Annons

Analogt - Digitalt igen.......

Produkter
(logga in för att koppla)
Det finns Hammond-orglar som är digitala, samplade, (ca 15000-25000 kronor)och så finns det orginalen (140000 kronor är ingen ovanlig köpesumma). Skllnaden är många tiotusentals kronor, men du hör absolut ingen skillnad på dem. Jag har spelat på båda varianterna, och märker av en viss skillnad. Jag tycker om den digitala av personliga själ. Visst är det härligt med mångfald?

Samma liknelse kan göras bland synhar. Ta Robert Moog som "uppfann" Moog-synthen. Den finns samplad, och är helt okej att spela på. Återigen, du hör ingen skillnad på den och på orginalet. Känslan, kanske, försvinner tycker en del. Men det är ju en smaksak. Personligen tycker jag återigen om den digitala varianten...

När jag amatörfotograferar använder jag helst analoga kameror. Det är mysigt tycker jag...

Formaten kompletterar varandra... inte konkurerar, tycker jag.

Hälsningar Carl
 
fargotof skrev:
..Formaten kompletterar varandra... inte konkurerar, tycker jag...

Absolut - och personligen är jag övertygad om att diskussionen kring "synd" och att "riktiga fotografier" kräver minst 0,5 liter kemikalier - typ - kommer att vara passé snabbare än vi tror.
 
Så sant.

Visst är det härligt med mångfald?

Formaten kompletterar varandra... inte konkurerar, tycker jag.



Så sant så sant.

MVH
Daniel
 
Så sant.

Visst är det härligt med mångfald?

Formaten kompletterar varandra... inte konkurerar, tycker jag.



Så sant så sant.

MVH
Daniel
 
Jag minns min första kompaktkamera. En Kodak Instamatic, jag tror min hette 30 eller 50. Innan dess så fick jag om jag var försiktig låna föräldrarnas Kodak Junior, den hade 620 film och gav neg. som var 6x9 cm.

Det jag vill säga att den stora revolution som någonsin gjorts inom fotograferingssidan, nu menar jag då på amatörsidan, är just när Kodak släppte ut sian Instamatic kameror. Innan dess togs det bara svartvita bilder i hemmen. Och de flesta var kontaktkopior av 6x6 eller 6x9.

1963 började svenska folket ta bilde i färg och det slog ut allt svartvitt för familjebilder.

Men inte dog den svartvita fotografin inte. Men privat så dög det inte längre. Sen kom 110 formatet som väl också blev en flopp som APS blev.

Nu är det ju så att kameran bara är ett verktyg till att skapa en bild. Man väljer det verktyg som är bäst lämpat för just den bilden som man vill ta. Men eftersom plånboken inte är så stor hos de flesta av oss så måste vi kompromissa och då välja bara ett av de verktyg som finns och använda det till alla slags bilder vi vill ta. Nu har digitaltekniken slagit till ordentligt och det blir bara billigare och billigare med bättre prestanda från dag till dag så det är fullt förståeligt att det är det nya för familjebilderna. Mörkrumsarbetet i dag är ju undrbart roligt att få håla på med. När som helt även på köksbordet.
Men inte kommer de nvanliga filmen att försvinna för det. Vare sig sv. neg eler dia film. Inte de närmast åren i alla fall.

Jag minns en artikel från Populärfotografi från 1968, där stod att de nya tvbandspelarna kommer inte att finnas på andra ställen än stora skolor för att dom var så dyra och oandvändbara för folket i gemen. Nu finns det video överallt, men inte slog diabilden och projektorerna ut för det i skolorna.
 
100110110110 vs. värdevariationer...

Det är väl, oavsett vad vi talar om för medium, ändå detta det "tvistas" om här, eller?
Huruvida något ska lagras/läsas, bild eller ljud.
Att musik länge(längst) lagrats och uppspelats analogt med all dess fördel/nackdel har ju berott på att man inte haft något annat att tillgå, fram då tills för något decennium sedan då digitaltekniken, som dock då hade funnits olika sätt innan dess, öppnade för att kunna hacka sönder till kliniska sifferkombinationer nästan utan vare sig dynamikbegränsningar eller hörbar distorion, på litet utrymme dessutom.
Detta kan ju gälla både fotot och musiken som det ju också gör egentligen.

