Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Övernaturligt/oförklarligt?

Produkter
(logga in för att koppla)
growingart.se skrev:
Jag har en bild från ett område där det finns mycket energier, kan vara en orb. Finns bara på en bild, tog flera men det är inget objektivblänk eller damm, bara på den bilden. Bilden är på ett medium och orben ser ut att titta på henne, mycket mysko. Har funderat på att lägga upp den men vet inte riktigt varför jag känner att det är inget jag borde göra.

En orb???
 
Det händer då och då att jag också får med "orbs" på bilder. Det är till och med ganska lätt att skapa sådana själv, särskilt om man använder blixt. Det lite märkliga och långsökta resonemanget om att det skulle vara avlidna människors själar som visar sig för oss på detta sättet har jag dock svårt att tro på..
Vattendroppar på linsen kan även det ge upphov till "fenomen" men de är dock lika lite oförklarliga som "orbs".

http://www.csicop.org/sb/2004-06/mysteries.html
 
Kanske är molnet i min bild en orb?;)

Frågan om vad som hänt med den bilden har varit uppe både på photonet och här på fotosidan för några år sedan. Bilden är plåtad med ir-film (=värmekänslig) men värmekänslig på det sättet att såna fenomen uppstår finns hittills ingen som tror på.. (själv vet jag inte vad jag tror, men filmvalet har kanske betydelse.)



"Orber kan se ut på olika sätt, som ljusklot( energiklot), som långa spiraler,molnliknande,rök och som ljusmaskar." (står längst ner på http://paranormal.se/topic/orb.html)
 
Orbs är ju inget annat än damm/vattendroppar som är ut ur fokus och upplysta av blixten.
Aldrig sett en bild av en orb som är tagen utan blixt.
Ibland gör bländarens konstruktion att man kan uppfatta former och med god fantasi ansikten i dem
 
lottawe skrev:
Ah, då glömmer jag tanken om att mitt moln är en orb iaf:) Där fanns ingen blixt..

Jättesvårt att säga nåt om din bild.. men nån förklaring måste det finnas för jag tror inte han är genomskinlig iaf. ;)
 
Altt är möjligt

Den här bilden tog jag i julas. Man kan mycket tydligt se den mystiska figuren i julgranen. Jag garanterar att jag inte har manipulerat bilden varken med PS eller något annat program.(Förklaringen följer)
 

Bilagor

  • 20060102_3658.jpg
    20060102_3658.jpg
    49.2 KB · Visningar: 932
Ja, det finns en oändlig mängd sätt att medvetet eller omedvetet åstadkomma vad som helst med sin kamera. Det som skapas omedvetet kommer naturligtvis att tolkas av fotografen och andra på olika sätt beroende på vad man tror och inte tror på. Som sagt, bilden ovan är inte manipulerad. Det som hände är följande: Det var mitt i natten och alla här hemma hade lagt sig. Jag hade det svårt att somna och var uppe och experimenterade med min kamera. Jag satte kameran på stativ, inställd på bulb, släckte alla ljus och ställde mig framför kameran och tryckte av med fjärrkontrollen. Stannade några sekunder där och sedan förflyttade jag mig bakom kameran. Det blev många roliga "spök" bilder.
Jag tror varken på gudar, djävlar eller halvdjävlar och tror inte heller att det finns "övernaturliga" fenomen. Naturen är alltet, inkluderar allt som existerar och därmed finns det inget som är "övernaturligt". Däremot finns det mycket, allt för mycket, som vi inte kan förklara och förstå. Vi människor kan inte uppfatta och registrera, även med våra mesta avancerade instrument, mer än en liten bråkdel av verkligheten.
Till saken hör att jag har haft upplevelser som skulle få de flesta att tro på andar, änglar mm. T ex har jag vaknat mitt i natten och sagt rakt i luften att en viss person har dött. Ett par timmar senare fick jag ett telefonsamtal där det meddelades att personen i fråga hade dött ungefär samtidigt som jag hade vaknat. Jag tror att det finns en logisk förklaring till detta och mycket annat jag har upplevt. Det är bara så att jag, eller andra inte är i stånd att förstå orsakerna.
 
dJb skrev:
Jättesvårt att säga nåt om din bild.. men nån förklaring måste det finnas för jag tror inte han är genomskinlig iaf. ;)
Själv har jag inte lyckats besluta mig för om jag ska tro att han är spöket eller att molnet är spöket. Så för att förenkla tankarna väljer nog jag också att tro på annat än spökförklaring;) Även om ingen lyckats förklara hittills på tre år så kanske förklaringen kommer någon gång..
 
