller?
 
För att få nytta av maximal ljusinsamling (som jag håller med både Agfors och Fredrik är långt ifrån alltid nödvändigt för alla situationer, och inte alltid givet att tex. FF ger någon avgörande skillnad mot tex. APS-C), så måste du inte bara ha optik för det, men även en sensor som är anpassad för det formatet. Annars så "spills" en massa ljus bort helt i onödan till ingen nytta.
Men det gör heller ingen skada. Det som kan vara dåligt med att använda ett objektiv för ett större format än det format kameran har är att objektivet kan ha för låg upplösningsförmåga om det är konstruerat för ett större format. (Det här har jag tjatat om rätt länge nu i den här tråden, men det tycks glömmas bort hela tiden).
 
Men det gör heller ingen skada.

Inte förutom eventuellt onödig hög kostnad, men framför allt onödigt stor storlek och onödigt hög vikt att släpa på - vilket är ganska viktigt för mig personligen (men kanske inte för alla).

(Charmen med mindre sensorformat, iaf. för mig, är ju att få ett mindre och lättare kamerasystem, och den vitsen tycker jag man tappar om man släpar på mer än vad man behöver.)

Men bildmässigt så har du rätt.

Det som kan vara dåligt med att använda ett objektiv för ett större format än det format kameran har är att objektivet kan ha för låg upplösningsförmåga om det är konstruerat för ett större format. (Det här har jag tjatat om rätt länge nu i den här tråden, men det tycks glömmas bort hela tiden).

Så kan det vara.
 
........... Charmen med mindre sensorformat, iaf. för mig, är ju att få ett mindre och lättare kamerasystem, och den vitsen tycker jag man tappar om man släpar på mer än vad man behöver.)
.

Det är ju inte alltid så, min D7200 och D750 är i princip lika stora och väger lika, det är ju inte på premisser att jag ska ta min lätta kamera när jag väljer D7200, jag får i princip läsa av namnskylten för att se vilken som är vilken. D3xxx o D5xxx är ju aningen mindre men då är man också i ett annat segment. För att verkligen att sensorn ska märkas så får man gå till spegellös.

Även för objektiven finns det inte en regel utan undantag, mitt DX objektiv som jag sålde pga att det var för tungt och enbart låg hemma 17-55/2,8, blev ersatt med ett FF objektiv 28/1,8 för halva vikten.

Om vi iaf pratar Nikon, så gäller den gamla skolan att APS-C har fördel i tele (x1,5) samt i makro (bilden blir 2,25x större, eller hur man ska uttrycka sig). Fullformat har fördel i ISO. Skärpedjupet kan man säga är både en för och nackdel.
 
Det som är positivt med FF är att det finns både Tamron 2,8 och Sigma 2,8 med de brännvidder du föreslår. Man behöver inte köpa Canons original även om det kanske ger ett något bättre resultat. Plus att det finns mycket på begagnatmarknaden.

Ja. Men tillåter man tredjepartsobjektiv med i diskussionen så faller lite av objektivfördelen för FF bort. Nu plötsligt finns det APS-C objektiv med byggkvalitet som närmar sig guldringsobkektiven och L objektiv i Sigma Art f/1,8 zoomar och bl a Tokina ffa där på vidvinkelsidan.
 
Ja. Men tillåter man tredjepartsobjektiv med i diskussionen så faller lite av objektivfördelen för FF bort. Nu plötsligt finns det APS-C objektiv med byggkvalitet som närmar sig guldringsobkektiven och L objektiv i Sigma Art f/1,8 zoomar och bl a Tokina ffa där på vidvinkelsidan.


Hur resonerar du Fredrik kring möjligheten av välja in halvformat ( APS-C )- med en småbilds kameran, kan den ge samma bildkvalitet som en äkta APS-C- kamera, specellt då tex D850 hamnar på på i stort sett samma pixeltal som D500, eller någon annan som ger 15-17mp kontra pixeltätheten mot småbild, detta att man i bland kan läsa att 24mp med en APS-C sensor motsvarar C:A 55mp på en småbild ( vet inte exakt men ungefär )- alltså om en småbild med något lägre pixeltal ändå ger låt säga C:A 12mp vid DX-läge så motsvarar det ändå ett högre pixeltal på småbild. Man köper inte en småbild för att enbart köra DX-läge, men med APS-C kan man inte eller välja in och fota med småbilds sensor. Det blev lite rörigt skrivet, men hoppas du kan hänga med någorlunda.
 
Det är ju inte alltid så, min D7200 och D750 är i princip lika stora och väger lika, det är ju inte på premisser att jag ska ta min lätta kamera när jag väljer D7200, jag får i princip läsa av namnskylten för att se vilken som är vilken. D3xxx o D5xxx är ju aningen mindre men då är man också i ett annat segment. För att verkligen att sensorn ska märkas så får man gå till spegellös.