Det man vinner i utrymmesökning(av att innehållet komprimeras) förlorar man i viss mån i kvalitet. Det man vinner på distorsionsfrihet av en viss typ förlorar man på en ökning av en annan typ.

Precis som med allt annat här på vår jord måste man räkna ihop summan och se på vad vi kan vinna när alla kompromisser lagts till.

Jag kan bara se en summa av allt och det är att dessa världar, analogt och 1010101111001....F´låt, digitalt, kan utnyttjas fortsättningvis vid de tillfällen då dess allra främsta fördelar kommer till sin bästa rätt vilket också sker idag i hög grad inom skivbranschen genom användning av både analog och digital lagring för masterband et.c.

Att kategoriskt säga att "det är fel/dåligt och det är bra..." vore att förolämpa bägge världarna på precis samma sätt.

Vi kommer förmodligen aldrig, i alla fall inte inom det här seklet, att få uppleva något som låter bättre än en lyckat genomförd musikproduktion på CD-formatet vare sig det är 16-24 bitar eller 44.1-96 kHz...
Vi har nog däremot inte sett mer än toppen på isberget av vad digital-tekniken kan göra för oss inom fotografin, även om undertecknad är litet skeptisk i och med våra svårlurade ögon...
 
Det roliga är att jag för ett tag sen såg en intervjuv med någon ljudnisser på en stor studio i england (Minns dock ej namnet).
Har sa nått i typ med att en LP inte är lika bra som en CD. Han kunde inte förstå varför folk ville ha LP istället för CD ( Argument såsom att det låter mer naturligt osv) Han sa de att en CD återger ljudet såsom det spelades in och på de sätt som ljudet var tänkt att låta. Det var något en LP inte gör.
Och såsom jag ser det. Spelar man in digital och sen ger ut det digital är det mer äkta ljud än om man tar digitalt och för över det till ett analogt media.

För detta lär jag ju få en massa skit om att så är det ju inte Men men..
 
Hej. Jag har inte läst alla inlägg men tycker att det ena inte utesluter det andra, varken när det gäller musik eller foto. Själv har jag kört mest med diafilm de senaste 40 åren och tycker att en bra diabild är bland det bästa man kan se. Men det hindrar inte att det blir både svv med åtföljande mörkrumsjobb och negativ färg för speciella ändamål. Och jag lyssnar både på cd:n och vinylen. Vet ni vad jag tycker är det bästa med cd:n? Jo, tystnaden mellan låtarna.
Nu har jag dessutom skaffat en liten digitalkamera att göra bilder med. Jag funderar på att göra en hålkamera att experimentera med och har skaffat 120-film till min gamla Ikoflex (en tvåögd spegelreflexkamera 6x6 från omkring 1950 för er som aldrig hört talas om den) och ska prova att bygga om en gammal bälgkamera så man kan tilta objektivet på den.
Varför göra allt detta? Jo, det är skoj att göra bilder. Och det är ju resultatet som räknas, eller hur?
Digitalt eller film, spelar det någon roll?
Bilderna från fotohandlaren görs ju digitalt numera även från negativfilm.
Det enda vi kan säga bestämt är att en rätt behandlad och förvarad svv bild på fiberpapper har en livslängd överstigande 100 år. Resten är bara mer eller mindre väl underbyggda antaganden.
Och den digitala diabilden får vi vänta på. I varje fall vi vanliga amatörer. För proffs finns de ju redan. Så jag fortsätter med diafilmen några år till. Och ibland lyssnar jag på Credence Clearwater Rewival. På rullbandspelare. Man måste ju rulla om banden ibland eller hur? :-D
Sten
 
FroHike skrev:
Spelar man in digital och sen ger ut det digital är det mer äkta ljud än om man tar digitalt och för över det till ett analogt media.

Allt ljud vi lyssnar på är analogt... alla bilder vi ser på är analoga... än klarar vi inte att ta in digitala signaler i hjärnan o tolka dem, varken som bild eller ljud. Men den dagen kommer...
 
En sak är med vilken precision en signal (ljus elle ljud) kan mätas, lagras och återges - en annan hur väl detta ställer med mottagarens förväntningar. Vill man att en CD ska låta som en LP är det en sak med det handlar inte om att en LP är mer "naturlig" - däremot kan det vara den man som lyssnare är van vid och så vill man det ska låta...

Jag tillhör de som levde med LP länge och rätt sent köpte CD (även om det är många år sedan nu) men jag skulle aldrig kommit på tanken att köpa en vilnylskiva till efter det.