Greve Nickon skrev:
Denna bild har jag ingen riktig förklaring på. Kolla fönstret, det borde ha varit skarpt eftersom den enda belysningen är blixt och kameran stod på stativ, ändå är det rörelseoskärpa där, och endast där.

Spöke eller inte, det få andra avgöra.

Greven

Asså det är ju rörelseoskärpa på hennes vänstra hanske oxå. Inget konstigt här inte. Sorry.
 
Japp, visst har man sett spöken. Här kommer en bild på ett sån jag lyckades fota för 3 år sedan. Jodå... det är ett spöke... jag looooooovar :)
 

Bilagor

  • spöke1.jpg
    spöke1.jpg
    21.9 KB · Visningar: 798
Den här lade jag i en annan tråd i går. Även den obehandlad borsett från krympning och usm. Minns inte säkert vad jag egentligen tryckte av mot men rörelse mot en sjö tror jag (utifrån närliggande filer.)

Oförklarligt är iof varför jag tryckte av en bild jag inte minns, men jag tror nog tyvärr inte på spöken som tittade på mig från sjön heller. Det är väl säkert någon rörelseeffekt eller något naturrelaterat. Men vill någon annan tro så vassego. Visst är de söta?;) (ser ni barnet mitt i bilden bredvid de två stora också förresten? Det upptäckte jag alldeles nyss..)

PS. den andra tråden heter "Monsterbilder" och finns under Fritt bildforum" DS
 

Bilagor

  • attachment.jpeg
    attachment.jpeg
    46.3 KB · Visningar: 771
Senast ändrad:
ntz skrev:
Till saken hör att jag har haft upplevelser som skulle få de flesta att tro på andar, änglar mm. T ex har jag vaknat mitt i natten och sagt rakt i luften att en viss person har dött. Ett par timmar senare fick jag ett telefonsamtal där det meddelades att personen i fråga hade dött ungefär samtidigt som jag hade vaknat. Jag tror att det finns en logisk förklaring till detta och mycket annat jag har upplevt. Det är bara så att jag, eller andra inte är i stånd att förstå orsakerna.
Har varit med dom liknande. Inte vaknat och sagt, men ändå vetat. Flera gånger.. Undermedvete kallas det väl?
 
Jag är nog inte helt otroende till att övernaturliga väsen kanske existerar, men lite skeptisk. Just när det gäller fotografier av spöken så är jag t.o.m väldigt skeptisk. Tror nog för mycket på tekniska förklaringar. Det erkänner jag, men jag tycker det skulle vara jätteintressant att se fler fenomen/effekter på bild ändå. Rätt vad det är kanske någon övertygar mig;)

Erkänner att jag är ruggigt nyfiken på din bild också Mikael, men det är ditt val såklart.
 
lottawe skrev:
Har varit med dom liknande. Inte vaknat och sagt, men ändå vetat. Flera gånger.. Undermedvete kallas det väl?

Lotta, det jag tror händer är att man i det omedvetna registrerar information, små fragment av skeenden som sedan bearbetas, i det undermedvetna och vi upplever dessa slutsatser som aha upplevelser eller föraningar. En sak som jag upplevt och som det var uppenbart i efterhand vad som egentligen hände är följande. Jag åkte till Grekland för att ordna så att min mor, hon har aldrig bott här, skulle genomgå en stor hjärtoperation. På väg till Grekland plågades jag av en föraning att hon skulle dö. Och så blev det, hon klarade inte operationen. Cirka ett år senare vaknade jag mycket tidigt på morgonen av att någon satt vid sängkanten. Min fru sov vid sidan om mig. På sängkanten satt min mor. Hon sa hej och jag svarade med att vad gör du här du är ju död. Hon skrattade och svarade "skulle inte jag veta att jag är död? Jag kom bara för en kort stund för att se hur du har det och prata lite". Vi pratade en stund, hon sittandes vid sängkanten och jag halvsittandes med ryggen mot sänggaveln. Sedan sa hon att det var dags för henne att gå och så försvann hon.
Vad hände egentligen? Innan jag åkte hade jag pratat med vänner som är läkare och fick klara besked att det fanns mycket stor risk att hon inte skulle klara operationen efter att ha drabbats av två svåra lugnödem på kort tid. Min rädsla och informationen från vännerna skapade föraningen.
Om hennes besök: Efter hennes död befann jag mig i en ganska kaotisk situation. Jag kunde inte acceptera det som hade hänt, massor med obesvarade frågor malde i mitt huvud och jag ifrågasatte hela tiden om jag hade agerat rätt, om jag inte hade kunnat göra mer och på ett bättre sätt, etc. Det fanns en tomhet som inte gick bort och jag kände att jag inte kunde bearbeta hennes bortgång. I verkligheten pågick en omedveten bearbetning som nådde kulmen vid tiden av hennes besök. Jag drömde att jag vaknade av att hon kom fastän det kändes så verklig då. När jag steg upp den dagen kände jag mig befriad. Hon var inte sur, besviken eller arg på mig. Jag hade gjort vad jag kunnat göra. Jag kände mig nästan lycklig den dagen. Mitt undermedvetna hade bearbetat fram försoning och befrielse.
 
ntz skrev:
Lotta, det jag tror händer är att man i det omedvetna registrerar information, små fragment av skeenden som sedan bearbetas, i det undermedvetna och vi upplever dessa slutsatser som aha upplevelser eller föraningar. En sak som jag upplevt och som det var uppenbart i efterhand vad som egentligen hände är följande. Jag åkte till Grekland för att ordna så att min mor, hon har aldrig bott här, skulle genomgå en stor hjärtoperation. På väg till Grekland plågades jag av en föraning att hon skulle dö. Och så blev det, hon klarade inte operationen. Cirka ett år senare vaknade jag mycket tidigt på morgonen av att någon satt vid sängkanten. Min fru sov vid sidan om mig. På sängkanten satt min mor. Hon sa hej och jag svarade med att vad gör du här du är ju död. Hon skrattade och svarade "skulle inte jag veta att jag är död? Jag kom bara för en kort stund för att se hur du har det och prata lite". Vi pratade en stund, hon sittandes vid sängkanten och jag halvsittandes med ryggen mot sänggaveln. Sedan sa hon att det var dags för henne att gå och så försvann hon.
Vad hände egentligen? Innan jag åkte hade jag pratat med vänner som är läkare och fick klara besked att det fanns mycket stor risk att hon inte skulle klara operationen efter att ha drabbats av två svåra lugnödem på kort tid. Min rädsla och informationen från vännerna skapade föraningen.
Om hennes besök: Efter hennes död befann jag mig i en ganska kaotisk situation. Jag kunde inte acceptera det som hade hänt, massor med obesvarade frågor malde i mitt huvud och jag ifrågasatte hela tiden om jag hade agerat rätt, om jag inte hade kunnat göra mer och på ett bättre sätt, etc. Det fanns en tomhet som inte gick bort och jag kände att jag inte kunde bearbeta hennes bortgång. I verkligheten pågick en omedveten bearbetning som nådde kulmen vid tiden av hennes besök. Jag drömde att jag vaknade av att hon kom fastän det kändes så verklig då. När jag steg upp den dagen kände jag mig befriad. Hon var inte sur, besviken eller arg på mig. Jag hade gjort vad jag kunnat göra. Jag kände mig nästan lycklig den dagen. Mitt undermedvetna hade bearbetat fram försoning och befrielse.

Jag är precis som du en person som alltid försöker finna det naturliga i allt som verkar övernaturligt eller på olika sätt overkligt. Jag tror inte ett smack på spöken, UFO, änglar eller något annat. Men när jag läser ditt inlägg så slår mig en tanke; tänk om det omedvetna egentligen är en kanal mot det som vi kallar övernaturligt? Förstår du hur jag tänker?

/Joakim
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.