Även för objektiven finns det inte en regel utan undantag, mitt DX objektiv som jag sålde pga att det var för tungt och enbart låg hemma 17-55/2,8, blev ersatt med ett FF objektiv 28/1,8 för halva vikten.

Om vi iaf pratar Nikon, så gäller den gamla skolan att APS-C har fördel i tele (x1,5) samt i makro (bilden blir 2,25x större, eller hur man ska uttrycka sig). Fullformat har fördel i ISO. Skärpedjupet kan man säga är både en för och nackdel.

Just när det gäller DSLR så har du normalt inte någon stor skillnad i kamerahusstorlek mellan APS-C och småbild/FF. Det blir alltså oftast ingen stor vinst i varken vikt eller storlek att välja APS-C framför FF/småbild.

Om vi däremot kikar på spegellöst så skalar både vikt och storlek mycket mer, både upp och ner, med sensorstorleken.

Där har du också en lite tydligare skillnad i storlek i vikt och storlek mellan APS-C-kamerahus och FF-kamerahus, som tex. mellan A6500 och A7RIII, jämfört med DSLR-hus som tex. Nikon DX och Nikon FX.

Väljer du sedan tex. A6500 som APS-C-system så kan du få mycket mindre och lättare objektiv om du väljer E-objektiv (APS-C) jämfört med FE-objektiv (FF/småbild), och får då oftare lättare ett mer balanserat system tillsammans med det mindre och lättare APS-C-huset, jämfört med om du använt större och tyngre FE-objektiv på det.
 
Ja. Men tillåter man tredjepartsobjektiv med i diskussionen så faller lite av objektivfördelen för FF bort. Nu plötsligt finns det APS-C objektiv med byggkvalitet som närmar sig guldringsobkektiven och L objektiv i Sigma Art f/1,8 zoomar och bl a Tokina ffa där på vidvinkelsidan.

Exakt. Det finns ingen teknisk orsak till att inte kunna skapa kvalitativa objektiv byggda och optimerade för APS-C (och i princip de flesta sensorformat).

Även om Nikon, Canon och Sony kanske inte främst gör det för APS-C av historiska skäl eller marknadstaktiska skäl, så visar ju tex. Sigma och Tamron att det absolut är fullt möjligt (och även Fujinon om vi kikar på X-mount).
 
Hur resonerar du Fredrik kring möjligheten av välja in halvformat ( APS-C )- med en småbilds kameran, kan den ge samma bildkvalitet som en äkta APS-C- kamera, specellt då tex D850 hamnar på på i stort sett samma pixeltal som D500, eller någon annan som ger 15-17mp kontra pixeltätheten mot småbild, detta att man i bland kan läsa att 24mp med en APS-C sensor motsvarar C:A 55mp på en småbild ( vet inte exakt men ungefär )- alltså om en småbild med något lägre pixeltal ändå ger låt säga C:A 12mp vid DX-läge så motsvarar det ändå ett högre pixeltal på småbild. Man köper inte en småbild för att enbart köra DX-läge, men med APS-C kan man inte eller välja in och fota med småbilds sensor. Det blev lite rörigt skrivet, men hoppas du kan hänga med någorlunda.

Helt riktigt om jag förstått dig rätt. FF är mer flexibelt. Som du skriver så köper man inte FF för att enbart köra som cropkamera. Därmed den större kostnaden om man resonerar att anledningen till att köpa FF är att fullt ut utnyttja de bästa och mest välbyggda objektiven i der egna märket (t ex L objektiv finns bara för FF. Att Sigma 50-100/1,8 ger liknande skärpa på APS-C jf med de bästa tilm FF och har bra byggkvalitet är inte relevant om man pratar det egna systemet som var en viktig anledning att välja en begränsad FF kamera över crop).
 
(Charmen med mindre sensorformat, iaf. för mig, är ju att få ett mindre och lättare kamerasystem, och den vitsen tycker jag man tappar om man släpar på mer än vad man behöver.)
Jo, det håller jag med om. För att uppnå det brukar det löna sig att köpa en kamera ur ett system som från början är konstruerat med ett mindre sensorformat.
 
Om vi iaf pratar Nikon, så gäller den gamla skolan att APS-C har fördel i tele (x1,5) samt i makro (bilden blir 2,25x större, eller hur man ska uttrycka sig). Fullformat har fördel i ISO. Skärpedjupet kan man säga är både en för och nackdel.
Vid makrofoto tycker jag inte att man vanligtvis har någon stor fördel av halvformat (APS). Vid avbildning 1:1 blir motivet lika stort på sensorn oavsett sensorstorlek och då är det snarare en fördel med större bildvinkel. (Det hela kompliceras förvisso av pixeldensitet och hur mycket man förstorar den slutliga bilden). De flesta makroobjektiv fokuserar ju inte närmare än till 1:1 och det är väl rätt få som sysslar med större avbildningar?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar