För att räkna på skärpedjupet behövs fyra parametrar: Brännvidd, bländare, avstånd och "Circle of Confusion" (CoC). Ändrar du någon ändrar du skärpedjupet, ändrar du flera kan du få samma skärpedjup - så enkelt är det ;-) (Observera att sensorstorleken inte är med - men med större sensor betyder vanligen ett större värde på CoC, därför ändras skärpedjupet)
Det innebär alltså att om vi vill relatera till lika stora färdiga bilder får vi dras med
fem parametrar: Brännvidd, bländare, avstånd, CoC och sensordiagonalen. Fördelen med dessa
fem är att de är lätt tillgängliga och att vi är vana vid dem, nackdelen är att de är inbördes hoptrasslade och att vi med ett, i alla fall för förståelsens skull, lämpligare parameterval skulle klara oss med bara
fyra.
Problemet med de
fem parametrarna är:
Brännviddsuppgiften behövs för att tillsammans med sensordiagonalen ange synvinkeln och för att tillsammans med bländaren ange ingångspupillens storlek.
Bländaren behövs för att tillsammans med brännvidden ange ingångspupillens storlek.
Avståndet står faktiskt på egna ben om vi mäter det mellan motiv och ingångspupill och inte ända in till sensorn.
CoC (ett absolut mått på sensorn) behövs för att tillsammans med sensordiagonalen fungera som skärpekriterium.
Sensorstorleken behövs slutligen för att tillsammans med brännvidden ange synvinkeln och för att tillsammans med CoC fungera som skärpekriterium.
Håll med om att det blir rörigt
Använder vi istället en uppsättning av helt oberoende parametrar blir det mycket enklare och dessutom behövs då endast fyra: Synvinkeln, ingångspupillen, avståndet och den relativa oskärpehetscirkeln (inte den absoluta alltså utan hur stor den är på den färdiga bilden i förhållande till denna bilds diagonal.
Lägg märke till att de tre första finns mellan motiv och ingångspupill samt att den relativa oskärpehetscirkeln bara är ett kriterium för vad vi anser vara skarpt. Följaktligen kommer
alla kameror som har samma synvinkel och ingångspupill att fungera exakt likadant vad gäller skärpedjup (och även vad gäller diffraktion och ljusinsläpp för den delen).
För att förstå sig på skärpedjup behöver man helt enkelt inte veta hur synvinkeln och ingångspupillen erhålls, d.v.s. vilka brännvidder, bländare och sensorstorlekar som finns bakom ingångspupillen utan kan betrakta kameran som en svart låda med ett hål i och enbart koncentrera sig på hur ljusstrålarna går mellan motiv och detta hål.
Allt detta gäller naturligtvis främst själva
förståelsen av skärpedjupsfenomenet, när det gäller själva uträkningen tvingas man kanske använda de gamla vanliga parametrarna eftersom det är de som finns tillhands. Men den dagen och den sorgen, har man bara förstått hur det funkar kanske man inte behöver räkna på det så ofta (det vågar jag nästa lova
).