PMD sa:

Ja, och chansen är att man efter en stund upptäcker att man har dubbelt så många kameror som man trodde.

Klicka för att se resterande...

Jättebra! Då kan man ju sälja hälften och göra sig en hacka för att göra en ny shoppingrunda på Bolaget.

//Lennart

PMD sa:

Ja, och chansen är att man efter en stund upptäcker att man har dubbelt så många kameror som man trodde.

Klicka för att se resterande...

Efter en stund?
Nördarna inom foto, finns dock inte på FS Forum, nej, nej, - de upptäcker säkert varje dag, i sina skåp och hyllor, samt i källarförråd alla kameror / objektiv de lämnat åt sidan, för att köpa nytt!

Alias Photocon skrev,
"...personligen tycker jag inte alls om att det är kul med många saker. Jag gjorde det förr, men mår nästan illa numera när jag upptäcker att det ligger objektiv som jag i praktiken aldrig använder. Strävar numera efter att ha minsta möjliga utrustning med högsta möjliga effektivitet...."

Så sant, som det är skrivet!

Men det är klart, med lite brännbar vätska i kroppen, kan vem helst få till antalet egna kameror i antal, likt en grossist.

PMD sa:

Jag håller med. Att radera bilder i kameran är slöseri med tid för min del.

Jag raderar i och för sig aldrig bilder i datorn heller, utan dumpar över allting från minneskortet till datorn. Jag tar inte fler bilder per år än att det är lätt att leta bland dem om jag har dem hyfsat organiserade. Jag är nog ganska präglad av att film var dyrt när jag började fotografera.

Klicka för att se resterande...

Erfarenhet från film är en mycket bra skola, hur man skall komponera / planera sina bilder!

Inte speciellt dyrt med film, köp sv/v (Kodak Tri-X-Pan) på 5 x 1,5m längder, ladda själv in i kassett, samt färg (Fuji Superia 200) i storförpackning, allt förvarat i frysen!

Jag brukar se på ett motiv, innan jag exponerar, hur jag vill ha det, skulle inte tänka mig att köra tiotals exponeringar digitalt, på ett och samma motiv, det blir ju bara ett helvete att sitta vid datorn, all förändring av standard inställningar gör jag i kameran, sitta vid ett bildprogram på datorn, kan säkert vara kul, men inte mitt sätt att fotografera.

Knappast en generationsfråga, mera en fråga om en praktiskt hantering av tagna bilder, skulle jag tro.

larsborg sa:

Inte speciellt dyrt med film, köp sv/v (Kodak Tri-X-Pan) på 5 x 1,5m längder, ladda själv in i kassett, samt färg (Fuji Superia 200) i storförpackning, allt förvarat i frysen!

Klicka för att se resterande...

Jo, så gjorde jag också (Tri-X på 30-meters-rullar (egentligen 100 fot)), men i nedre tonåren hade jag inte så värst mycket pengar att röra mig med, så det blev till att snåla med filmen. Vätskor var inte heller gratis.

Gareth sa:

Vet inte, men jag köpte mitt på sony center på Tottenhamcort road för 250£. Tvärs över gatan hos ASK kostar den 235£ Går förmodligen att beställa.

Klicka för att se resterande...

Jo man kan ju alltid beställa det från något annat land...kompisen köpte sitt från warehouseexpress o med frakten så blev det inte billigare än vad det kommer att kosta här i Sverige.

PMD sa:

Jo, så gjorde jag också (Tri-X på 30-meters-rullar (egentligen 100 fot)), men i nedre tonåren hade jag inte så värst mycket pengar att röra mig med, så det blev till att snåla med filmen. Vätskor var inte heller gratis.

Klicka för att se resterande...

Jag var faktiskt medlem i en "atelje" på Söder i Stockholm där vi var 10+ personer som delade på en lokal där man kunde göra träarbeten (hyvelbänkar och verktyg fanns, arbeta med lera (brännugn fanns) och de som var intresserade av foto hade ett gemensamt mörkrum med allt som behövdes där. Finessen där tycker jag var att man just kunde dela på soppan och slapp slänga använbara grejor bara för att man själv inte skulle använda dem mer just då. På så sätt blev det lite billigare och roligare. Lokalen låg i ett rivningsområde nära Södra station och var säkert väldigt billig men idag är det nog inte så lätt att hitta den typen av lokaler för unga tyvärr. Sådant behövs även idag.

Svar till inlägg # 2006.

Skolan där jag gick i högstadiet hade ett fotolabb, och om man var med i skolans fotoklubb så hade man fritt tillträde till labbet. Vätskor stod skolan för, men film och papper fick man hålla med själv. Efter högstadiet labbade jag i en skrubb i källaren hemma. Då fick jag förstås bekosta vätskor själv.

Det var rätt kul att tillbringa en kväll i mörkrummet, underligt nog. "Vad konstiga ni var på den tiden" skulle antagligen dagens tonåringar säga ...

Hörrni, gamla uvar! Jag avser Sten-Åke, PMD och Lars. Tycker det är viktigt att ni drar in jämförelsen med filmtidens laddande av råfilm i kassetter och dyl. Men framförallt att begreppet "exponera rätt från början" kommer in i diskussionen på detta vis.

Kan aldrig vara ett självändamål eller generationsfråga att fylla 16- och 32 GB minneskort och sedan svettas vid sortering och göra korrigeringar på halvdana exponeringar i rawkonverteraren.

Allt blir mycket roligare om man exponerar noggrant från början.

Själv använder jag en dslr som om det satt diafilm med extremt liten exponeringslatitud i kameran.

//Lennart

Och så försöker man få en helhetsbild över ljusnivåerna på den kommande bilden. Man justerar exponeringen + / - i ett huj utan att behöva leta efter knappar och rattar. Kamerans råkonverterare kan också utnyttjas för att ytterligare åstadkomma rätt exponering för en nästan perfekt jpg.

Karl2 sa:

Och så försöker man få en helhetsbild över ljusnivåerna på den kommande bilden. Man justerar exponeringen + / - i ett huj utan att behöva leta efter knappar och rattar. Kamerans råkonverterare kan också utnyttjas för att ytterligare åstadkomma rätt exponering för en nästan perfekt jpg.

Klicka för att se resterande...

I och för sig! Fast jag menade nog att en noggran exponering är bästa utgångsmaterialet för en lyckad rawkonvertering. Där kan man mer njuta av att finputsa detaljer i stället för att korrigera en dåligt exponerad bild.

Fast visst bäddar det du skriver också för mer lyckade jpeg.

Nu är en exponering alltid en kompromiss. Själv utgår jag alltid från huvudmotivet, men finns extrema skillnader mellan högdagrar, mellantoner och skugga måste man ju någonstans välja vad som måste prioriteras. Och detta efter eget tycke och smak dvs vad vill man betona i bilden. Betoningen sker nästan alltid på bekostnad av andra delar i bilden. Att lyfta skuggor för mycket i efterhand kan generera fult brus eller bandning men ge snygga högdagrar.

Här vore det ju suveränt med histogram i sökaren, men återigen hamnar man alltid tillbaks på samma punkt, tycker jag: Att känna till kamerans/objektivets egenskaper. Senorns egenskaper kan man lite slarvigt översätta till lika med en films egenskaper vad gäller DR (exponeringslatitud), färgegenskaper mm.

Så visst, att "tänka film" vid exponeringen är aldrig fel på en dslr, men "filmen" i en dslr skiljer sig en del fran gamla filmer så det gäller att försöka sätta sig in i den "nya filmens egenskaper". Och det är inte som förr där en specifik film gav liknande resultat oavsett vilken SLR man använde utan här handlar det om skillnad mellan kamera och kamera.

Det är nog därför som vissa har svårt för att byta märke idag. Gäller mest dem som sedan länge är inkörda på ett specifikt märke och lärt sig exponera "rätt" efter den kamerans förutsättningar.

Jag tror också att vi framöver får se allt bätre och bättre resultat från A77 allt eftersom folk lär känna kameran.

//Lennart

Menar att har man en ljus himmel eller ett snölandskap, som dominerar medan det egentliga motivet är något helt annat, är det bäst att före exponeringen bestämma en överexponering. Råbildens exponering kanske inte ens behöver ändras. Man får diat möjligast njutbart direkt.

Sten-Åke Sändh sa:

Å jag som tycker jag är onödigt präglad av filmtiden. Men jag tar nog heller inte våldsamt mycket bilder utan försöker göra rätt på en gång precis som under filmtiden vilket idag är lite smått korkat, speciellt om man kör bara RAW. Jag sliter inte direkt ut slutarna på mina kameror och blir lätt chockad när jag hör att Martin Agfors kan bränna 10 000 tals bilder på någon eftermiddag. Vi är sannerligen olika när det gäller dessa saker många av oss. Men du har säkert helt rätt i att det mycket väl kan vara en generationsfråga. Jag gillar dock heller inte att ha 10-20 bilder av samma motiv bara "för att det inte kostar något". Kostar gör det ju faktiskt för det är ju ingen annan än jag själv som sedan måste sitta där och gå igenom nästan identiska bilder och besluta vilka jag ska radera eller åtminstone lägga undar i en hög för sig. Hade väl en 700 bilder från min senaste semestervecka för tre veckor sedan och jag är ännu inte igenom på andra sidan. På den här trippen körde jag RAW+JPEG och använder JPEG-arna främst för att enklare kunna sålla.

Klicka för att se resterande...

Jag minns en arbetskamrat som gav enkelheten ett ansikte, träskor gick han i för det mesta, ivrig fiskare som han var med spinnspö och haspel ( men han var inte så förljust i fisk att äta alltså ) Så plösligt en dag sålde han allt. vad hade hänt han hade konventerat till fiskeadeln och gott och köpt sig ett flugspö.

Det var så förr att flugfiske var något för den utbildade men Torparn tänkte inte så, ( han kallades för Torparn ) en rolig figur som brukade ta ut löständarna och slicka ren dom, traferstanten fick se det och spydde i soptunnan.

JPEGENS talesman. Sten Åke Sändh, Jpegens Jo Hill som har stått på böndernas sida i dom eviga slagen mot Raw-adeln. Dina fantastiska väl formulerade utlägg som beskrivit Jpegens lov, och som nästan fick ner Mr Raw imself Aspman på knä och räkning till 3, när du likt Torbjörn Fälldin som fick Palme i gungning i en välkänd debatt på 70-talet. Väntan på fattigmansleikan Nex 7 det är ingen hasselblad StenÅke är det orsaken att du slutit dig till fotoadeln nu, Jag använder jpeg bara för att sålla nu mera, Har du kommit över en A900 månntro.

Jag kommer verkligen att sakna dina så smarta, och så himla väl underbyggda kåserier om jpegens fördelar, utan att tveka gick du klince med Bronson själv ( Risedal ) och tog upp kampen, där du så väl påläst om Raw.hanterings svagheter du visste dom alla, senast handlade det om förvaring i våra arkiv, där du mästerligt förklarade hur det låg till med jpegens fördelar.

Men lycka till med Raw StenÅke men glöm inte dina rötter som farsan sa.

Vänl./Bengt.

Blir bara mer o mer nöjd med a77. Har kommit på en lustig sak, använder aldrig skärmen...den är vikt innåt. Kollar all information och bilderna i sökaren. Och fy f-n va bra med histo i sökaren!!

Bengf sa:

Jag kommer verkligen att sakna dina så smarta, och så himla väl underbyggda kåserier om jpegens fördelar...
Men lycka till med Raw StenÅke men glöm inte dina rötter som farsan sa.

Vänl./Bengt.

Klicka för att se resterande...

Va nu? Har jag missat nåt? Har Sten-Åke kastat in handduken och slutat med Jpeg, eller vad?


/Mats

Mats Lillnor sa:

Va nu? Har jag missat nåt? Har Sten-Åke kastat in handduken och slutat med Jpeg, eller vad?


/Mats

Klicka för att se resterande...

I alla fall halva trasan verkar det som. Även gamla jyckar kan tydligen lära sig sitta

Bättre att kasta handdukar och trasor än att kasta bort en massa fin bildinformation man kan tänkas ha användning för ...

Photocon sa:

Hörrni, gamla uvar! Jag avser Sten-Åke, PMD och Lars. Tycker det är viktigt att ni drar in jämförelsen med filmtidens laddande av råfilm i kassetter och dyl. Men framförallt att begreppet "exponera rätt från början" kommer in i diskussionen på detta vis.

Kan aldrig vara ett självändamål eller generationsfråga att fylla 16- och 32 GB minneskort och sedan svettas vid sortering och göra korrigeringar på halvdana exponeringar i rawkonverteraren.

Allt blir mycket roligare om man exponerar noggrant från början.

Själv använder jag en dslr som om det satt diafilm med extremt liten exponeringslatitud i kameran.

//Lennart

Klicka för att se resterande...

Ja jag gör ju likadant och är ju också svårt diaskadad men ser det faktiskt som lite hämmande också för att jag är fast förankrad på ISO 100 (Agfa CT 21) och det behöver man ju verkligen inte vara idag men på senaste semestern tag jag en del bilder upp till ISO 1600 med förvånansvärt bra resultat, så jag försöker jag med. Överexponerade man dia stack ju färgerna direkt och det gör de ju faktiskt nu också även om man enkelt kan korrigera det efteråt men allt sånt har ett eller annat pris i form av tid eller onödigt brus. Underexponerade man var man bortom all räddning då med i princip, så det var ju definitivt som Lars säger en bra skola.

Men det finns ju flera ideer om hur man bör/kan exponera efter Risedals uppvisningar med D7000. Men det tilltalar inte mig alls att underexponera up till 4 steg och sedan lyfta det mesta lika mycket i datorn. Kör man som jag ofta JPEG så är det ingen bra strategi och det är jobbigt att inte kunna snabbgallra bilder utan att först processa dessa i stora stycken kolsvarta bilder.

Bengf sa:

Jag minns en arbetskamrat som gav enkelheten ett ansikte, träskor gick han i för det mesta, ivrig fiskare som han var med spinnspö och haspel ( men han var inte så förljust i fisk att äta alltså ) Så plösligt en dag sålde han allt. vad hade hänt han hade konventerat till fiskeadeln och gott och köpt sig ett flugspö.

Det var så förr att flugfiske var något för den utbildade men Torparn tänkte inte så, ( han kallades för Torparn ) en rolig figur som brukade ta ut löständarna och slicka ren dom, traferstanten fick se det och spydde i soptunnan.

JPEGENS talesman. Sten Åke Sändh, Jpegens Jo Hill som har stått på böndernas sida i dom eviga slagen mot Raw-adeln. Dina fantastiska väl formulerade utlägg som beskrivit Jpegens lov, och som nästan fick ner Mr Raw imself Aspman på knä och räkning till 3, när du likt Torbjörn Fälldin som fick Palme i gungning i en välkänd debatt på 70-talet. Väntan på fattigmansleikan Nex 7 det är ingen hasselblad StenÅke är det orsaken att du slutit dig till fotoadeln nu, Jag använder jpeg bara för att sålla nu mera, Har du kommit över en A900 månntro.

Jag kommer verkligen att sakna dina så smarta, och så himla väl underbyggda kåserier om jpegens fördelar, utan att tveka gick du klince med Bronson själv ( Risedal ) och tog upp kampen, där du så väl påläst om Raw.hanterings svagheter du visste dom alla, senast handlade det om förvaring i våra arkiv, där du mästerligt förklarade hur det låg till med jpegens fördelar.

Men lycka till med Raw StenÅke men glöm inte dina rötter som farsan sa.

Vänl./Bengt.

Klicka för att se resterande...

Jag har inte ändrat mig ett dugg kring JPEG kontra RAW Bengt och Mats, men ibland kostar jag på mig att leka lite med RAW också. Det jag skulle vilja ha i dagens kameror är en steglöst valmöjlighet av kompressionsgrad för JPEG mellan 1-12 som i exv. Lightroom. Varför ska man behöva acceptera tillverkarnas luddiga fine, normal/standard och extra fine i bästa fall? Jag hade bestämt mig för att att en del kvälls/nattbilder och bilder med skarpa kontraster nära havet, då tänkte jag att jag kanske skulle spara lite RAW parallellt också bara för sportens skull. Som du vet går det alldeles utmärkt att efterbehandla JPEG i Lightroom 3.x om man skulle vilja det och endast en expert med lupp och shoot out med parallella bilder RAW/JPEG fixar det. Gör man en random med ömsom bilder från RAW och JPEG-orginal i blandning där båda efterbehandlats efter bästa förmåga så är det mycket få som fixar att inte bara gissa rätt.

Kommer nog köra lite RAW med NEX 7 också för detaljernas skull. Fattigmans Leica må det vara men till skillnad från Leica M9 så är det långtifrån en lika begränsad kamera som denna. Sensorn i M9 presterar ju inte bättre än den i min A580 (som du ju dessutom vet är gjord av gamla PET-flaskor av konstiga skäl som miljöhänseenden) och det spelar ingen större roll att det är en FF för det blir inte bättre för det. Den kameran kostar 60 000 enligt kamera & Bilds recension som jag snubblade över (inget i övrigt sagt om den tidningen) och de nya objektiven ligger mellan 55000 och drygt 80. Jag undrar hur de killar som jag träffade på Sony Center kommer göra om de skaffar sin en NEX 7 för rena kaffepengarna i sammanhanget. Risken är att dyra Lecan blir bokstöd eller får användas som tyngd när man lägger blommorna i press för något gammalt herbarium. Risken är dessutom ännu större att man blir sedd som lite puckad om man väljer en Leica M9 om det inte är en personlig accessoar man är ute efter istället för en tidsenlig modern kamera.

Jag hart aldrig stått på böndernas sida sedan min stalinist till farsa med bitterhet konstaterade att "bondjävlarna" hellre brände upp säden och hällde ut mjölken än sålde den "för billigt" trots att folk svalt och halvsvalt på 30-talet. Han hade inte dagens förståelse för vad som är nödvändigt ibland för att "vårda" marknaden.

Photocon sa:

I alla fall halva trasan verkar det som. Även gamla jyckar kan tydligen lära sig sitta

Klicka för att se resterande...

Ni är ju fan hopplösa allihop. Ryktet om min begravning av JPEG är betydligt överdriven och Lennart, vid min ålder sitter man inte i onödan - man ligger. Jag har bara sagt att jag kan tänka mig fila lite på en del bilder med speciella behov som jag kan förutse. Med NEX 7 kommer jag definitivt att ha ett incitament att testa RAW om detaljeringen inte kommer till sin rätt p.g.a. för hård brusreducering i JPEG men samtidigt har ju NEX ett extra fine alternativ tror jag och om det visar sig brar så inte fan kommer jag at mickla med RAW då annat än i rena undantagsfall. Jag tyckte JPEG-testbilderna på Imaging Resource faktiskt såg ganska lovande ut.

Vilket jäkla nattsudderi!
Har ni inget vettigare för er så här dags på dygnet än att häcka här?

Sten-Åke, det är inte kompressionsgrad 1-12 i LR (i alla fall inte i PS, men jag antar att det är samma), utan det är kvalitet. Samma sak fast tvärtom alltså, så att högre värde är bättre (= mindre kompression).

Kör alltid 10 för webpublicering och 12 för print. De låga värdena finns ju ingen anledning att välja alls, så jag gissar att Medium/Fine/X-Fine motsvarar 8/10/12 eller så. Finns ingen som helst anledning att skruva ner det tycker jag, så en steglös skala 1-12 (det är ju inte steglöst förresten om det är heltal, bara fler steg) ser jag som tämligen onödigt.


/Mats