Den digitala bilden "anklagas" ibland för att inte se ut exakt som en bild kopierad från silverbaserat negativ men det är en annan diskussion än vad som är mest naturligt. Nämligen vad som är mest likt ett silverbaserat forografi....
 
KGS skrev:
Allt ljud vi lyssnar på är analogt... alla bilder vi ser på är analoga...

Om det ändå vore så väl - då hade vi sluppit kvantfysik i kursplanerna! Fast det lär ju knappast bli aktuellt med ljussensorer som räknar hur många enskilda fotoner som kommer farande genom optiken...
 
bildsten skrev:
...
Varför göra allt detta? Jo, det är skoj att göra bilder. Och det är ju resultatet som räknas, eller hur?
Nja, en gammal klyscha man ofta hör här i forumen. För proffs som lever på att sälja sina bilder är förstås resultatet det allra viktigaste. För mig, som hobbyplåtare, är definitivt vägen till resultatet det roliga. Om det blir bra i slutändan är förstås en bonus...
 
xrvjorn skrev:
Om det ändå vore så väl - då hade vi sluppit kvantfysik i kursplanerna! Fast det lär ju knappast bli aktuellt med ljussensorer som räknar hur många enskilda fotoner som kommer farande genom optiken...

Kan en kvantfysiker höra ett digitalt ljud? kan hon se en digital bild? wow! den kursen vill jag gå...

/kg som lever i en analog värld
 
Jag har nu läst igenom denna tråd. De flesta verkar ju ha en ganska sund inställning till digitala bilder Det som faktiskt kan göra mig som digitalkamera användare lite ledsen är antydningarna om att de bilder som tas med digitalkamera inget är värda. Jag ligger i naturen och kryper, blir getingstucken får nackspärr och skrapsår på knäna allt detta för att jag vill (vågar jag skriva) fotografera eller kanske ett ord som BILDA skulle passa bättre. Kämpar som fan för att få till vettiga kompositioner att avbilda i min digitala kamera.
Om jag krypit runt med en analog skulle de bilderna jag knäppt av bli bättre ?


Det sägs att med digitalkamera kan vem som helst knäppa en bra bild ! eller joxa till en kanonbild i datorn av en skitbild.

Jag har levt med analog systemkamera i några år. Jag älskade den för kvaliten på bilderna, men eftersom jag inte har mörkrum eller kunskaperna att framkalla själv så fick det bli fotopåsar men mycket varierat resultat.

Nu med den digitala tekniken kan jag åtminstonde själv styra "framkallningen" så inte alla bilder blir framkallade enligt normalförhållandena.

Jag tycker det är självklart att den analoga fotograferingen kommer att leva vidare varför skulle den inte det ? det är ju ett hantverk.

Men jag betackar mig från spydiga och överlägsna kommentarer över digitalproduserade bilder där det tycks finnas någon tro att känsla och fotoblick inte behövs.

Hälsningar Marlene
 
Instämmer och sympatiserar, Marlene! Men vi kommer aldrig att slippa denna diskussion. VHS/DVD gick rätt smärtfritt, men LP/CD var/är tuffare...
 
Schysst skrivet, Marlene!

Kolingen skrev:
Det sägs att med digitalkamera kan vem som helst knäppa en bra bild ! eller joxa till en kanonbild i datorn av en skitbild.

Ack ja, sådana yttranden här man titt som tätt!
Ta det för vad det är: ett uttryck för djup okunnighet och rädsla.

Om alla på fotosidan la ned lika mycket tid på att vara kreativa fotografer som de lägger ned tid på att hacka på varandras val av utrustning och medium skulle sidan översvämmas av bra bilder!

mvh Janne
 
KGS skrev:
Allt ljud vi lyssnar på är analogt... alla bilder vi ser på är analoga... än klarar vi inte att ta in digitala signaler i hjärnan o tolka dem, varken som bild eller ljud. Men den dagen kommer...
Det är bara vad du tror.. vi kanske redan ser och lyssnar digitalt fast det inte är vetenskapligt bevisat än.. einstein & co har ju haft fel tidigare.. Som exempel så använder vi ju bara nån % av hjärnan, resten kanske bara sitter och väntar tills vi fattat att egentligen är hjärnan digital och fullt kompatibel med ettor och nollor. :)
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar